M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

Uppsatsen är en litterär studie i Ninni Holmqvist novellsamling Kostym analyserad utifrån ett genusteoretiskt-, feministiskt-, queerteoretiskt-, postkolonialt samt eko-feministiskt perspektiv. Vi tar inledningsvis också upp hur tematiken gestaltas ur en berättarteknisk synvinkel. Titelnovellen ?Kostym? har en central roll i uppsatsen, vilken har analyserats och problematiserats utifrån en genus- och queerteoretisk kontext. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur tematiken kommer till uttryck i novellsamlingen Kostym och hur den kan tolkas..

Studien granskar lärares förhållanden till genus- och heteronormer genom att titta på hur de i undervisning arbetar med normerna men också den inställning och kunskap de har, utifrån deras egna utsagor. Som teoretiskt ramverket kommer Bourdieu att ligga till grund och begreppen habitus och symboliskt kapital används för att analysera lärarnas arbete och inställning. Queer- och genusteorier ligger till grund för hela arbetet och frågeställningarna, därav spelar teorierna en betydande roll i studien. Undersökningen görs med observationer och interjuver för att kunna ge information om hur det är i skolan. Dessa intervjuer och observationer analyserades kvalitativt med de teorier jag tidigare nämnt.

Syftet med undersökningen var att utvärdera metoder för hur landskapsarkitekter kan kommunicera med små barn (3-6år) kring planering av deras fysiska utemiljö så att barnens perspektiv framkommer. Tre kommunikationsmetoder: ?Tecken och karta?; ?the Insight Method ? och ?Stafettberättelse?, testades och dokumenterades genom metoden observation och loggbok. Observationerna analyserades sedan under rubrikerna: barns perspektiv och tidsåtgång. I studien framkom att metoderna inte entydigt nådde barnens perspektiv och att metoderna skiljde sig åt vad gällde tidsperspektiv.

Samhällskunskapsämnet är under ständig förändring, precis som samhället. I kursplanen för samhällskunskap har flera centrala innehåll tillkommit i och med läroplansreformen 2011. Det är inte längre ett ämne som enbart berör demokratisk fostran och kunskap. I undervisningen för årskurs 4?6 ska ?Hur könsroller och sexualitet framställs i medier och populärkultur? och ?Familjen och olika samlevnadsformer.

Pedagogers perspektiv på en lärande innemiljö.

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv på delaktighet och inflytande kring Informations ?och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig på en kvalitativ metod och empirin har samlats in på två olika förskolor där vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram är barndomssociologi och med hjälp av begrepp såsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vårt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens användningsområde i förskolan är begränsad.

SAMMANFATTNING Den här uppsatsens intresserar sig för hur ungdomar som definierar sig själv som homo- eller bisexuell, transperson eller queer (hbtq) har det i skolan. Därför har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex unga vuxna som är mellan sexton och tjugoett år och tillsammans med deltagarna skapat berättelser om hur de har upplevt sin skoltid. Syftet har varit att bidra med ny kunskap genom att synliggöra deras erfarenheter av att inte uppfylla de förväntningar som heteronormativt ställs på en pojke eller flicka i skolan med den övergripande forskningsfrågan - ?Hur framträder skolan som heteronormativt sammanhang i de unga vuxnas berättelser om skoltiden? Uppsatsen tar till utgångspunkt att skolan är ett heteronormativt sammanhang och mot den bakgrunden ställs intervjudeltagarnas berättelser. Berättelserna analyseras med hjälp av begrepp ur symbolisk interaktionism och knyter an till och tolkas med utgångspunkt i tidigare forskning om relationer, pojkar och flickor, skapandet av femininiteter och maskuliniteter samt synliggörandet av sexualiteter - i skolan.

Syftet med studien var att undersöka lärarens pedagogiska perspektiv på läxans funktion i undervisningen. Vårt resultat visar att lärarna använder läxan som ett pedagogiska verktyg i sin undervisnig. Men även att lärarna använder läxan som ett socialt-, moraliskt- och fostransverktyg. Studien visar att läxan är ett komplext fenomen som inte går att ses ur enbart ett perspektiv..

