Den hÀr uppsatsen Àr en diskursteoretisk analys av debattören Johan Norbergs författarskap, med ett i stora drag enbart deskriptivt syfte som Àmnar pÄ ett strukturerat vis presentera det bakomliggande meningarna i Norbergs författarskap som ett uttryck för en politisk diskurs och beskriva dem i enighet med de teorier för diskursers formerande av Laclau och Mouffe som presenteras i uppsatsens teori och metodkapitel. Uppsatsens frÄgestÀllningar handlar om att identifiera de nodalpunkter och ekvivalenskedjor som utför centrala delar av Norbergs diskurs, vilket ocksÄ görs i resultatdelen. I den mÄn uppsatsen gÄr utöver en deskriptiv ansats sÄ handlar det om att utifrÄn en ytlig analys av tidigare forskning kring John Lockes tyckande, jÀmföra Norberg med detta för att se i vilken mÄn Norbergs pÄstÄende om sig sjÀlv som en klassisk liberal överensstÀmmer med resultaten av analysen. De nodalpunkter som identifieras under analysen Àr frihet, kapitalism, globalisering och vÀlstÄnd tillsammans med förklarande ekvivalenser. Resultaten tyder ocksÄ pÄ att Norbergs beskrivning av sig sjÀlv som en klassisk liberal Àr riktig Àven om det framkommer en del ganska stora avvikelser frÄn Lockes synsÀtt..

Negotium Àr ett teknikintensivt företag som, till följd av förÀndrade marknadskrav och ett behov av att kostnadseffektivisera, idag stÄr inför ett omfattande produktskifte. Skiftet Àr en del i företagets strategi för att fortsÀtta vara marknadsledande, men innebÀr Àven stora utmaningar. Den nya, gemensamma produkten krÀver nya sÀtt att arbeta; samarbete mÄste ske över de traditionella enhetsgrÀnserna pÄ ett för Negotium helt nytt sÀtt. För att ta reda pÄ vilka möjligheter och hinder som kan tÀnkas föreligga i utvecklingen av dengemensamma produkten har ett narrativt angreppssÀtt antagits. Narrativ teori bygger pÄ en socialkonstruktivistisk grund och ett antagande om att mÀnniskan skapar och tolkar sin verklighet genom sprÄket. Genom att studera narrativer, berÀttelser, som cirkulerar inom Negotium tÀnker vi oss att skapa en ökad förstÄelse för varför mÀnniskor agerar som de gör.Uppsatsens syfte Àr sÄledes att; narrativt analysera utsagor om utvecklingen av den gemensamma produkten.

Denna uppsats Àmnar undersöka hur genus reproduceras och framstÀlls i sju skrivna utlÄtandena som producerats pÄ familjeutredningsenheten Liljan. Bearbetningsmetoden som har anvÀnts Àr diskursanalys. Uppsatsen baseras pÄ tvÄ huvudteorier. Dessa Àr kritisk diskursanalys som har en stark företrÀdare i Norman Fairclough och genusteori som bottnar i Yvonne Hirdmans teorier kring genussystem och skapandet av genus. Resultatet visar att modern antas ta huvudansvar för barnet/barnen och samtidigt sÀkerstÀlla relationen till fadern samt kompensera för faderns eventuella bristande förÀldraförmÄga.

