Sökresultat:
460 Uppsatser om Norrbotten - Sida 12 av 31
Concept Cartoons och Jorden som en planet i rymden: kan
seriefigurer skapa kvalitativa elevdiskussioner?
Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på om användning av Concept Cartoons, som hjälpmedel vid naturvetenskaplig undervisning, kan skapa elevdiskussioner som har sådana kvaliteter att det gynnar naturvetenskaplig begreppsbildning. Till grund för arbetet ligger Lpo 94, kursplaner och tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i en skola i Östra Norrbotten och undersökningsgruppen bestod av 12 elever i år 5. Undersökningsunderlaget samlades in genom bandinspelningar av gruppdiskussioner, enskilda elevintervjuer samt observationer. Resultatet visade att enbart Concept Cartoons som hjälpmedel inte är tillräckligt för att skapa kvalitativa diskussioner.
Väljaren i centrum? En jämförande studie om valkretsrepresentation
In this essay I discuss and analyse if we can witness any signs on regional dimension due to regional representation from our elected representatives in the five constituencies Malmö, Blekinge, Norrbotten, Uppsala and Stockholm. Two seperate terms of office between 1991-94 and 1998-2002 has been compared. In political science there has been much debate about the relationship between voters and their elected. By measuring each and everyone elected representatives in the work of produce introduced bills towards their own constitiency during both terms I have tried to see if there is an occurence of a regional dimension.The theory that´s been applied is based on geographical representation where one might aspect that central metropolitan areas and peripheral regions is somewhat over-represented in legislatures. By using a method of comparison between the five chosen constituencies and theirs elected representatives I have come the the conclusion that there is a weak tendency that this might be the case seen to a regional dimension perspective..
Skolgården: en asfalterad stenöken?
Syftet med vår studie är att ta reda på vilken syn pedagoger verksamma i förskoleklass har om skolgården samt hur de använder sig av den. För att ta reda på detta har vi utfört kvalitativa intervjuer med fyra förskoleutbildade pedagoger i en skola i Norrbotten. I bakgrunden behandlas litteratur som visar på vilket sätt skolgården har använts samt vilken roll pedagogerna upplevts ha haft i utemiljön. I resultatet har vi kommit fram till att skolgården på ett medvetet sätt inte utnyttjas till fullo, därför att både litteratur samt undersökning har gett oss en uppfattning om att ett missnöje finns. Det visar sig också att pedagogerna hellre tar sig iväg från skolgården och genomför de utomhuslagda lektionerna i annan närmiljö.
Kritiska faktorer vid implementering av affärssystem
Syftet med denna uppsats är att identifiera och klargöra de kritiska faktorer som teoretiskt finns vid införandet av ett affärssystem i en organisation. Utifrån dessa faktorer har vi med hjälp av sex telefonintervjuer analyserat hur Länsarbetsnämnden i Norrbotten bedrivit sitt arbete, utifrån slutanvändarnas perspektiv, vid införandet av ett affärssystem. Slutligen har vi genomfört en analys där vi jämfört hur Länsarbetsnämndens implementeringsarbete stämmer överens med den teori vi funnit om implementering av affärssystem. Resultatet av studien visar på spridda uppfattningar bland personalen. Detta på grund av att utbildningarna har hanterats på olika sätt men även på grund av att olika individer har olika erfarenheter gällande datorer.
Rullstolsburna personers erfarenheter av fritidsaktiviteter
I ett flertal studier påvisas betydelsen av att ha en meningsfull fritid som leder till ökad tillfredställelse för personen. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenhet av fritidsaktiviteter. Den undersökta gruppen bestod av fem personer i åldrarna 22 - 43 år med fysiskt funktionshinder som var bosatta i Norrbotten. Med öppna frågor intervjuades personerna om deras erfarenhet av fritidsaktiviteter. Intervjuutskrifterna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.
