Från massmedia presenteras skoldebatten och som blivande lärare är vi några av de i samhället som i framtiden kommer beröras av den. Det är därför aktuellt att titta på hur den ser ut. Vilka aktörer är det som pratar om skolans kvalitet och lärarnas kompetens, och hur argumenterar de för att förbättra Sveriges skolresultat. Medias roll är av betydelse eftersom vi grundar en uppfattning om skolan utifrån media. Viktigt för vår undersökning har varit hur språket ger betydelse och konstruerar gemensamma föreställningar om skolan.

Studiens syfte var att undersöka hur fem biologilärare anser att de utmanar heteronormen i sex- och samlevnadsundervisningen och hur de anser att de försöker inkludera alla elever oavsett sexuell läggning och könstillhörighet. Undersökningen genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar på gymnasiet i en stad i Mellansverige. Resultatet av undersökningen var att lärarna ansåg sig ha bristande kunskaper om normkritiskt arbete och för att kunna utmana normer skulle lärarna behöva ökad medvetenhet och kunskap om att arbeta med normer. Lärarna ansåg sig ta vara på de tillfällen som uppstår för att arbeta med elevernas normativa ageranden. Lärarna arbetar normkritiskt genom att inte anta att elever lever i heterosexuella livsstilar och genom att inte använda heteronormativt material.

Denna undersökning behandlar riskkapitalets påverkan på svensk fotboll. Syftet är att undersöka vilka motiv en investerare har när de väljer att satsa sitt kapital i fotbollen samt hur klubbarnas finansiella utveckling ser ut. Undersökningen har utgått från teorier kring riskkapitalbolag och externa finansiärer samt avgörande händelser för allsvenskan och de europeiska ligorna. Det empiriska underlaget består främst av personliga intervjuer med personer som har betydande positioner i de allsvenska stockholmsklubbarna AIK, Djurgården och Hammarby. I analysen jämför vi teorin med empirin och drar därifrån slutsatser kring de aktuella undersökningsfrågorna.

I föreliggande uppsats studeras konflikten som uppstod mellan Stockholms stad ochrockklubben Debaser Slussen när klubben skulle läggas ned. Syftet är att analysera deinblandade parternas sätt att framställa sig själva för varandra och kommunicera medvarandra. På så vis vill jag få syn på vad som gav konflikten bränsle. De övergripandefrågorna som ställdes handlade om vad som stod på spel och hur aktörerna valde taktik. Föratt få svar på detta samtalades med sex informanter som antingen var inblandade i konflikteneller är mycket insatta i ämnet.

Normativa studier om ledarskap är begränsade när det kommer till utövandet av ledarskap. Denna uppsats undersöker vad en ledare i offentlig förvaltning gör i praktiken och inriktar sig på vad själva utövandet av ledarskap kan bestå utav. I studien deltar två kommunchefer som studeras på nära håll i deras vardagliga arbete genom observationer, intervjuer och samtal. Ur materialet konstrueras två idealtyper, praktikern och visionären, som ett sätt att förstå utövandet av ledarskap. Praktikern ägnar sig åt konkret problemlösning medan visionären ägnar sig åt utvecklingsarbete.

Denna undersökning gjordes för att studera solitära steklars boplatsval speciellt med avseende på spatiala mönster. Aggregat av lämpliga bohål (bibatterier) tillverkades och gjordes tillgängliga förfrilevande steklar. Resultatet visade att steklar tenderar att anlägga bon i närheten av andra stekelbon. Ingen tendens fanns att anlägga bon i centralt belägna positioner. Steklarna verkar också föredra att anlägga bon till vänster om en tänkt mittllinje på bibatterierna.

Syftet med undersökningen är att lyfta fram ifall om fler kvinnor arbetade inomsystemutveckling, vilken inverkan skulle det i så fall ha på arbetet med systemutveckling.Skulle det kunna vara så att denna inverkan kan gälla affärsnyttan, lönsamheten elleranvändbarheten på systemen. Eller är det så att denna inverkan inte gör någon skillnad.Respondenterna i studien utgörs av ett fåtal kvinnor vars befattning präglas avansvarstagande. Undersökningen skall forska i respondenternas personliga resa fram tillderas nuvarande position samt deras tankar kring fortsatt utveckling av arbetet medsystemutveckling. Respondenternas resor beskrivs genom att fallstudier har gjorts.Studien söker svar på hur det skulle kunna påverka den fortsatta utvecklingen av arbetetmed systemutveckling om det fanns fler kvinnor på höga positioner inomsystemutveckling. Studien av teori visar att det finns en skillnad mellan kvinnor och männär det gäller karriärsutveckling.

Syfte - Kan utrikesdepartementet genom sina landrapporter, som institution, verka bidragande till ett reproducerande av normativa föreställningar och diskurser kring etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet?Frågeställningar - Hur används begreppen etnicitet, religion, klass, kön och sexualitet i Landrapporterna samt vilka eventuellt styrande diskurser aktualiseras i landbeskrivningarna och hur kan i så fall dessa verka diskriminerande och stigmatiserande? Metod - Studien är en kvalitativ diskursanalys av Utrikesdepartementets landrapporter för tio länder där poststrukturalistiska teoribildningar ligger som grund för analysen. Resultat ? Studiens resultat visar att det i Utrikesdepartementets landrapporter förekommer eurocentriska diskurser kring de begrepp som studien undersöker. I flertalet rapporter förekommer det hegemoniska diskurser där islamofobi, heteronormativitet och ekonomiska diskurser tenderar att konkurrera ut övriga diskurser.