Prehospital akutsjukvÄrd Àr den vÄrd och behandling som utförs i ambulansen eller pÄ skadeplats, det vill sÀga innan patienten kommer till sjukhuset. Det stÀlls höga krav pÄ ambulanspersonalen dÄ miljön i det prehospitala mötet kan vara varierade och ske i stort sett var som helst. Patienter med hjÀrtinfarkt Àr en stor patientgrupp inom den prehospitala akutsjukvÄrden och drabbar kvinnor och mÀn i lika stor utstrÀckning. Under senare Är har forskningen visat att kvinnors kranskÀrlssjukdomar skiljer sig frÄn mÀns, bÄde nÀr det gÀller symtom och hur man stÀller diagnos. Men forskningen visar ocksÄ att mÄnga kvinnor har svÄrt att relatera sina symtom till en eventuell hjÀrtinfarkt.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka diskursen kring hemlöshet i Göteborgs-Posten utifrÄn ett antal utvalda artiklar samt att undersöka hur hemlöshet och hemlösa framstÀlls i dessa artiklar. Uppsatsens frÄgestÀllningar lyder: Finns det i de utvalda artiklarna en dominerande diskurs kring hemlöshet och hur ser den i sÄ fall ut? Hur beskrivs hemlöshet och hemlösa personer? Hur kan beskrivningarna pÄverka hemlösas identitet? Metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr kvalitativ textanalys med diskursiv ansats. Som analysredskap anvÀnds olika idealtyper för att hitta det vanligaste och viktigaste i beskrivningarna av hemlösa. Empirin utgörs av 45 artiklar frÄn GP som har samlats in med hjÀlp av Internet.

SlÀktet Rosa, rosor, Àr en mycket populÀr kulturvÀxt med en lÄng historia av vÀxtförÀdling. TyvÀrr uppskattas de inte bara utav oss mÀnniskor, utan Àven utav flera olika skadegörare. Ordningen steklar, Hymenoptera, innehÄller flera arter som angriper rosor. Denna litteraturstudie beskriver de stekelarter som finns i Sverige, deras utbredningsomrÄde, utseende och skadebild samt Àven om de angriper vissa specifika arter eller sorter utav rosor. BekÀmpning utav dessa skadegörare beskrivs.

Det saknas logopediskt bedömningsmaterial normerat för flersprĂ„kiga barn, och kunskapen om dessa barns typiska tal- och sprĂ„kutveckling Ă€r begrĂ€nsad hos logopeder i Sverige. Detta leder till över- och underdiagnostisering av sprĂ„kstörning. Denna studie syftar till att undersöka svensk-engelsktalande barns narrativer (berĂ€ttelser). Dessa analyseras kvantitativt och kvalitativt, bĂ„de makrostrukturellt (story grammar) och mikrostrukturellt (lingvistiska mĂ„tt). Även narrativ förstĂ„else undersöks och jĂ€mförs med produktion.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.

   Karlstads kommun har en mÄlsÀttning om att kommunen Är 2020 skall vara 100 000 invÄnare till antalet. För att detta mÄl skall nÄs inom en rimlig tid sÄ har kommunen tre hÄllbarhetsstrategier som skall ligga till grund för kommunens arbete de kommande Ären. De tre hÄllbarhetsstrategierna Àr folkhÀlsostrategin, tillvÀxtstrategin och miljö- och klimatstrategin, som skall se till att kommunen skall kunna vÀxa pÄ ett socialt, ekonomiskt och miljömÀssigt hÄllbart sÀtt.   Den hÀr uppsatsen undersöker Karlstads kommuns tillvÀxtstrategi och hur bra den och dess mÄl och delmÄl passar in pÄ ekonomiprofessorn Richard Floridas teorier om den kreativa klassen och pÄ ekonomiprofessorn Edward Glaesers teorier om humankapital och stadstillvÀxt..

Undersökningen försöker fÄ klarhet i hur mÀsshaken kom till Sverige och varifrÄn den kommer, men Àven en kortare historik om dess vÀg genom seklerna till nutiden. Symboliken i motiven pÄ mÀsshakarna som tagits med frÄn Kronobergs lÀn tyds ikonografiskt och genom semiotik tyds Àven de tecken som finns med. Vidare jÀmförs en mÀsshake frÄn den katolska tiden med en mÀsshake frÄn den protestantiska tiden, men Àven om det finns nÄgra likheter mellan en modern katolsk mÀsshake och en mÀsshake frÄn medeltiden..

