Sök:

Sökresultat:

236 Uppsatser om Norrbottens län - Sida 15 av 16

Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP) : En pilotstudie av ett preventivt förÀldrastödsprogram för förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning  

 Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP) Àr ett preventivt förÀldrastödsprogram för förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning utvecklat av psykolog Thomas Persson. Programmet Àr utformat utifrÄn dessa förÀldrars specifika förutsÀttningar och behov av stöd. Dess mÄl Àr att öka förÀldrars kunskaper om, samt förÀndra deras attityder till, barnets diagnos och funktionsnedsÀttning. MÄlen antas minska riskfaktorer och stÀrka skyddsfaktorer för psykisk ohÀlsa hos barnet, i relationen mellan förÀldrar och barn. Programmet har sju syften: FörbÀttra förÀlderns tolkning av barnets beteende, minska förÀldrastress, förbÀttra förÀldrabeteendet gentemot barnet, minska risken för psykiskt ohÀlsa hos barnet, öka tilltron till den egna förÀldraförmÄgan, ge hjÀlp i förÀldrarollen samt frÀmja samarbetet mellan förÀldrar och sjukvÄrdens personal.

FrÄn FN till klassrummet: faktorer som inverkar pÄ utbildning
för hÄllbar utveckling

Denna undersökning har genomförts pÄ tvÄ grundskolor i Norrbottens lÀn för att undersöka vilket genomslag Förenta Nationernas arbete med utbildning för hÄllbar utveckling hittills har haft i den svenska skolans verksamhet. För att fÄ en uppfattning om detta ville vi undersöka hur undervisningen gÄr till samt hitta bakomliggande faktorer som pÄverkar dess utformning. Vi undersökte vilka ramfaktorer lÀrarna Àr pÄverkade av, det vill sÀga de förhÄllanden som begrÀnsar lÀrarna att bedriva undervisning som de skulle vilja. Vi undersökte Àven hur lÀrare kontextualiserar utbildning för hÄllbar utveckling, det vill sÀga hur de utifrÄn sina egna erfarenheter och förestÀllningar tolkar begreppet. Hur undervisningen ser ut idag samt vilka ramfaktorer som pÄverkar detta i relation till hur lÀrarna kontextualiserar utbildning för hÄllbar utveckling kan ge en bild av verksamhetens utveckling.

Kostnadsnyttoanalys för malmtransporter frÄn Kaunisvaara

Examensarbetet gÄr ut pÄ att göra en kostnadsnyttoanalys för de olika transportmöjligheterna som finns för malmtransporterna frÄn den nya gruva som ska öppna vid Kaunisvaara i Norrbottens lÀn. Företaget Northland Resources planerar att pÄbörja brytning under 2012 för att under första halvan av 2013 börja transportera ut malm till Narvik och dÀrefter skeppa ut det frÄn hamnen. De första Ären handlar det om brytning av ca 1-4 miljoner ton malm per Är, men siktet Àr instÀllt pÄ att redan 2017 vara uppe i full produktion av 4,7 miljoner ton malm per Är. PÄ grund av företagets brytning kommer ökningen av vÀgtransporter mellan frÀmst Kaunisvaara och Svappavaara (dÀr omlastning till jÀrnvÀg sker) öka markant. För att bibehÄlla ett fungerande transportnÀt bör transportinfrastrukturen utökas pÄ ett eller annat sÀtt, och ett bra sÀtt att utreda vilka/vilket alternativ som blir bÀst för hela samhÀllet Àr att göra en kostnadsnyttoanalys. Examensarbetet Àr inriktat frÀmst pÄ att göra en analys över transportalternativen jÀrnvÀg eller elvÀg, jÀmfört med referensalternativet baserat pÄ vanlig vÀg med konventionella lastbilar.

NulÀge och behov av cykelvÀgar: lÀngs det statliga vÀgnÀtet
i Norrbottens och VÀsterbottens lÀn

Svenska regeringen har satt ett mÄl att cykeltrafiken ska öka sin andel av det totala resandet, samt att cykeltrafiken ska bli sÀkrare. I regeringens proposition, mÄl för framtidens transporter, sÀger ett av funktionsmÄlen att förutsÀttningarna för att vÀlja kollektivtrafik, gÄng- och cykeltrafik ska förbÀttras. För att lyckas uppnÄ mÄlen kommer det bland annat krÀvas omfattande infrastrukturinvesteringar i cykelvÀgnÀten. DÀrför ska VÀgverksregionerna kartlÀgga och inventera behoven av ÄtgÀrder som finns för cykeltrafiken. För att ta reda pÄ behoven har en analys gjorts för vad tidigare gjorda inventeringar sÀger om nulÀge och behov av cykelvÀgar i Region Norr.

LIS - Landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀge. : Utfallet i Norrlands kommuner.

