Under Finska Vinterkriget fanns två dominerande partier i Norrbotten, socialdemokraterna och kommunisterna. Tidningen Norrskensflamman var kommunistisk och socialdemokraternas tidning hette Norrländska Socialdemokraten, NSD. Under tidsperioden då Finska Vinterkriget rasade, 1939-1940, bildades två läger där det ena stödde Finland och det andra stödde Sovjetunionen. DE två dominerande partierna i Norrbotten bidrog till att befolkningen delades upp beroende på om man stödde Finland eller Sovjetunionen i Finska Vinterkriget. Medier är inte bara kanaler som förmedlar den politiska informationen och debatten i samhället utan de speglar också det politiska system som finns i landet.

År 1978 bröt en vild strejk ut på Bil och Traktor i Boden, detta till följd av företagsledningens krav på införande av prestationslöner som villkor för löneökning utöver det centrala avtalet. Konflikten kom att bli utdragen och de strejkande ställdes inför arbetsdomstolen två gånger och ålades de högsta bötesbelopp strejkande någonsin ålagts i Sverige. Strejken resulterade till sist i avsked för de som strejkat. några av de avskedade kom dock att återanställas efter en tid. Konflikten väckte stor uppmärksamhet i pressen.

Syftet med denna uppsats är att se på och jämföra hur tre svenska tidningar behandlade Catalinaaffären under perioden den 13-20 juni 1952. För att kunna göra detta presenterars först en bakgrund och ett händelseförlopp till Catalinaaffären. Huvuddelen av uppsatsen beskriver sedan vad tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet och Norrskensflamman skrev angående Catalinaaffären under den tidigare nämnda perioden. Efter detta jämförs och kontrasteras de olika tidningarna för att se hur de valde att behandla händelsen. Resultatet tyder bland annat på att Dagens Nyheter för det mesta framstod som mer saklig än de andra två, Aftonbladet använde sig i högre grad av sensationella rubriker och Norrskensflamman var den som till största delen skiljde sig i vad som rapporterades angående affären..

The following paper is a study about how three Swedish workingclass news papers, Arbetet, Norrskensflamman and Ny Dag, describe and stigmatized the common strike braker in may 1931. I chose in particulary this month because of the tradgic events in Ådalen 14th of may 1931, where five citizens got killed by the Swedish military during a friendly demonstration and the strike braker was a part the unrest that was embossed among the organized workers in Sweden..

Den 14 maj 1948 proklameras i Tel Aviv den judiska staten Israel. En nästan 2000-årig diaspora för det judiska folket har därmed nått sitt slut. Syftet med denna studie är att undersöka hur nyhetsrapporteringen kring den judiska statens utropande såg ut i tre svenska dagstidningar: DN, Arbetet och Norrskensflamman. Dessa tidningar representerar hela den politiska, ideologiska skalan vid den aktuella tidpunkten. Den grundläggande frågeställningen kring vilken uppsatsen handlar lyder: Hur mottogs och förmedlades nyheten/beskedet om Israels utropande i DN, Arbetet och Norrskensflamman? Med hjälp av en metod som jag valt att kalla för kvalitativ ståndpunktsanalys analyseras pressmaterialet som omfattar perioden april-juni 1948.

Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt Norrbottenspressen skrev om kärnkraftsolyckorna i Harrisburg 1979 och Tjernobyl 1986. Undersökningen har utgått från det faktum, att problemformuleringsprivilegiet i ett samhälles miljöfrågor har många inblandade aktörer. Eftersom dagspressen och övriga medier kan betraktas som en av de mest framträdande aktörerna vid formulerandet av aktuella miljöfrågor, har tidningarna jämförts för att kunna upptäcka eventuella skillnader beträffande gestaltningen av dessa olyckor. De frågor som studien främst inriktat sig på att besvara, har varit huruvida någon av tidningarna Norrländska Socialdemokraten, Norrbottens-Kuriren och Norrskensflamman försökt formulera kärnkraften som ett miljöproblem och om så varit fallet, söka förklara detta. Vidare har tidningarnas sakliga framställning av olyckorna granskats, samt om de tagit tillfället till att förklara för läsarna vilka risker som är förknippade med kärnkraften och då särskilt en olyckas faktiska konsekvenser för människor och miljö.

