Kvinnor har sedan länge tillbaka presterat bättre än män genom hela deras skolgång. Fler kvinnor än män börjar läsa på högskola/universitet och fler kvinnor avlägger examen. Denna studie är ett bidrag till tidigare forskning inom området genom att enbart studera Norrbottens län, som delvis har en annan struktur än andra län, samt studiet av relationen mellan social klass, genus, geografiskt område och attityder till högre utbildning. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning ungdomar (15-19 år) i Norrbottens län har till högre studier och deras planer för att fortsätta studera efter gymnasiet. Studien avser att undersöka, ur ett genusperspektiv, om ungdomar i Norrbotten påverkas av deras sociala bakgrund och geografiska område, i deras val av högre utbildning efter avslutade gymnasiestudier.

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sådan ska dess medlemmars intressen främjas genom att föreningen driver en affärsmässigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebär att den ekonomiska föreningen måste tillfredställa både medlemmarnas finansiella önskemål såväl som deras önskemål om vad verksamheten ska tillhandahålla. Har den ekonomiska föreningen många medlemmar kan det bli svårt för den att tillfredställa alla medlemmars önskemål. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar då nyttjar är verksamhetsformen franchising.

Bakgrund: Läkemedelskostnaderna för landstingen ökar varje år och riskerar i förlängningen att minska pengarna till vård och omsorg. En minskning av läkemedelskassationen kan vara ett sätt att spara pengar. Tidigare studier i landet har ofta tittat på allmänhetens kassation eller på utvalda, enskilda avdelningar inom slutenvården under en bestämd tidsperiod. Denna kassationsstudie involverar slutenvården i hela Norrbottens län. Syfte: Att i) genom en inventering av samtliga läkemedelsförråd beskriva fördelningen av kasserade läkemedel inom slutenvården i Norrbottens läns landsting samt beräkna kassationskostnaden för dessa.

Den demografiska utvecklingen resulterar i en generationsväxlingsproblematik för Sveriges regioner. Problematiken bottnar i stora åldersavgångar och en ny generation arbetskraft som inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden i önskad tid. Lundgren (2000) konstaterar att om inte åtgärder vidtas på såväl central som regional nivå kommer en stagnation ske på arbetsmarknaden vilket i förlängningen kommer att hota välfärden. De områden som identifierats som centrala för att motverka de negativa effekterna av de demografiska förändringarna är (1) Förstärka integrationen av utlandsfödda och tillgripande av arbetskraftsinvandring inom bristyrken, (2) motverka den förtida utslagningen från arbetsmarknaden, (3) öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och (4) etablering av unga på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka tre Svenska regioners (Gotland, Dalarna och Norrbottens län) arbete med generationsväxling genom att besvara följande frågeställningar: ?Har regionerna tillsatt insatser för att främja en god generationsväxling? Vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? ?Har regionerna vidtagit åtgärder för att främja ett ökat arbetskraftsdeltagande inom de fyra kärnområden som har identifierats som centrala för att motverka de negativa effekterna av demografiska förändringar? Om så är fallet - vilka likheter respektive skillnader kan urskiljas? Då syftet är undersökning av rådande fenomen föreligger en fallstudie som grund för studiens metod.

Tjugo mil norr om polcirkeln i Jukkasjärvi byggs sedan tio år tillbaka varje vinter en kyrka i is och snö. Varje vår nedmonterar naturen denna vid snösmältningstid och den återgår till Torneå älv. Iskyrkan kom till i samspelet mellan mannen bakom världens största Ishotell Yngve Bergqvist och kyrkoherden i Jukkasjärvi församling, Jan-Erik Johansson. Kyrkan har varje säsong fler än 30 000 besökare. Ungefär tjugo barn blir döpta varje år och något fler än hundra par väljer att gifta sig i iskyrkan.

Denna studie baseras på intervjuer med skolpersonal om ungdomars ohälsa vid två högstadieskolor i en kommun i Norrbotten. Intervjuerna består av sju intervjuer med rektorer, läraren, kurator och sjuksköterskor. I resultatet har det framkommit ur informanternas berättelse att depression och nedstämdhet förekommer bland ungdomar i dessa två högstadieskolor. Denna ohälsa antas ha sin grund i de samhälliga krav som ställs på ungdomar och som kan resultera i ungdomarnas känsla av otillräcklighet. I resultatet har även framkommit att skolpersonalen uppfattar ungdomars ohälsa olika beroende på om de är en tjej eller en kille.

1999 beslutade riksdagen om 15 nationella miljökvalitetsmål. Miljömål 15 heter God bebyggd miljö och det har ett delmål, nummer 4, som heter Uttag av naturgrus. Delmålet strävar mot att uttaget av naturgrus ska vara högst 12 miljoner ton per år. Detta ska vara uppnått år 2010. Definitionen på naturgrus är: Naturligt sorterad jordart som består av sten, grus och sand och har bildats under eller efter inlandsisens avsmältning.

Det har funnits en debatt under många år debatt om snöskoterns vara eller icke vara runt om i Norrland. Diskussioner om att förbjuda snöskotertrafik utanför utmärkta leder och att bullernivån på snöskotrar är för höga är exempel på problem som finns. Idag finns det områden inom Norrbottens län som har delvis eller totala snöskoterförbud. Syftet med detta arbete är att titta på i vilken utsträckning det nio punkter som rapporten Snöskotern i Naturen ställt upp, detta är en rapport som släpptes 1994 av Miljö- och Naturresurs Departementet. Syftet med den utredningen var att skydda miljön mot de skadeverkningar som uppstår efter snöskotern.

