Det pågår en ständig utveckling av normativa teorier om krig för att kunna anpassa sig till nutida konflikter. Nya teorier utvecklas i takt med ny teknologi och nya motståndare. De teorier som utvecklats på senare tid har föranlett till denna jämförelse mellan manöverkrigföring och Shock and Awe, Achieving Rapid Dominance.Uppsatsen syftar till att studera huruvida Shock and Awe, Achieving Rapid Dominance är en egen teori och i vilken utsträckning den grundar sig i manöverkrigföring.Genom en kvalitativ metod där textanalyser har legat till fokus, skapas idealtyper av manöverkrigföringens grundläggande element. Dessa verkar sedan som indikatorer för att urskilja likheter och skillnader med Shock and Awe. Resultatet visar på ett flertal likheter och skillnader som leder till slutsatsen att Shock and Awe inte kan definieras som en originell teori, då likheterna med manöverkrigföringen är allt för stora..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka heterosexuella män som utsätts för våld i nära relationer. För att besvara vårt syfte samt frågeställningar har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med anställda inom polisen och kompletterat det med vad tidigare internationell forskning säger om problematiken. De teoretiska utgångspunkterna har varit genusteorier om maskulinitet och manlighet samt teorier om ideala offer. De centrala fynden som gjorts är att våld mot män i nära relationer är relativt ovanligt men förekommande och inte lätt att definiera. Slutsatser som vi har dragit är att problematiken präglas av samhällets normer om vad som anses vara ?traditionellt?, detta styr uppfattningen om vem som ska vara och inte vara offer.

I studien problematiseras och utvärderas tillförlitligheten i kända tekniska analysmodeller tillämpade idag för att prognostisera priser. Under en sjuårsperiod fokuserar studien på de mest omsatta aktierna vid stockholmsbörsen med utgångspunkt från valda indikatorer. För varje indikator görs tre simuleringar, dels utan courtage och dels inkluderat courtage samt en simulering där korta positioner brukas. De enskilda indikatorernas utfall jämförs med ett fiktivt aktieindex. Resultatet visar att ingen av indikatorerna i sig uppvisar signifikant bättre genomsnittlig avkastningen än index.

Titel: Gap mellan praktik och normativ teori? - En studie av informationsanvändningunder strategiutveckling och strategiimplementering i sju stora tillverkningsföretagBakgrund och problem: Johnson och Kaplan startade genom sin kritik mot atttraditionell ekonomistyrning tillhandahåller och utgår från framförallt finansiellinformation som är för aggregerad, för kortsiktig och för sent tillgänglig, det som komatt kallas för "relevance lost"-debatten. Normativ teori har därefter vidareutvecklatkritiken och fört fram motiv till att användningen av finansiell informationbör kompletteras med mer icke-finansiell information. Finns det en överensstämmelsemellan företags agerande och normativ teori? Problemet formuleras därmed såsom:Använder företag finansiell och icke-finansiell information vid strategiarbetet i denutsträckning och med de motiv som normativa teorier förespråkar?Syfte: Studiens första syfte är att jämföra företags användning av finansiell och ickefinansiellinformation vid strategiarbetet med de normativa teoriernasrekommendationer.

Uppsatsen undersöker vilka kvinnliga positioner arbetar- och statarförfattaren Ivar Lo-Johansson framhåller som förebildliga, förkastliga eller normerande i relation till 1930-talets egensinne- och skötsamhetsideologi. Analysen är gjord på romanerna "Måna är död" och "Bara en mor". Begrepp som skötsamhet, egensinne, klass, förväntad/konstruerad kvinnlighet är centrala..

Den här rapporten beskriver arbetet med en automatiserad provrörsförflyttare. Det är ett examensarbete som har gjorts på företaget Q-linea AB. En karuselliknande konstruktion med en stegmotor användes för att flytta prover mellan ett antal positioner. En mikrokontroller som hanterar styrning och sensordata har programmerats i C. LabVIEW och en USB-kamera har använts som hjälp till att göra utvärderingar och tester av systemet.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur två olika lärare, på två olika skolor, använder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt hur detta påverkar deras elevers skrivförmåga. Vi har valt att titta på den normativa delen av elevernas skriftspråk, alltså vilka språkliga regler och normer som eleverna behärskar. De elever som har deltagit i undersökningen har alla ett annat modersmål än svenska. Anledningen till att vi har valt detta undersökningsområde är att det under vår utbildning framhållits hur viktig skönlitteraturen är för elevers språkutveckling, och vi var intresserade av hur det visade sig i elevers skriftspråk. Vi kom fram till att de två lärarna arbetar på olika sätt med skönlitteratur och att den skillnad som fanns mellan de olika klasserna var att eleverna från den klass där det arbetades mycket med skönlitteratur hade ett mer beskrivande språk, de använde många och varierade verb och adjektiv när de skrev.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förhållandet mellan genus och sexualitet uttrycks i romantiska kärleksfilmer. Ur filmen 500 days of Summer har jag valt att analysera vissa scener där uttryck för en binär genusuppdelning och en normativ sexualitet förekommer, främst skildrat genom romantiska föreställningar om heterosexuell kärlek. Samtidigt har jag också funnit och valt material från filmen som visar på nästintill motsatsen till heteronormativitet och som kan ge förhoppningar om nya ideal inom den romantiska kärleksfilmen. 500 days of Summer är en väldigt ambivalent film, parallellt problematisk och nyskapande då den sitt bruk av filmgrepp både befäster men också bereder väg för nya tolkningar av genus och sexualitet. Följande uppsats är en undersökning i hur iscensättning av normativa ideal fungerar och tar sig uttryck i filmmediet och vilka begränsningar samt möjligheter detta erbjuder.  .

