Ahlsell är en grossist verksam i Norden inom produktområdena VVS, El, Verktyg & Maskiner, Kyl och Gör-Det-Själv. Ahlsells kunder kan beställa varor fram till klockan 16.00 på eftermiddagen för att sedan få varorna levererade från klockan 07.00 morgonen därpå. Från centrallagret i Hallsberg körs varje dag åtskilliga lastbilar ut till 35 av Schenkers terminaler i Sverige, för omlastning och sortering och vidare transport ut till kund. Examensarbetets syfte är att kartlägga flödet från kundorder till leverans samt att förbättra transporterna i Stockholmsområdet, från terminal till kunder och butiker. Varje natt transporteras 128 flakmeter, det vill säga mer än fem bilar plus släp, från centrallagret i Hallsberg till tre olika adresser i Stockholm: en terminal i Huddinge som är Ahlsells egen fastighet, Schenkers terminal i Spånga samt Ahlsells butik i Hammarby. Från terminalerna distribueras idag gods till både norra och södra delarna av Stockholm.

Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv.

Vårt jordklots klimat förändras till det sämre och har blivit allt mer oförutsägbart. Med enormt stor sannolikhet beror det på den utbredda förbränningen av fossila bränslen världen över som vi människor startade explosionsartat i och med industrialismen. Detta fastställer IPCC i sin 5:e klimatrapport. För att mänskligheten ska leva vidare på planeten behöver vi uppnå en hållbar utveckling. Denna utveckling grundar sig först och främst i tre aspekter nämligen ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.

I sta?der byggs va?gtunnlar fo?r att ge rum a?t bosta?der och kontor, i dessa trafikplatser fa?rdas a?rligen miljontals fordon. Bra?nder i dessa insta?ngda utrymmen kan fa? allvarliga konsekvenser och arbetas aktivt med att fo?rhindras. I Va?rtahamnen i Stockholm projekteras mellan 2011 och 2013 en kortare va?gtunnel i slutet av E20.

Målsättningen med detta arbete var att ta fram ett kunskapsunderlag för att bedöma konkurrenskraften för LandPuckTM-systemet gentemot den konventionella metoden med plantering av 1-åriga täckrotsplantor. LandPucken består i huvudsak av en komprimerad torvbrikett/puck med ett frö. Effektmål i studien var att (i) kvantifiera plantbildning för LandPuck under planteringsåret (försök på sex lokaler under 2013, inkluderande jämförelse med konventionell plantering av täckrotsplantor), (ii) undersöka planteringsdjupets inverkan på plantbildningen (en lokal, försök anlagt 2013), (iii) kvantifiera överlevnad och tillväxt över sex år (fyra lokaler med försök anlagda 2012; en lokal med försök anlagt 2008) samt att (iv) skatta föryngringskostnader för LandPuck-systemet. I cirka 67 procent de LandPuckar som planterades år 2013 hade fröet grott och bildat en planta. Plantering i mineraljordsfläckar gav cirka 10 procent högre plantbildning än i humus.

Hästen levde från början i det fria och människan tog den första kontakten för köttets skull. Innan hästen domesticerades levde den som gräsätare på stäppen i flock med andra hästar. Det är långt ifrån hur dagens hästhållning ser ut. Därför krävs det att hästens grundläggande behov tillgodoses. Detta ställer också krav på att stallets miljö tillgodoser hästarnas behov. Syftet med denna studie var att utvärdera halmpellets med avseende på ekonomisk lönsamhet och hästarnas välbefinnande. Studiens frågeställningar var: Är halmpellets ekonomiskt lönsamt som strömaterial jämfört med kutterspån? Hur påverkas ammoniakavgången från de olika strömaterialen? Finns det några skillnader i hästens liggbeteende på en bädd av halmpellets jämfört med en kutterspånsbädd? Studiens hypoteser var: Halmpellets blir mer lönsamt med hänsyn till gödsel, strömängd och arbetstid.

Få faktorer, förutom fodret, påverkar hönsen så mycket som ljus. För djurens välmående och produktion och för lantbrukarens totalekonomi spelar valet av både ljuskälla och intensitet stor roll. Eftersom lagstiftarna vill få in dagsljus i allt större utsträckning till fjäderfä är det lämpligt att studera hur bra höns trivs i ljus som påminner om dagsljuset och om detta ljus har negativa effekter. Studien gjordes med tre olika ljuskällor och med olika ljusintensitet. De olika ljuskällorna var glödljus (GL), lysrör med varmvitt sken (VV) och lysrör med dagsljusspektra (DL). Avsikten var att se hur mycket djurens aktivitet ökade med ökad ljusintensitet och om det var skillnader mellan de undersökta ljuskällorna.