Självförtroende i skolan: hur lärare stärker elevers
självförtronde
Rapporten beskriver vad självförtroende är, vad styrdokumenten säger, hur det uppkommer och stärks samt hur viktig lärarens roll är för elevers självförtronde. Den beskriver vidare att självförtroendet är en av de viktigaste grundförutsättningarna för en individs välbefinnande och för det livslånga lärande. Vi ville undersöka lärarnas uppfattningar och erfarenheter om elevers självförtroende, samt hur lärare upplever att de stärker elevers självförtroende i grundskolans tidigare år. Detta gjorde vi genom att ta del av litteratur, teorier och tidigare forskning. Undersökningsgruppen omfattade sex verksamma lärare i en liten skola i Norrbotten.
Kvinnors upplevelser av kosthållning och kostrådgivning under graviditeten : En intervjustudie
Stress är ett allt mer vanligt problem i dagens samhälle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 år) på en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det påverkade dem. Två ungdomar valde att delta i studien. Dessa två ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpå intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förväntningar på körkort samt ideal.
Mikroskopering av opaka faser - en studie från Skyttgruvan, Falun.
In nature there are about 4,500 minerals identified. These can roughly be divided into two groups, opaque phases and non-opaque phases, with the exception that some opaque phases also may act as a non-opaque phase in different circumstances. The division is made on the basis of the optical properties. Opaque phases are nontransparent, which means that a different type of microscope must be used. A conventional microscope uses transmitted light while the microscope for opaque phases or the ore microscope uses reflected light.
Utveckling av skrivförmågan genom intensiv skrivträning
Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi kunde utveckla elevers läsförmåga genom intensiv skrivträning. Med läsförmåga menar vi inte bara själva förmågan att kunna läsa utan även elevernas självförtroende, hur de upplever läsning samt deras läsförståelse. Undersökningen genomfördes under vår slutpraktik, vilken innefattar sju veckor, hösten 2002. I undersökningen ingick sju elever i årskurs sju från en skola i Norrbotten varav fyra var pojkar och tre var flickor. Vi valde att arbeta med varierade former av skrivövningar för att försöka tillgodose alla elevers sätt att lära.
Jämställdhet i förskolan - ett onödigt ont?: Hur förskollärare anser att man ska arbeta för jämställdhet
I denna C-uppsats kommer vi att behandla hur förskollärare uppnår arbetet med jämställdhet. Syftet är att beskriva förskollärares arbete för jämställdhet i förskolan. Arbetet avgränsas och riktas in mot följande två huvudfrågeställningar: Vilken innebörd lägger förskollärarna i begreppet jämställdhet och vilken/vilka eventuella teoretiska perspektiv har förskollärare till grund för sitt jämställdhetsarbete? Studien bygger på kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat fem förskollärare på fem olika förskolor i en kommun i Norrbotten. Vi har gjort två analyser utifrån våra två frågeställningar, där vi har delat in vårt resultat i olika kategorier.
Klimathall i Norrbotten: En jämförande studie av platser i biltestregionen
I snart 40 a?r har kommunerna i Norra Norrlands inland spelat en viktig roll i bil- och komponenttestindustrin. Hit har fordon sedan bo?rjan av 1970-talet kommit fo?r att testas till sin gra?ns i vinterklimat. Vinter- testning av fordon a?r en mycket viktig del av fordonsutvecklingen.
Vem väljer film?: en studie om vems preferenser som ges
företräde när det gäller tillämpningen av det vidgade
textbegreppet i svenskundervisningen
Syftet med detta examensarbete var dels att undersöka preferenser vad det gäller spelfilm hos lärare och elever, dels att granska vems preferenser som ges företräde när det gäller tillämpningen av det vidgade textbegreppet, och då specifikt spelfilmens förekomst i svenskundervisningen på gymnasiet. Undersökningen har genomförts bland både lärare och elever på en gymnasieskola i Norrbotten. De metoder som har används är dels en enkät hos både lärare och elever, och dels lärarintervjuer. Resultaten från undersökningen visar att det finns skillnader mellan elevernas och lärarnas filmpreferenser. Undersökningen visar även att det är lärarnas preferenser som styr valet av spelfilm i undervisning av ämnet svenska..