SammanfattningI Sverige har vi ett generellt strandskydd som gÀller för alla strÀnder, oavsett storlekpÄ vattendraget. StrandskyddsomrÄdet Àr normalt 100 meter frÄn strandlinjen, bÄdeupp pÄ land och ut i vattnet, men lÀnsstyrelsen kan utöka avstÄndet till 300 meter.Syftet med strandskyddet Àr att skydda vÀxt- och djurliv samt att tryggaallmÀnhetens tillgÄng till strÀnder.2009 kom en ny lag om strandskydd. Den nya lagen innebar att det numera finnsen möjlighet för kommunerna att införa LIS-omrÄden, omrÄden förlandsbygdsutveckling i strandnÀra lÀge. De LIS-omrÄden som utses av kommunenska anges i översiktsplanen eller som ett tillÀgg till denna. Förutom de sÀrskilda skÀlför att bevilja dispens frÄn eller upphÀva strandskydd, som anges i miljöbalken, kanman som sÀrskilt skÀl i LIS-omrÄden beakta att det bidrar till utveckling avlandsbygden.

Den framtida implementeringen av ett alkoholpreventivt projekt i tvÄ kommuner i Norrbotten: en uppföljning pÄ projektet Unga arbetssökande, alkohol och droger

Tidigare forskning och statistik har visat att unga som stÄr utanför arbetsmarkanden lÀttare bildar ett riskbruk av alkohol. Dessa unga bildar i större utstrÀckning en riskgrupp i samhÀllet och detta kan fÄ konsekvenser för den framtida folkhÀlsan i ett land som Sverige. UtifrÄn detta Àr det viktigt att dagens makthavare och kommuner tar denna problematik pÄ allvar och förebygger den i den mÄn som Àr möjligt. Ett antal projekt har utifrÄn denna problematik startats upp i olika delar av landet för att hjÀlpa dessa unga att frÀmst komma ut pÄ arbetsmarkanden, men att Àven reflektera över sina alkoholvanor. Ett av dessa projekt Àr ?Unga arbetssökande/unga utanför, alkohol och droger? som genomförts inom Norrbottens lÀn.

PÄ vilka grunder sker beslutsfattandet i viltförvaltningsdelegationerna?: En hypotesprövande studie utifrÄn rational choice

Den politiska mÄlsÀttningen Àr att den svenska rovdjursförvaltningen skall grunda sig pÄ acceptans och förstÄelse för olika sÀrintressen. DÀrför infördes 2010 viltförvaltningsdelegationer i varje lÀn för att skapa regional och lokal förankring. Delegationen bestÄr av olika sÀrintressen som ska besluta i frÄgor som rör riktlinjer för rovdjur och annat vilt. Den hÀr uppsatsen har undersökt Norrbottens-, VÀsterbottens-, JÀmtlands- och Dalarnas lÀns delegationsprotokoll vad gÀller beslutsfattande angÄende björn och lodjur under tidsperioden 2011-2012. Det Àr jakt- och viltvÄrdsintresset, rennÀringen och naturvÄrdsintressets beslutsfattande som har valts ut för granskning pÄ grund av deras olika preferenser.

SÀrbehandling, konkurrens och krÀnkningar av officerare: yrkesofficerares erfarenhet och försvarsmaktens arbete inom jÀmstÀlldhet

Syftet med denna studie har varit att undersöka förekomst av sÀrbehandling, krÀnkning och konkurrens pÄ grund av kön inom försvarsmakten utifrÄn yrkesofficerares erfarenhet och upplevelse. PÄ vÄren 2002 fick jag en tidskrift, Försvarets Forum nr 5, i min hand. Ett tema i tidningen var just om kvinnor i försvaret. Det var Àven en artikel om hur den nyreviderade jÀmstÀlldhetsplanen ska förbÀttra situationen i försvaret för kvinnorna och intervjuer med författare och jÀmstÀlldhetsombud förekom. Jag diskuterade detta med vÀnner som Àr officerare, och de var inte positiva till den nya planen vilken de inte ansÄg gynnar kvinnor positivt utan istÀllet ökar risken för sÀrbehandling konkurrens och krÀnkningar.

NorrbottensgÄrden : dess arkitektoniska beskaffenhet i Pitebygden

Fil. Dr Bertil Waldén publicerade tvÄ rapporter i Norrbottens hembygdsförenings Ärsskrift 1926-27. DÀr belystes tvÄ typer av mangÄrdsbyggnader; parstugan och framkammarstugan samt det lösöre som förekom i bondehemmen under 1800- och början av 1900-talet.Senare forskning kring mangÄrdsbyggnaden ? den s.k. norrbottensgÄrden, har dock lyst med sin frÄnvaro.