Perenner Àr vanliga prydnadsvÀxter i vÄra hemtrÀdgÄrdar. Vi odlar dem för deras blommor och/eller bladverks skull och skadegörare som minskar prydnadsvÀrdet Àr dÀrför inte uppskattade. Fluglarver som minerar bladen Àr en av flera sÄdana skadegörare som dock inte Àr sÀrskilt uppmÀrksammade inom vÀxtskyddsomrÄdet, bara ett fÄtal arter beskrivs inomsvensk litteratur.Denna litteraturstudie beskriver ett urval av 10 minerande flugarter förekommande i Sverige med vÀrdvÀxt, utbredning i Sverige och Norra Europa, biologi samt skadebild. De flesta arter Àr ganska monofaga och angriper ett fÄtal slÀkten, medan vissa Àr vÀldigt polyfaga med brett vÀrdvÀxtregister. Runt 100 perennslÀkten som Àr vanligt förekommande i Sverige Àr registrerade som vÀrdvÀxter för minerarflugor och drygt 100 arter av minerande flugarter pÄ dessa perennslÀkten finns i landet.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra tre av Sveriges största bankers kontinentfonder under perioden 2008-2010, som innefattar bÄde en nedgÄng och uppgÄng i börsen.Metod: Studien baseras pÄ kvantitativ data frÄn den oberoende utgivare av fondinformation Morningstar, dÀr all information om de berörda fonderna finns. Kompletterande data kommer hÀmtas in frÄn bankerna. Urvalet kommer bestÄ av tre fonder frÄn Asien, tre frÄn Europa och tre frÄn Nordamerika. Bankerna som fonderna kommer ifrÄn Àr Handelsbanken, Nordea och SEB.Resultat och slutsats: De fonder som gick bÀst under uppgÄngsfasen 2009-2010 var helt klart Asienfonderna som gick i snitt upp cirka 65%. Under nedgÄngsfasen 2008 dÀremot sÄ hade Asienfonderna gÄtt ner mest och de fonderna som klarade sig bÀst var Nordamerikafonderna.

Litteraturstudie om patientens upplevelse och hantering av att ha sjukdomen samt sjuksköterskans roll..

Det finns lite forskning om kvinnliga förövare jÀmfört med vad det finns om manliga förövare och det verkar Àven finnas begrÀnsningar i litteratur som kan handleda till exempel poliser och socialsekreterare i Àmnet. Detta skulle kunna bero pÄ att kvinnliga förövare utgör en sÄdan liten andel av det totala antalet förövare sÄ att fenomenet inte uppmÀrksammas tillrÀckligt. Studien bygger pÄ en diskursanalys av tidningsartiklar frÄn svensk press i syfte att granska hur media framstÀller kvinnliga förövare vid sexualbrott mot barn. Resultatet visar att de framtrÀdande diskurserna Àr offerdiskurs, förövardiskurs och kunskapsdiskurs och att bilden av kvinnliga förövare konstrueras pÄ olika sÀtt samt att detta skapar olika gestaltningar av verkligheten. Media har en viktig roll i hur en bild förmedlas och uppmÀrksammas samt stor makt nÀr det gÀller hur en diskurs rekonstrueras eller reproduceras.

Narcissistisk personlighetsstörning Àr enligt Siegel (2006) konceptuellt, kliniskt och empiriskt relaterat till övergrepp. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om det fanns nÄgon skillnad mellan mÀn och kvinnors upplevelse av emotionella övergrepp, och deras upplevelse av gÀrningsmÀnnens narcissistiska egenskaper. Totalt 94 personer besvarade en webbenkÀt som placerades ut pÄ tvÄ olika relationsforum pÄ Internet. Resultatet visade att det fanns en signifikat skillnad mellan mÀn och kvinnor i deras upplevelse av gÀrningsmÀnnens narcissistiska egenskaper. Skillnaden var dÀremot mycket liten och det finns dÀrför anledning till att ifrÄgasÀtta resultatet..