Krylbosmällen
Syftet med denna uppsats var att utifrån Hadenius och Weibulls synsätt se hur en händelse blir en nyhet och ur ett historiskt perspektiv studera hur Krylbosmällen blev en nyhet i tidningarna. Syftet var även att se vilken teori tidningarna hade om orsaken till Krylbosmällen. För att besvara syftet användes en kvalitativ och en kvantitativ metod, där jag undersökte fem olika tidningar och litteratur. När andra världskriget startade förhöll sig Sverige neutrala mellan de västallierade och Tyskland och deras allierade. Efter påtryckningar från Tyskland ingick Sverige ett transiteringsavtal med dem. Det innebar att Tyskland fick transportera material och soldater genom Sverige till Nordnorge och Finland. Den 19 juli 1941 exploderade en tyskvagn lastad med ammunition på Krylbo station. Detta gav i folkmun upphov till något som kom att kallas för Krylbosmällen. Denna uppsats använde sig av Hadenius och Weibulls synsätt om hur en händelse blir en nyhet för tidningarna. Krylbosmällen blev en nyhet i tidningarna för att det var en olycka som skedde i Sverige och befolkningen i landet kunde identifiera sig med dem som var inblandade i olyckan. En nyhet ska alltid väcka känslor hos läsaren och händelsen ska ske i deras närhet. Den 19 juli 1941 klockan 1.45 startade fjärrgodståg 4352 från Hallsberg till Krylbo. Tåget hade 59 godsvagnar, varav sju vagnar innehöll explosivt material. Tåget anlände till Krylbo station klockan 4.58. Där skulle vagnarna omarrangeras, det skulle även tillkomma nya vagnar som hade anlänt tidigare till stationen. Vagnarna skulle sedan föras vidare till bland annat Finland och Nordnorge. När tåget anlände till stationen upptäckte en järnvägsman att det brann i en av vagnarna. Branden spred sig till de intilliggande vagnarna och till andra tåg som stod på bangården. Kraftiga explosioner uppkom och det fortsatte att explodera till och från under hela förmiddagen. Under Krylbosmällen skadades cirka 30 personer av kringflygande splitter, 24 personer fördes till lasarettet med skador och av dessa fick 18 personer åka hem samma dag. Krylbos bangård fick omfattande skador och cirka 130 person och godsvagnar förstördes eller fick skador från explosionerna. Omkringliggande hus fick skador såsom krossade fönster och skadade ytter- och innertak, mellanväggar och kakelugnar. Det fanns fem olika teorier varför Krylbosmällen inträffade. Den första teorin var att det blev varmgång i ett hjullager som ledde till att elden uppkom. Den andra teorin var att det blev en självantändning i ammunitionen som fanns i några av vagnarna, tredje teorin var att det skedde en krutantändning genom friktion. Den fjärde teorin var att det uppstod gnistbildning vid bromsningen och att denna startade elden. Den sista och femte teorin var att det var ett sabotage som orsakade Krylbosmällen. De fem tidningar som användes i denna uppsats var Avesta tidning, Dala- Demokraten, Stockholms-Tidning, Svenska Dagbladet och Norrskensflamman. Alla tidningar hade olika politiska utgångspunkter. Alla beskrev Krylbosmällen på ett liknande sätt och de skapade en känsla hos läsaren. Tidningarna beskrev olika hjältemod och bragder som utfördes under Krylbosmällen. De använde ögonvittnen för att skildra Krylbosmällen. Tidningarna skildrade händelsen på liknande sätt och de skiljde sig inte mycket ifrån varandra, förutom att Avesta tidning och Dala-Demokraten skrev om Krylbosmällen under en längre period än de andra tidningarna på grund av den lokala förankringen. Alla tidningar skildrade den första teorin, att Krylbosmällen orsakades av att det blev varmgång i ett hjullager.