I dagens samhälle existerar en mängd normativa föreställningar kring kön och sexuell läggning. Detfinns tydligt bestämda ramar för vad som ingår i normen, samt vad som faller utanför och därmedstämplas som normavvikande. Idag genomsyras fortfarande hela samhället av heteronormativaantaganden. Heteronormen innebär en förväntan om att alla individer är heterosexuella och tillhörantingen gruppen man eller kvinna. Grupperna förväntas reproducera de motsatta stereotyper somfinns för hur en ?riktig? man respektive kvinna ska vara.

Titel: Kvinna och ledare i Bygg- och Fastighetsbranschen Termin/år: Vt. 2008Författare: Sofia Johansson och Christina Lindqvist Handledare: Jenny StåhlNyckelord: Kvinnliga ledare, bygg- och fastighetsbranschen, mansdominerat.På 70-talet var 60 % av kvinnorna och 90 % av männen aktiva på arbetsmarknaden. 35 årsenare, 2005, hade situationen förbättrats avsevärt då var siffrorna 80 % respektive 86 %.Dock är det inte lika jämställt på de ledande positionerna, där kvinnorna fortfarande ärunderrepresenterade (Kruse & Liljedahl, 2002) och bestod år 2004 endast av 28 %, medanmännen stod för de resterande 72 % (SCB, 2004).Andelen män och kvinnor på ledande positioner varierar från bransch till bransch (Kanter,1993). Historiskt sett har det inte funnits någon plats för kvinnor i bland annat byggbranschen,men även generellt sett på ledande positioner. Kvinnor har däremot haft större möjligheterinom andra områden så som vård och omsorg, reklam och administrativt arbete.Bygg- och fastighetsbranschen har sedan länge varit två mansdominerade branscher(Kriegholm, 2006).

Syftet är att se vilka processer och roller som medverkat till att skapa och integrera en mångfaldsplan i en organisation. För att uppnå detta har vi valt att genomföra en diskursanalys som ger oss svar på hur världen presenteras, tolkas och konstrueras. Vi använder Michel Foucault som inspiratör vars åsikter tolkas och sammanlänkas med Charles Taylors, Philomena Esseds och Jacques Derridas åsikter för att på bästa sätt uppfylla vårt syfte. För att skaffa empiriskt underlag har vi valt att utföra en enkätundersökning, vilken till störst del underbygger uppsatsens empiri. För att få en bredare och även djupare insikt har vi även utfört korta intervjuer och observationer under tiden vi befunnit oss på platsen.

Mitt syfte är att undersöka de positioner som möjliggörs och utesluts för subjektspositionen tjej, genom beskrivningar av kön, kropp, genus och sexualitet. Med hjälp av diskursanalys och med en utgångspunkt i queerteori har jag analyserat mitt empiriska material, som består av semi-strukturerade intervjuer med fem tjejer som går på gymnasiet. Positionen tjej upplevs, beskrivs och omförhandlas på varierande sätt hos respondenterna. Jag har delat upp material i fyra teman; sexualitet, sammanhang och utrymme. I dessa kan man förstå omförhandlingar som sker utifrån makthierarkier såsom den heterosexuella matrisen, värdehierarkier inom heterosexualiteten och normalitet.

Uppsatsen undersöker den samtida konstens gränser genom att studera hur graffiti beskrivs och behandlas inom dagens konstdiskurs. Den innehåller även en kritisk granskning och genomgång av graffitins historieskrivning.Utgångspunkten är påståenden om att den samtida konsten präglas av en öppenhet och en mångfald där vad som helst kan vara konst. Frågan som ställs är om dessa påståenden verkligen stämmer. Undersökningens resultat pekar entydigt på att så inte är fallet. Den samtida konsten framstår tvärtom som ett både socialt och diskursivt snävt avgränsat sammanhang där uteslutning är en central aspekt.

Uppsatsen handlar om normaliserande och meningsskapande praktiker bland statsanställda på olika myndigheter. Utifrån fem homosexuella tjänstemäns och tjänstekvinnors berättelser om sina arbetsliv och karriärer undersöks hur normalitet skapas och upprätthålls, hur homosexuell subjektivitet formas och hur normativa maktordningar kan utmanas. I uppsatsen visar vi att sexualitet inte kan förstås isolerat från andra maktordningar utan måste ses som intimt förknippat medföreställningar om kön, klass, etnicitet, ålder och yrkesposition. Ju närmare en normativ position den homosexuelle befinner sig desto mindre utmanande blir den homosexuella identiteten. Framför allt är kopplingen mellan sexualitet och kön viktig.

Syftet med vår studie var att se hur Sverigedemokraterna genom sitt principprogram konstruerar svenskhet och på så vis skapar en gräns mellan ?oss och de andra?. Metoden för vår studie har varit en kvalitativ text- och diskursanalys. Vårt resultat visar att texten i programmet påverkar och konstruerar sociala kategorier som är avgörande för människors sociala positioner och tillgång till resurser. Partiets konstruktion av svenskhet bygger på en social och nationell likhet som skapar social ojämlikhet.