Uppsatsens syfte är att visa hur det svenska kommunistpartiet (SKP) förhöll sig till Sovjetunionens agerande under icke-angreppspakten med Tyskland och konsekvenser av detta. Sovjet var enligt SKP fredens försvarare och i regi av den kommunistiska internationalen så bedrev partiet kritik mot upprustning. Följderna blev att arbetsläger för svenska kommunister upprättades. Razzior mot medlemmar inom SKP företogs och personer med anknytning till SKP avskedades från sina tjänster. Den till SKP tillhörande tidningen Norrskensflamman i Luleå var utpräglat positiv till Sovjets agerande vilket bidrog till att Norrbottenskuriren och Norrländska Socialdemokraten gick till mothugg vilket kom att nå klimax under det finska vinterkriget..

Denna uppsats avser avhandla rusdrycksdebatten som pågick under 1900-talet inför rusdrycksomröstningen 1922. Valet av ämne beror bland annat på att alkohol som ämne debatterats i mångt och mycket genom alla tider, inte minst i mediala sammanhang. På grund av detta var det en självklarhet att som en del i avgränsningen begränsa ämnet till några svenska tidskrifter som under en period innan folkomröstningen avhandlade själva valet i olika former (såsom artiklar, insändare, bilder med mera). Avgränsningen skedde ytterligare i och med valet av att granska tre norrbottniska tidskrifter: Norrskensflamman, Kuriren samt NSD. Den första tidningen är tydligt kommunistisk, emedan NSD är socialdemokratisk och Kuriren är en liberal tidning.

Ådalen 1931 - Göteborg 2001, A comparison of two incidetns that upsett Sweden. An essay about how the press in Norrbotten wrote about the incidents in Ådalen 1931 and Göteborg 2001. The main questions are: Is there any parrallells in how the swedish state acted? Is there any parrallells in how the press acted? In what way have the state and the press acted different 2001 compared to 1931? What does eventual differences in their actions depend on? The so called biträdesteorin is used to answer theese questions. The essay includes three big newspapers in Norrbotten: Norrbottens Kuriren, Norrländska socialdemokraten and Norrskensflamman.

Syftet med vår uppsats är att undersöka på vilket sätt ?Gropen? i Malmberget speglades i massmedia under åren 1956-1979. Målsättningen med vår uppsats är att ge en historisk bakgrund till gruvbrytningen i Malmberget, på vilka premisser samhället växte fram och hur ?Gropen? påverkade innevånarna i samhället. Studien inriktar sig på åren då Malmberget genomgick särskilt stora fysiska förändringar med rivningar av kvarter och kända byggnader som följd av ?Gropens? utbredning.

Syftet med denna uppsats var att utifrån Hadenius och Weibulls synsätt se hur en händelse blir en nyhet och ur ett historiskt perspektiv studera hur Krylbosmällen blev en nyhet i tidningarna. Syftet var även att se vilken teori tidningarna hade om orsaken till Krylbosmällen. För att besvara syftet användes en kvalitativ och en kvantitativ metod, där jag undersökte fem olika tidningar och litteratur. När andra världskriget startade förhöll sig Sverige neutrala mellan de västallierade och Tyskland och deras allierade. Efter påtryckningar från Tyskland ingick Sverige ett transiteringsavtal med dem.

Syftet med denna uppsats har varit att studera vad som skiljde de tre norrbottniska tidningarna Norrbottens-Kuriren (NK), Norrländska Socialdemokraten (NSD) och Norrskensflamman (Flamman) åt i rapporteringen gällande den så kallade Enbomprocessen under år 1952, och hur de olika tidningarnas politiska inriktning påverkade rapporteringen. Uppsatsen har avgränsats till dessa tre tidningar hemmahörande i Norrbotten då Norrbottens län var hemvist till den spionanklagade Fritiof Enbom och hans medanklagade. Även Norrbottens geografiska läge är intressant. Närheten till Finland, som i allra högsta grad var offer för Sovjetunionens expansion under det Kalla kriget, reflekteras i den dåtida politiska situationen i Norrbotten då detta län var det överlägset kommunisttätaste i Sverige. Fokus i tidshänseende ligger på februari 1952 då Fritiof Enbom greps och augusti månad samma år, då domarna i målet förkunnades.