För att kunna ge en djupare förståelse för jämställdhetsfrågan i läromedel samt hur detta kanpåverka elever och lärare innehåller den här uppsatsen en genusanalys av Good Stuff (2002)och Wings (2008), två av de vanligaste läromedlen i engelska för svenska elever i årskurs 7.Böckerna har analyserats utifrån tre aspekter: representation av män, kvinnor ochtranspersoner, adjektiva beskrivningar av manliga och kvinnliga karaktärer samt manliga ochkvinnliga karaktärers sysselsättningar. Gällande representationen kunde urskiljas att bådaböckerna hade en ojämlik fördelning av manliga och kvinnliga karaktärer där samma resultatäven kunde urskiljas i antal kända män och kvinnor benämnda i böckerna. Genom attklassificera adjektiv i de två läromedlen visade Good Stuff större skillnad i manliga ochkvinnliga beskrivningar än vad Wings gjorde. Genomgående kunde analysen visa attkvinnliga karaktärer oftare beskrivs med adjektiv betecknande skönhet än de manligakaraktärerna, medan manliga karaktärer oftast beskrevs med adjektiv betecknande mentalkapacitet och situation. Gällande de sysselsättningar som karaktärerna ägnar sig åt i respektivebok stämmer analysresultatet i stor del överens med de stereotypa bilderna av sysselsättningarsom tidigare forskning kunnat urskilja.

Uppsatsen avser att ta fram exempel pa? hur specialpedagoger beskriver sin undervisning av elever med la?s-­? och skrivsva?righeter. Dessa exempel sa?tts i relation till olika teoretiska perspektiv fo?r att se i vilken teori de intervjuade specialpedagogerna grundar sitt arbete. De teoretiska perspektiv som uppsatsen har underso?kt kopplingar till a?r det kategoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet.

Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar om förskolans regelverk sett ur barnens perspektiv. Vårt syfte kompletteras med frågeställningar om hur barn uppfattar regler, både de uttalade och outtalade, som finns på förskolan samt upplevelsen av att kunna påverka regelverket. Studien utgår från ett relationellt perspektiv och ur barns perspektiv. I tidigare forskning redogörs för relevant forskning och litteratur utifrån ämnesområdet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med triangulering via observation och intervju för att belysa våra forskningsfrågor ur flera perspektiv.

I detta arbete har jag undersökt hur Funktionsinriktad MusikTerapi (FMT) kan beskrivas som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket inte är gjort tidigare. För att kunna göra detta har jag beskrivit både FMT-metoden och det sociokulturella perspektivet, där jag koncentrerat mig på kännetecken för utvecklande aktiviteter. Jag har även beskrivit mitt arbete med två pojkar som båda har diagnosen Fragil X.Min slutsats är att det går att beskriva FMT som en utvecklande aktivitet ur ett sociokulturellt perspektiv genom att utgå från de fyra kännetecken på utvecklande aktiviteter som Strandberg (2006 s. 10ff) beskriver..

Denna C-uppsats synliggör hur pedagoger bemöter barn utifrån olika perspektiv med fokus på måltidssituationen. Studiens syfte var att synliggöra hur pedagoger bemöter barn vid en vardaglig situation i förskolan. Den kvalitativa studiens utgångspunkt fanns i två frågeställningar: vilket eller vilka perspektiv visar sig i pedagogers bemötande av barnen? Hur gestaltas det i praktisk handling? Studien har sin utgångspunkt i livsvärldsfenomenologin som teoretiskt perspektiv. De metoder som användes i studien var kvalitativa intervjuer och kvalitativ ostrukturerade observationer.

Syftet med det här arbetet är att behandla hur människan uppfattar egenskaper hos perspektivbilden i ett gestaltningsförslag. Med bakgrund av vår utbildning som framhåller vikten av goda perspektiv undersöker vi hur olika utvalda bilder uppfattas av personer som skulle kunna ingå i en tävlingsjury. Detta är intressant bland annat för att reda ut om det finns egenskaper i bilderna som på olika sätt är uppskattade eller föredras, för att framöver veta om man kan anpassa sitt perspektiv efter de mottagare som bedömer förslaget. Vi för samtal om nio olika bilder med två kommunalråd, en kommunal gatu- och parkchef samt en landskapsarkitekt. Informanternas åsikter grundar sig i deras personliga smak och yrkesmässiga bakgrund i varierande grad.