Sökresultat:
236 Uppsatser om Norrbottens län - Sida 9 av 16
KartlÀggning av stÄhjÀlpmedel i Norrbottens lÀn samt brukares upplevelser av att stÄ i stÄhjÀlpmedel
StÄende har i tidigare studier visat sig vara positivt för dem med
funktionsnedsÀttningar gÀllande fysiska effekter. DÀremot finns fÄ studier
om upplevelsen av att stÄ. Syftet med denna studie var att undersöka hur
frekvent anvÀndningen av stÄhjÀlpmedel var hos dem som fÄtt ett
stÄhjÀlpmedel förskrivet samt att ta reda pÄ vilka upplevelser personerna
hade av att komma upp i stÄende. Deltagarna i studien var de personer som
enligt hjÀlpmedelsregistet Sesam fÄtt ett stÄhjÀlpmedel förskrivet och som
efter förfrÄgan frÄn förskrivaren valde att delta. EnkÀten skickades till
101 personer.
KartlÀggning av stÄhjÀlpmedel i Norrbottens lÀn samt brukares upplevelser av att stÄ i stÄhjÀlpmedel
StÄende har i tidigare studier visat sig vara positivt för dem med funktionsnedsÀttningar gÀllande fysiska effekter. DÀremot finns fÄ studier om upplevelsen av att stÄ. Syftet med denna studie var att undersöka hur frekvent anvÀndningen av stÄhjÀlpmedel var hos dem som fÄtt ett stÄhjÀlpmedel förskrivet samt att ta reda pÄ vilka upplevelser personerna hade av att komma upp i stÄende. Deltagarna i studien var de personer som enligt hjÀlpmedelsregistet Sesam fÄtt ett stÄhjÀlpmedel förskrivet och som efter förfrÄgan frÄn förskrivaren valde att delta. EnkÀten skickades till 101 personer.
Altappen: frÄn öde skÀr till industrisamhÀlle
Syftet med denna studie var att med fokus pÄ de sociala förhÄllandena studera sÄgverkssamhÀllet pÄ Altappen i LuleÄ skÀrgÄrd under den tid det fanns industri pÄ ön. För att besvara detta har en litteraturstudie gjorts samt en jÀmförelse med ett annat sÄgverkssamhÀlle utförts. Detta samhÀlle ligger precis som Altappen pÄ en ö, NorrbyskÀr, och har utmÄlats som ett mönstersamhÀlle. Det var dÀrför intressant att vÀlja just detta för jÀmförelse med Altappen. SÄgverket pÄ Altappen uppfördes 1872 av det engelska bolaget The New Gellivara Company Limited.
Resultatenheter inom landstinget: en fallstudie av tre
kliniker inom folktandvÄrden
Under de senaste Ärtiondena har allt större effektiviseringskrav stÀllts pÄ den offentliga hÀlso- och sjukvÄrdssektorn. Som en följd av detta har ett antal olika ekonomiska styrmodeller införts inom denna sektor, bland annat resultatenheter. Ekonomisk styrning av hÀlso- och sjukvÄrden Àr emellertid förknippad med ett antal specifika problem. Dessa problem innefattar bland annat verksamhetens icke vinstsyftande och tjÀnsteproducerande karaktÀr. Vidare föreligger svÄrigheter och potentiella konfliktsituationer med anledning av arbetskraftens professionella karaktÀr.
Kapitalstruktur: vilka faktorer pÄverkar valet av kapitalstrukturen? En kvantitativ studie av företag i branschen för metallvarutillverkning inom Norrbottens lÀn
Företag kan finansiera sina investeringar med antingen eget kapital eller skulder och kapitalstrukturen beskriver hur denna mix ser ut. Det finns ett flertal teorier som sÀger att företags val av finansiering kan ha en betydelse för företaget. Det finns dock ingen teori eller empirisk forskning som kommit fram till en allsidig förklaring till vilka faktorer som pÄverkar valet av kapitalstrukturen. Syftet med denna uppsats Àr att genom en kvantitativ undersökning ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar valet av kapitalstruktur. Studien genomfördes pÄ företag i branschen för metallvarutillverkning inom NorrbottenslÀn genom telefonenkÀter och rÀkenskapsanalys.
Fritidspedagogers förestÀllning om lekens betydelse för social kompetens: En studie bland verksamma fritidspedagoger
Syftet med studien Àr att belysa fritidspedagogers uppfattning om lekens betydelse för utvecklande av barns sociala kompetens. Respondenterna Àr fritidspedagoger i en kommun i Norrbottens lÀn. Totalt 4 stycken respondenter stÀllde upp i denna studie. I detta arbete har jag anvÀnt mig av intervjuer som metod. Fritidspedagogerna i denna studie anvÀnder sig av lek för att stÀrka social kompetens genom att erbjuda drama övningar och gruppstÀrkande övningar.