Vad kostar det planerade lÀkarbesöket? : En studie om Activity Based Costing pÄ hÀlsocentraler

Under de senaste 10 Ären har kostnaderna inom hÀlso- och sjukvÄrden i Sverige ökat med 20 procent. Förklaringen antas ligga i att medellivslÀngden bland befolkningen stÀndigt ökar, att vÄrdtillfÀllen gÀllande psykisk ohÀlsa i Sverige blir allt fler samt att sjukdomsfallen idag Àr allt mer komplexa. I och med att hÀlsocentraler Àr första instansen inom hÀlso- och sjukvÄrden innebÀr dessa faktorer att antalet lÀkarbesök pÄ hÀlsocentraler ökar. Dessa faktorer leder till ökade kostnader för hÀlsocentralerna och indikerar att det Àr viktigt för hÀlsocentraler att vara medvetna om sina kostnader.Activity Based Costing (ABC) anses vara en metod som kan göra organisationer inom hÀlso- och sjukvÄrden mer kostnadsmedvetna i och med att ABC har visats vara ett pÄlitligt verktyg för att kartlÀgga verksamhetens kostnader. Samtidigt har det i litteraturen lyfts fram att utvecklandet av ABC-modellen kan vara bÄde tids- och resurskrÀvande för dessa organisationer.

Landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen : En studie av Norrlands kommuner

Syftet med strandskyddet Àr att trygga allmÀnhetens tillgÄng till strÀnder samt skydda djur- och vÀxtliv. I Sverige föreligger strandskydd vilket innebÀr att det krÀvs dispens för att vidta sÀrskilda ÄtgÀrder inom strandnÀra lÀgen. SkyddsomrÄdet Àr i normalfallet 100 meter frÄn strandlinje, men kan utökas till 300 meter av lÀnsstyrelsen.  BestÀmmelserna för strandskydd Àndrades 2009. HÀrigenom infördes en möjlighet för kommuner att upprÀtta omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen (LIS). Syftet med LIS Àr att stimulera den lokala och regionala utvecklingen i omrÄden som har god tillgÄng till fria strandomrÄden.

Ekologiska fotavtryck för koldioxidutslÀpp för Stockholms lÀn, Norrbottens lÀn och Stockholms lÀns landsting : En kritisk metodgranskning baserad pÄ kvantitativa data

Human existence and welfare depend on functional ecosystems. Ecosystems are critical to sustain life-support services for human well-being. One method that visualizes that humanity requires ecosystem services for resource consumption and assimilation of produced waste is ecological footprints. This study focuses on the ecosystem service carbon sequestering. A quantification of this ecosystem service showed the potential for accumulation of carbon in different ecosystems in Stockholm and Norrbotten County for the years of 1995 and 2004.

Landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen: En jÀmförelse av erfarenheter frÄn kommunal planering i fyra lÀn

MÄnga lever idag med drömmen om ett hem vid vattnet och efterfrÄgan pÄ strandtomter Àr stor. TillgÄngen av de samma Àr dock begrÀnsad. Det som begrÀnsar tillgÄngen Àr strandskyddet. Skyddet har funnits i Sverige sedan 1950-talet och utvecklats ett par gÄnger dÀrefter. Undersökningar i början av 2000-talet visade att det fanns brister i strandskyddsreglerna och att det mÄnga gÄnger tillkom bebyggelse planlöst och i strid med dessa regler.

Inhyrd i arbetsgrupp: en studie av arbetsgrupperna inom LuleÄ kommmuns vÄrdcentraler

Samtliga av Norrbottens vÄrdcentraler har lÀnge haft problem i form av underbemanning av lÀkare. Landstinget har mött det problemet genom att anvÀnda sig av bemanningsföretagsanstÀllda stafettlÀkare. VÄrdcentralernas beroende av stafettlÀkare skildrades i denna studie ur arbetsgruppens perspektiv. Inom socialpsykologin finns ett flertal modeller för hur bland annat arbetsgrupper fungerar, utvecklas och pÄverkas. Faktorer som kontinuitet, mÄlinriktning och ledarskap Àr alla begrepp som kan sÀgas pÄverka grupperna.

K2 - lösningen pÄ den administrativa bördan: En flerfallstudie ur ett företagsperspektiv

Bakgrund och problem: Under de senast decennierna har en global harmonisering av redovisningen utvecklats. Detta har medfört att framstÀllningen av redovisningen blivit allt mer tids- och resurskrÀvande för mindre företag som blivit tvungna att anpassa sin redovisning efter komplexa och omfattande regler och rekommendationer. Detta ledde fram till att BFN skapade fyra nya uppsÀttningar av regelverk som anpassats efter företagens storlek och associationsform. Av dessa fyra utformades K2 med mÄlsÀttningen att reglerna skulle vara enkla, tydliga och heltÀckande för mindre företag i syfte att minska den administrativa bördan. K2 fÀrdigstÀlldes 2008 och har sedan införseln varit ett valfritt alternativ till Àldre normgivning.

<- FöregÄende sida 15 NÀsta sida ->