Syftet med denna studie var att undersöka hur strukturella och sociokulturella faktorer i samhället inverkar på människors val och handling i glesbygd. Detta har skett med fokus på utflyttning, återvandring samt attityder och värderingar gentemot samhället. Utgångspunkten var baserad på en fallstudie av en utvald årskull i Pajala kommun födda 1969. En kohortanalys utfördes i syfte att följa den utvalda gruppens utflyttning från hemorten mellan åren 1969-2004, parallellt gjordes även en kohortanalys på en årskull födda fem år tidigare för att kunna se eventuella förändringar i utflyttningsmönster. Utöver detta skickades en enkät ut till en urvalsgrupp bestående av 60 personer.

Kvinnor har sedan länge tillbaka presterat bättre än män genom hela deras skolgång. Fler kvinnor än män börjar läsa på högskola/universitet och fler kvinnor avlägger examen. Denna studie är ett bidrag till tidigare forskning inom området genom att enbart studera Norrbottens län, som delvis har en annan struktur än andra län, samt studiet av relationen mellan social klass, genus, geografiskt område och attityder till högre utbildning. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning ungdomar (15-19 år) i Norrbottens län har till högre studier och deras planer för att fortsätta studera efter gymnasiet. Studien avser att undersöka, ur ett genusperspektiv, om ungdomar i Norrbotten påverkas av deras sociala bakgrund och geografiska område, i deras val av högre utbildning efter avslutade gymnasiestudier.

Daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning kan sökas som bistånd via lagar. Ett flertal rapporter menar att dessa personer har en svag förankring på arbetsmarkanden och bristen av meningsfull sysselsättning är ett av de mest överhängande problem när det gäller kommunernas insatser till människor med psykiska funktionsnedsättningar. Vuxna personer kan lovas en bra materiell försörjning särskilt genom arbete. Men arbete ger inte bara materiell välfärd utan det svarar också mot grundläggande mänskliga krav av samhörighet, meningsfull tillvaro samt utveckling. År 1995 genomfördes psykiatrireformen och syftet med den var att förbättra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsättningar.

I Sverige har vi en företagsform som heter ekonomisk förening. I en sådan ska dess medlemmars intressen främjas genom att föreningen driver en affärsmässigt organiserad verksamhet i vilken medlemmarna deltar. Detta innebär att den ekonomiska föreningen måste tillfredställa både medlemmarnas finansiella önskemål såväl som deras önskemål om vad verksamheten ska tillhandahålla. Har den ekonomiska föreningen många medlemmar kan det bli svårt för den att tillfredställa alla medlemmars önskemål. Ett alternativ som vissa ekonomiska föreningar då nyttjar är verksamhetsformen franchising.

Då statistik visar på att medelpriset i Norrbottens län för en kubikmeter skog är avsevärt mycket lägre än motsvarande kubikmeter skog i länen kring Mälaren har undersökningens syfte varit att jämföra köp av skogsfastigheter som genomförts av privatpersoner under åren 2003 till våren 2006 i de ovanstående länen. Tyngdpunkten har lagts på att ge läsaren en helhetsbild över skogsägares personliga uppfattningar om pris, tillvägagångssätt vid förvärv, värdering av olika icke-monetära och monetära värden samt deras uppfattning om framtida prisutveckling för skog och mark. Liknande undersökningar har tidigare gjorts i Sverige men ingen av dessa har studerat två så väsentligt skilda geografiska områden. Metoden för datainsamling har bestått av en enkätundersökning via telefonintervjuer med 40 stycken skogsägare vilka samtliga förvärvat en fastighet under den valda perioden. Svaren på enkäterna har sedan sammanställts och analyserats varvid ett rad intressanta resultat har uppnåtts.

Som ett led i att kunna erbjuda bättre information och service till nyföretagare har det i Väster- och Norrbotten initierats ett projekt ? Bibliotekskompaniet ? bibliotek och företag i samverkan. Projektet syftar till att utbilda bibliotekarier i att bli bättre rustade att möta företagarnas informationssökningsbehov genom att utveckla bibliotekariernas kunskaper inom företagande och vad det kan innebära. Projektet syftar också till att öka företagares kunskaper om vilka slags resurser biblioteken inom projektet kan erbjuda som kan vara nyttigt för dem.Syftet med denna uppsats är att undersöka vad representanter för kommunernas service för nyföretagande i Västerbotten använder sig av för informationskällor och hur de ser biblioteken som en resurs för informationssökning. Uppsatsen fokuserar på representanter för kommunernas service för nyföretagande för att de i ett tidigt skede i förstudien till projektet besvarade en enkät för projektets räkning vars syfte var att undersöka eventuellt intresse av samarbete mellan respondenterna och biblioteken.Uppsatsen visar att respondenterna i dagsläget endast använder sig av biblioteken som resurs för privat räkning, och i väldigt liten eller inte alls när det gäller sin yrkesutövning.

Uppsatsens syfte är att undersöka de båda institutionerna Sameskolan och Norrbottens Arbetsstugor för att se hur statens minoritetspolitik gett upphov till/tagit sig uttryck inom dessa institutioner. Detta för att söka förstå varför den svenska staten förde olika politik gentemot minoriteter boende i Övre Norrland, d.v.s.samer och tornedalingar: samerna skulle bevaras som nomadiserande renskötande folkgrupp samtidigt som den finsktalande befolkningen i Tornedalen skulle försvenskas. Vid studiet av sameskolan, ligger koncentrerationen på tiden kring och efter kåtaskolreformen 1913 eftersom det var denna reform som innebar en totalt segregerad skola för de nomadiserande samernas barn. Angående Norrbottens Arbetsstugor ligger tyngdpunkten på åren efter grundandet 1903 och upprättandet av reglemente 1913 då arbetsstugorna inordnades i försvenskningsarbetet på ett tydligare sätt. Kåtaskolreformen 1913 var ett resultat av den Bergqvistska Utredningen.