Sättningar i sulfidjord: uppföljning och utvärdering av sättningars storlek och tidsförlopp, väg 760 i Norrbotten
Sulfidjord anses allmänt vara en problemjord ur geoteknisk synvinkel. I allmänhet är sulfidjord sättningsbenägen och krypsättningar kan bli stora. Sulfidjord betraktas även som problematisk ur ett miljöperspektiv då den i kontakt med syre oxiderar och produkterna av det kan försura mark och vatten. Sulfidjordens sättnings- och krypegenskaper utgör svåra problem vid väg- och järnvägsbyggnad där stora mäktigheter på lösa sediment ofta påträffas. Efter väg 760 i Norrbotten påträffas just ett sådant område på 660 meter med ca 10 meters mäktighet av lösa sulfidsediment i form av silt.
Skolan är en social och kulturell mötesplats: en studie i hur elever och lärare anser att moderskulturen tas tillvara i ämnet svenska som andraspråk
Syftet med mitt arbete var att ta reda på hur de skönlitterära texterna behandlades i den dagliga undervisningen och hur dessa diskuterades utifrån andraspråkselevernas moderskultur i ämnet svenska som andraspråk, gymnasiekurs A. De metoder jag använde mig av i empirin var intervjuer med en lärare och tre elever. Intervjuerna genomfördes vid fyra olika tillfällen och vid en skola för vuxenstuderande i Norrbotten. Resultatet visade att de skönlitterära texterna behandlades med speciella textbearbetningsblanketter, där både grammatik och textförståelse ingick. Dessa arbetades med både enskilt och i grupp, där läsa-skriva-tala-lyssna ingick.
Dirigentens repetitionsteknik, kommunikation och ledarskap: En jämförelse mellan instrumental solistensemble och symfoniorkester under repetition av nutida konstmusik
Syftet med detta arbete var att undersöka dirigentens repetitionsteknik, kommunikation och ledarskap med musikerna under repetition av nutida konstmusik med instrumental solistensemble respektive symfoniorkester med professionella musiker. Metoderna som användes var dels mitt konstnärliga arbete som dirigent genom repetitioner och konserter av nutida musik med solistensemblen Norrbotten NEO och Gävle Symfoniorkester, dels sju intervjuer med professionella dirigenter och musiker. Det konstnärliga arbetet dokumenterades med videoupptagning medan intervjuerna dokumenterades med ljudupptagning. Analyserna av respektive material skedde i efterhand och var huvudsakligen kvalitativa, även om kvantitativa inslag förekom.Resultatet visar att dirigenten bör ha tydlig slagteknik och gestik och tydligt reda ut komplicerade rytmer och instruera musikerna. I första hand ska dirigenten arbeta med de musikaliska parametrarna rytm/samtidighet, dynamik/balans och artikulation men det är viktigt att dirigenten också kan gestalta musiken och lyfta den till en högre nivå.Slutsatserna är: 1) ju mer okänd och komplex musik desto viktigare att förmedla en musikalisk helhet till den enskilde musikern och låta den förstå sin stämmas funktion i helheten; 2) ju färre musiker i ensemblen desto viktigare att dirigera med små slag och gester, gärna sittande, och att lyhört genom diskussioner med musikerna, ta del av deras kunskap och förslag till musikalisk gestaltning; 3) ju fler musiker i ensemblen utan specialkunskap i och intresse för nutida musik desto viktigare att inspirera och motivera den enskilde musikern.Skillnaderna mellan solistensemble och orkester kan ofta vara stora; det kan gälla såväl kunskap om och intresse för nutida musik som förväntningar på dirigentens kommunikation och ledarskap.