Tillståndsmaskiner är vanliga komponenter i många digitala konstruktioner. En vanlig typ av tillståndsmaskin är räknare. Räknare är ofta ganska kostsamma att implementera, med avseende på antalet grindar. För att reducera denna kostnad kan istället en PRBS (Pseudo Random Binary Sequence) användas. Denna byggs upp av ett register där en xor - operation utförs mellan två positioner, som beror på längden av registret.

Intresset för ledarskap är stort massmedia skapar rubrik kring ledarskapet och hur det ska bedrivas. Det svenska särdraget har vuxit fram ur en stark tradi­tion och kan ha bidragit till den unika svenska ledarskapsstilen, vilken kan vara framti­dens ledande ledarskapsstil. En ledarskapsegenskap är self-efficacy vilken står för individens subjektiva tro på sin egen förmåga. Organisationer bör ge män och kvinnor samma förutsättningar för ledande positioner. Aktuell studie är en enkätbaserad kvantitativ studie som under­sökte om graden av self-efficacy har betydelse för den svenska ledarskaps­stilen och om genus påverkar denna.

Syftet med denna undersökning är att ringa in hur vi kommunicerar för att hantera det ideologiska dilemmat mellan föreställningen om en livslång partner och utbytbarhet. Hur riktar vi retorisk kraft åt den normativa tvåsamheten trots att separationer, skilsmässor och byte av partner är mycket vanligt? Med en diskursanalytisk metod har diskursiva strategier uttolkats. Urvalet av intervjuer med kvinnor, livsstilsmagasin för kvinnor och nätdejtingsajter, samt tidigare forskning har pekat på övergripande tendenser av hur globaliseringens bidragande effekt på parförhållandet samt hur media deltar i ett skapande av ideala romantiska föreställningar. Detta och det egna ansvaret för individualisering ställs mot tidigare traditioner och normer om tvåsamheten.Resultatet av diskursiva strategier presenteras i under dessa teman: Frihet, identitet & den självklara tvåsamheten, Fel anledning & attityd, Följ experternas tips och varningar, Komplettera varandra på rätt sätt, Känslan på ett annat sätt, De romantiska bevisen.

Syftet med min diskursanalytiska uppsats har varit att förstå vad som händer i ett jämställdhetsprojekt inom förskolan där kunskap ses som viktig. Detta har jag undersökt genom frågeställningen: hur kan pedagogers subjektspositioner visa på kunskap, emancipation, förändring, makt och motstånd? Den teoretiska ramen består av poststrukturalistiska teorier hämtade från Lenz Taguchi, Foucault, Davies och Rose och det empiriska materialet är pedagogers och handledares utvärderingar från förskoleprojektet JämFör i Västerbotten. Textanalysen visar att de normativa inslagen består av ?att upptäcka?, ?att få ett seende? och ett ?tänk?, vilket förväntas leda till pedagogens frigörelse.

Uppsatsen handlar om spelet Memory där vi utgår från vissa regler som gör det möjligt att räkna sannolikheter av olika strategier. Vi använder oss av 2 strategier, säker och vågad strategi, för att utifrån olika positioner i spelet beräkna hur många par en spelare kan förväntas få. Vi gör en jämförelse mellan strategierna och undersöker vilken strategi är bäst att använda sig av i olika lägen i spelet. Det vi har gjort i vårt arbete är att utveckla ErikAlfthans [1] grundidé, att spelarna har oändligt minne och att spelet bara innehåller par. Där har vi gjort två förgreningar där den ena handlar om att spelarna har begränsat minne.

Det finns ett behov att hitta och rekrytera skickliga spelare till sin fotbollsklubb på ett kostnadseffektivt sätt. Den nuvarande processen med talangscouter är tidsödande och kostsam. Automatiserad dataanalys kan underlätta sökandet efter de önskade spelarna. Då automatiserad dataanalys med semifiktiv data inte undersökts i någon större utsträckning tidigare hade det varit intressant att ta reda på hur väl vanliga tekniker inom data mining fungerar när de appliceras på semifiktiv data.Ändamålet med studien var att med hjälp av kvantitativa experiment skapa prediktiva modeller som förutspår om en fotbollsspelare kommer att öka sina marknadsandelar i framtiden. Studien hade även för avsikt att ta reda på om det, med hjälp av semifiktiv data, gick att skapa tolkningsbara modeller som gav generella insikter om viktiga attribut hos fotbollsspelare på olika positioner.Studiens forskningsmetod var kvantitativ forskning då det är en metod som värdesätter struktur och objektivitet; vilket var viktigt för studien och dess forskningsfrågor.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om läroböckernas berättelser levde upp till den normativa demokratisyn som formuleras i LPO 94 och om berättelsen om det moderna Sveriges framväxt kan tillskrivas ett värde för alla elever. Undersökningen bygger på en kvalitativ läromedelsanalys av tre vanligt förekommande läroböcker i historia för grundskolans senare del. Vi har i läroböckerna fokuserat på berättelser om det moderna Sveriges framväxt som kan kopplas till begrepp som demokrati, rättigheter, solidaritet och jämställdhet. Utifrån läroböckerna, LPO 94 och aktuell forskning har vi diskuterat huruvida den historiska framställningen av det moderna Sveriges framväxt kan tillskrivas ett allmängiltigt värde. Undersökningens resultat visade att läroböckerna förmedlade en historia som tydligt gick att härleda till läroplanen.