På Luleå Flygplats används urea som halkbekämpningsmedel eftersom det löser upp isbeläggningar genom att sänka vattnets fryspunkt. Urea finns naturligt i vattendrag och jordar som ett resultat av exkretion och nedbrytning i form av nukleinsyror och proteiner. Halterna är vanligtvis låga i det naturliga kretsloppet. Stora mängder urea tillförs i och med halkbekämpningen (145 ton säsongen 2009/2010). Urea består av 46 % kväve som förekommer som ammonium vars utsläpp kan leda till övergödning och kan vara giftig för organismer i höga halter.

Skogen är en förnyelsebar naturresurs om den sköts på rätt sätt. Väsentligast för ett hållbart skogsbruk är att avverkningen är i balans med återväxten. Detta innebär att det endast finns en begränsad mängd virke för skogsindustrin att tillgå. För att den avverkade skogen skall hålla så hög kvalitet som möjligt är det viktigt att den växande skogen inte skadas. Den växande ungskogen påverkas inte bara av skogsskötselåtgärder i olika varianter, utan även av mer svårpåverkade faktorer som exempelvis klimatförändringar och miljö, svamp-, insekts- och viltangrepp.

Röjning är en skötselåtgärd som påverkar det framtida beståndets utveckling och skördeutfall. Olika och delvis motstridiga mål måste beaktas vid röjningstillfället. I praktiken blir många bestånd röjda mer än en gång. En orsak till upprepad röjning är att det kan uppstå behov av förnyad lövröjning när stubbskott har vuxit ifatt barrträden. Röjningens utförande kan också påverka nästa skötselåtgärd, dvs.

Befolkningstillväxten i städerna har varit stor under 1900-talet. Det har inneburit att de gamla industriområden, som till en början låg utanför stadsgränsen nu har hamnat i stadens centrala delar. Dessa områden har på senare år tappat i attraktivitet som industriområde och söker nu nya användningar. Syftet i mitt examensarbete har dels varit att ta fram ett kunskapsunderlag kring tre viktiga frågor som är förknippade till denna typ av områden ? buller, barriärer och återanvändning av industrimiljöer.

På senare tid har man börjat satsa på utvecklingen av ett konkurrenskraftigt pelar-balksystem i limträ för bostadshus i flera våningar. Konkurrenskraftiga stomsystem med massiva träväggar finns redan, men även dessa har utvecklingspotential. Ett område som behöver studeras är stabilisering mot horisontella krafter, framförallt vid pelar-balkstomme med stabiliserande diagonaler. Just nu är hus 4 och 5 i Inre hamnen i Sundsvall i projekteringsstadiet. De är två likadana 5½-plans trähus.

Rapporten baseras på genomförd litteraturstudie samt provtagningar som genomfördes i Kamlungeforsen, nära utloppet på Kalixälven i norra Sverige under första halvåret 2002. Proven togs dels med hjälp av DGT-tekniken och dels med ultrafiltrering för att bestämma koncentrationen av lösta element. Metallspeciering innebär att man tar reda på i vilken fas spårmetallerna befinner sig i ? lösta joner och komplex, kolloider eller partiklar. Många spårmetaller är viktiga för liv, men kan också fungera som gifter beroende på koncentrationen.

Uppsatsen behandlar främst kyrkstäderna i Åsele, Vilhelmina och Fatmomakke och utvecklingen med dessa. Syftet med uppsatsen är att reda ut hur moderniseringen från 1930-talet och senare kulturarvstänkandet kom att påverka kyrkstädernas vara eller icke vara. Det är även nödvändigt med en klar historisk bakgrund om kyrkstadens uppkomst och funktion. En kyrkstad är en samling byggnader som uppfördes runt sockenkyrkan från 1600-talet och brukades fram till in på 1900-talet. Kyrkstaden är speciell för norra Norrland.

Då de tre fastigheterna 1940 kom i Skogsvårdsstyrelsens ägo fanns här inte annat än ung- och restskog. Det konsortium som tidigare stått för ägandet hade tagit ut allt värdefullt timmer. 47 % av skogsmarken omfattades av kalmark och virkesförrådet uppgick till endast 26,7 m3/ha. Restskogen rensningshöggs och i mitten på 50-talet var samtliga av de gamla hyggena återbeskogade. Idag, dryga 50 år senare, står här 147 m3/ha och det totala virkesförrådet uppgår till 96 800 m3sk. 1909 bodde bara på Mångbyn 25 personer, men under första världskriget avfolkades området snabbt.