De osannolika olyckorna
en historisk studie av Norrbottenspressens nyhetsrapportering och politiska kommentarer i samband med kärnkraftsolyckorna i Harrisburg och Tjernobyl
Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt Norrbottenspressen skrev om kärnkraftsolyckorna i Harrisburg 1979 och Tjernobyl 1986. Undersökningen har utgått från det faktum, att problemformuleringsprivilegiet i ett samhälles miljöfrågor har många inblandade aktörer. Eftersom dagspressen och övriga medier kan betraktas som en av de mest framträdande aktörerna vid formulerandet av aktuella miljöfrågor, har tidningarna jämförts för att kunna upptäcka eventuella skillnader beträffande gestaltningen av dessa olyckor. De frågor som studien främst inriktat sig på att besvara, har varit huruvida någon av tidningarna Norrländska Socialdemokraten, Norrbottens-Kuriren och Norrskensflamman försökt formulera kärnkraften som ett miljöproblem och om så varit fallet, söka förklara detta. Vidare har tidningarnas sakliga framställning av olyckorna granskats, samt om de tagit tillfället till att förklara för läsarna vilka risker som är förknippade med kärnkraften och då särskilt en olyckas faktiska konsekvenser för människor och miljö. Studien har även haft som målsättning att besvara om tidningarna använt kärnkraftsolyckorna till att göra politiska utspel samt om en förändring i sättet att skriva kan märkas mellan de båda olyckorna. Studien har ägt rum genom en kvalitativ analys av de tidningstexter som publicerades inom en 14-dagarsperiod efter varje olycka, där mikrofilmer vid Luleå Stadsbibliotek har funnits tillgängliga. Vid undersökningen framträdde att främst Norrländska Socialdemokraten försökte formulera kärnkraften som ett miljöproblem vid båda olyckorna, att Norrbottens-Kuriren i detta avseende höll sig till en medelväg medan Norrskensflamman inte formulerade något miljöproblem av kärnkraften. De spekulativa inslagen vid olyckornas rapportering var också mest framträdande i Norrländska Socialdemokraten, men där även Norrbottens- Kuriren vid vissa tillfällen höll sig framme. Norrskensflamman spekulerade inte om olyckorna i sig, däremot diskuterades vid ett flertal tillfällen de övriga mediernas påstådda anti-sovjetism. Någon grundlig redogörelse för en kärnkraftsolyckas konsekvenser för människor och miljö förekom inte i någon av tidningarna, endast spridda förklaringar av de följder som berörde respektive olycka. De politiska utspelen följde till stor del de politiska partiernas inställning i kärnkraftsfrågan och den förändring som tydligast framträdde från 1979 till 1986 års tidningstexter var att Tjernobyl-olyckan med sin omfattning och sitt korta geografiska avstånd till Sverige medförde en ökad rapportering, men också spekulering, om hur Norrbotten kunde påverkas.