GPS : ett viktigt hjÀlpmedel inom hundverksamheten
Denna rapport handlar om anvÀndningen av GPS inom polisens hundverksamhet. Vi har valt att göra en jÀmförelse mellan Norrbottens lÀn (LuleÄ) och VÀstra Götaland (Göteborg) för att fÄ en större spridning pÄ vÄrt arbete, och för att se om anvÀndningen av GPS och GSM skiljer sig Ät mellan dessa myndigheter. I rapporten kommer vi att inventera hur det nya automatiska positioneringssystemet Followit Hunter skulle kunna fungera praktiskt inom hundverksamheten. En enhet som i dagslÀget inte anvÀnds inom polisen, men som visat sig vara framgÄngsrik i tester som genomförts av Polismyndigheten i VÀstra Götaland. Enheten har Àven funnits pÄ den privata marknaden under en tid och har dÀr fungerat till största belÄtenhet.
Kvalité i arbetet
Nya krav pÄ tillgÀngligheter, prioriteringar, synsÀtt, kompetens och
konkurrens om arbetskraft pÄverkar dagens hÀlso- och sjukvÄrd i stor
utstrÀckning, detta i och med den stÀndiga utvecklingen med ny teknik och
forskning. Kvalitet inom vÄrden innebÀr för patienten bland annat ett bra
bemötande, tillit och olika respektfaktorer men Àven en bra tillgÀnglighet,
hur enhetens mottagande i miljösynpunkt kÀnns och ett gott behandlingens
resultat pÄverkar patientens kvalitets upplevelse.
Gapet mellan möjligheterna att behandla och bota har ökat vilket medför att
etiska övervÀganden blir allt vanligare. FrÄn slutet av 1990-talet sÄ har
inom Norrbottens lÀns landsting införskaffats ett antal direktiv om sÄ vÀl
etiska plattformar som etiska kommiteér och diskussionsgrupper. PÄ PiteÄ
vÄrdcentral har man sedan vÄren 2006 försökt starta upp ett projekt som
berör de etiska omrÄderna inom vÄrden och med detta pÄ sikt höja
kundnöjdheten.
I denna studie har tvÄ skilda kvantitativa enkÀtanalyser gjorts en för
patienter och en för anstÀllda.
Stockholmsbor : En studie i konstruktionen av identitet hos norrbottningar inflyttade till Stockholm
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kvinnor, inflyttade till Stockholm frÄn Norrbottens lÀn och som bott i staden i mer Àn fem Är, konstruerar sin identitet i relation till rÄdande diskurser om storstad/smÄstad eller storstad/landsbygd. Analysen Àr utförd baserad pÄ sju intervjuer med kvinnor i Äldrarna 36-48 Är, alla hÀrstammande frÄn Norrbotten. Efter analys framkommer det att kvinnornas identiteten Àr del i en konstruktion, en stÀndigt pÄgÄende process som aldrig riktigt blir fÀrdig, dÄ kvinnorna stÀndigt skapar sin identitet i förhÄllande till ?det andra?, eller fÄr sin identitet bekrÀftad eller definierad av andra. Det blir ocksÄ tydligt att norrbottniskhet inte bara har att göra med identitet, utan Àven ocksÄ med klass, dÄ det i dualiteten mellan Stockholm och Norrbotten framstÄr ett maktförhÄllande, och det stÄr i slutÀndan klart att kvinnorna inte bara gjort en identitetsresa utan Àven ocksÄ en klassresa, genom sitt val att byta ut Norrbotten mot huvudstaden i söder..
Kultur i vÄrden pÄ hÀlsocentraler: Intervjuer om möjligheter och hinder
Tidigare forskning har visat att kultur kan bidra till och Àven frÀmja hÀlsa (Clift, 2012). Norrbottens lÀns landsting har som mÄl att stÀrka norrbottningarnas hÀlsa med hjÀlp av kultur. Syftet med detta examensarbete var att genom intervjuer studera chefers uppfattningar om betydelsen av samt förutsÀttningarna för kultur i vÄrden pÄ hÀlsocentralerna i LuleÄ och Bodensamt hur informationsmaterialet KulturhÀlsoboxen har tagits emot. KulturhÀlsoboxen har skickats ut till alla hÀlsocentraler i Sverige, men ingen uppföljning har gjorts. FrÄgestÀllningarna rörde vilka möjligheter och hinder, som chefer kÀnner inför ett införande av kultur i vÄrden.
Arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med de Àldres aktiviteter pÄ kommunens sÀrskilda boenden
Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med Àldres aktiviteter pÄ kommunens sÀrskilda boenden. Undersökningsgruppen bestod av Ätta arbetsterapeuter med minst ett Ärs erfarenhet verksamma inom kommunens sÀrskilda boenden i Norrbottens lÀn. Studien genomfördes utifrÄn en kvalitativ ansats. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier: ?Faktorer som pÄverkar Àldres deltagande i aktiviteter?, ?Betydelsen av direkt och indirekt arbete för att frÀmja de Àldres aktiviteter? och ?FrÀmjandet av Àldres aktiviteter krÀver samverkan i organisationen?.
IKT och engelskundervisning: En kvalitativ studie om anvÀndningen av IKT i undervisningen med fokus pÄ Àmnet engelska i Är 4-6
Denna studie har utgÄtt frÄn kvalitativa forskningsintervjuer med sju pedagoger frÄn Norrbottens lÀn för att undersöka IKT:s roll i undervisningen, framförallt i Àmnet Engelska i Är 4-6. Vi ville Àven skaffa oss en uppfattning kring pedagogernas tankar, kunskaper och Äsikter om IKT i undervisning generellt.Studien visar att IKT-anvÀndningen frÀmst sker i NO- och SO-Àmnena medan anvÀndningen i engelskÀmnet inte Àr lika frekvent. I engelskundervisningen upplevs IKT Àven vara ett stöd och en förstÀrkning för majoriteten av pedagogerna. Alla tillfrÄgade lÀrare anvÀnder fÀrdigtryckta lÀromedel som en bas i engelskundervisningen, vilket pÄvisar att lÀroböcker fortfarande har en stor plats i det Àmnet. Vidare visar denna studie att fÄ lÀrare har Àmnesutbildning i Engelska och kompetenser i IKT, vilket Àr tvÄ viktiga faktorer för att skapa en varierad undervisning.
FörstagÄngsmödrars upplevelser av stöd frÄn barnhÀlsovÄrden
Att bli mor kan upplevas som nÄgot stort och omvÀlvande. Att som mor uppleva sig vara den som i första hand har ansvar för barnet kan ge kÀnslor av utmattning och maktlöshet. I processen att bli mor behöver hon stöd av personer i sin omgivning. Sjuksköterskan i barnhÀlsovÄrden Àr en av dessa mÀnniskor. Att beskriva förstagÄngsmödrars upplevelse av stöd frÄn barnhÀlsovÄrden.
Ungdomars kost- och motionsvanor: en jÀmförelse mellan
fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elever i Är 9
De senaste Ă„ren har media skrivit och debatterat allt mer om barn och ungdomars hĂ€lsa. Enligt skolans styrdokument skall eleven i Ă„r 9 ha kunskap om sambandet mellan kost och motion samt dess betydelse för hĂ€lsan. I detta examensarbete hade vi dĂ€rför som syfte att undersöka elever i Ă„r 9:s kost- och motionsvanor och vi begrĂ€nsade oss enligt följande: • Ăr det nĂ„gon skillnad pĂ„ kunskaperna om kost- och motionsvanornas betydelse för hĂ€lsan mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elever? • Finns det skillnader mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elevers kostvanor? • Vad kan fysisk inaktivitet och dĂ„liga kostvanor innebĂ€ra pĂ„ lĂ„ng sikt? Undersökningen gjordes pĂ„ tvĂ„ skolor i Norrbottens lĂ€n och det totala antalet elever som ingick var 185 elever. Anledningen till valet att göra undersökningen pĂ„ dessa skolor var att vi gjorde vĂ„r verksamhetsförlagda utbildning dĂ€r.
Ridsportens framvÀxt i Norrbotten: varför blev ridsporten en tjejsport?
Denna uppsats handlar om ridportens framvÀxt i Norrbotten. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ridsportens framvÀxt i Norrbotten utreda varför ridsporten gick frÄn en mansdominerad sport till en kvinnodominerad sport. FrÄgestÀllningarna jag har anvÀnt mig av Àr, nÀr blev ridsporten i Norrbotten en mer utprÀglad kvinnosport? Varför, pÄ vilket sÀtt skedde denna förÀndring? Vilka drivkrafter fanns det i samhÀllet och i ridsporten för att göra denna förÀndring? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en kvalitativ samt kvantitativ metod. Resultatet jag kom fram till var att, nÀr försvaret avhÀstades och blev motoriserat tappade hÀsten sin status som maktsymbol för mÀnnen och samhÀllet började arbeta för att fÄ ridsporten till en civilsport.