Syfte: Att genom anvÀndning utvÀrdera en egenhÀndigt sammansatt modell. Modellen Àr baserad pÄ transaktionskostnadsteorin, resursbaserat synsÀtt och nÀtverksteori. Den Àr utformad för att ta fram underlag inför outsourcingbeslut och för utvÀrdering och felsökning av redan befintliga outsourcingrelationer. Att genom en fallstudie visa pÄ hur vÄr modell kan anvÀndas i praktiken. Vi hoppas pÄ sÄ sÀtt dels kunna guida lÀsaren i hur modellen ska anvÀndas, dels kunna upptÀcka och visa pÄ vilka eventuella brister och/eller begrÀnsningar modellen har.

Sweden has an obligation to report child abuse suspicions to Social Services. According to SocialtjÀnstlagen (swedish constitution) 1 § Chapter 14, all employees in agencies affecting children, such as schools, have a responsibility to report their suspicions. Research shows that many abuses are not reported. The consequence of this is that Social Services does not hear about all cases of abused and harmed children. One profession where reporting is mandated is school counselors.

The purpose with this essay was to examine how the European Union is working totransfer norms to states they signed an agreement with and provide support for inframe of the Barcelona process and the Tacis programme. The theory which weused was Ian Manners (PhD in Political Science) theory of "the EU as a uniquenormative power". The aim was to examine whether the EU - which Manners mean- has had a normative power to influence states to change. We used a qualitativeapproach through the use of a multiple case study and qualitative text and contentanalysis. The States which formed the basis of our study were within the BarcelonaProcess; Morocco and Tunisia as well as Azerbaijan and Armenia funded by theTacis programme.

Syftet med detta kandidatarbete Àr att studera problem som kan uppstÄ vid mellankommunal samordning av detaljplanering i samband med tÀt stadsbebyggelse som genomskÀrs av en kommungrÀns. NÀr kommuner tvingas samarbeta över kommungrÀnser uppstÄr en problematik, eftersom bÄda kommunerna har planmonopol över den fysiska planeringen inom sin administrativa grÀns. Genom en fallstudie av planeringen i Hagastaden undersöks en problematik dÀr mellankommunal samordning varit ett centralt tema. TillvÀgagÄngssÀttet för att införskaffa empirisk data har skett genom kvalitativ textanalys av tvÄ detaljplaner och samtalsintervjuer med sex planerare frÄn Stockholm och Solna. Vidare undersöker denna uppsats bland annat det kommunala planmonopolets möjligheter och brister, förhÄllandet mellan formell och informell makt inom fysisk planering och innebörden av förhandlingsplanering vid stora stadsutvecklingsprojekt.

SkolÀmnet idrott som idag heter Idrott och hÀlsa har sedan dess införande Är 1820 i den svenska skolan genomgÄtt en rad förÀndringar. Tidigare forskning visar dock att mÄnga förÀndringar som skett pÄ normativ nivÄ i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehÄllet i Àmnet i hög grad pÄverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare beskriver innehÄllet i Idrott och hÀlsa A. Undersökningen bestÄr av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstÄs med hjÀlp av lÀroplansteori.

SkolÀmnet idrott som idag heter Idrott och hÀlsa har sedan dess införande Är 1820 i den svenska skolan genomgÄtt en rad förÀndringar. Tidigare forskning visar dock att mÄnga förÀndringar som skett pÄ normativ nivÄ i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehÄllet i Àmnet i hög grad pÄverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare beskriver innehÄllet i Idrott och hÀlsa A. Undersökningen bestÄr av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstÄs med hjÀlp av lÀroplansteori.

Kommunikation a?r en viktig funktion i en organisation vilken bero?r hela verksamheten och anva?nds fo?r att sprida information samt kunskap. En organisations kommunikation kan vara antingen intern eller extern beroende pa? mot vem som informationen riktar sig mot. Intern kommunikation inom organisationer kan inneba?ra informationso?verfo?ring mellan olika niva?er och avdelningar och att kommunikation a?r en av de viktigaste faktorerna fo?r en fungerande organisation finns att hitta inom flera vetenskapliga discipliner.Syftet med uppsatsen a?r att genom en fallstudie studera den interna miljo?kommunikationen pa? HSB O?stergo?tland.

Aktuell Àldreforskning visar att det finns ett starkt stöd för att sociala relationer har ett positivt samband med Àldres livskvalitet. En form av förebyggande hÀlsoarbete Àr att skapa och frÀmja olika former av sociala mötesplatser för Àldre dÀr de kan uppleva meningsfulla möten med andra mÀnniskor. NÀrtrafiken Àr en offentlig miljö dÀr Àldre resenÀrer regelbundet möter andra passagerare och förare. Syftet med studien Àr att analysera vilka förutsÀttningar för meningsfull social interaktion som finns i nÀrtrafiken och dÀrigenom nÄ förstÄelse för nÀrtrafikens betydelse för Àldre resenÀrers möjligheter till sociala möten i den urbana miljön. Studien Àmnar besvara följande frÄgestÀllningar: Vilka mönster av social interaktion förekommer i nÀrtrafiken? Hur upplever de Àldre resenÀrerna den sociala interaktionen i nÀrtrafiken? Hur kan nÀrtrafikens offentliga rum beskrivas? Analysen sker med hjÀlp av teoribidrag frÄn frÀmst symbolisk interaktionism, Erving Goffmans rituella ansats samt teorin om interaktionsritualer.

Uppsatsens syfte Àr undersöka hur tvÄ gruvorter (GÀllivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hÄllbar stadsutveckling i samband med den pÄgÄende och planerade flytten av stÀderna. Vidare Àr syftet att belysa eventuella svÄrigheter/otydligheter i arbetet med hÄllbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhÀllsomvandlingens namn bedrivs i GÀllivare och Kiruna. DÄ bÄda stÀderna har med ordet ?hÄllbarhet? i sin vision om hur det nya samhÀllet ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn pÄ hÄllbarhet ser ut och hur de integrerar hÄllbar stadsutveckling i samhÀllsomvandlingen. HÄllbarhet och hÄllbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rÄdande planeringsidealet.

Kraven pÄ extern miljökommunikation enligt standarden ISO 14001 Àr fÄ och vaga. Eftersom företagen sjÀlva vÀljer hur den största delen av den externa miljökommunikationen ska gÄ till Àr det intressant att se hur den dÄ fungerar i praktiken. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad den externa kommunikationen kan innebÀra i praktiken. Med hjÀlp av den kvalitativa intervjuformen har empiri samlats in frÄn företagen; SAAB i Linköping, SIEMENS Industrial Turbomachinery, LFV, ALSTOM power Sweden AB. Genom en kvalitativ analysmetod har materialet frÄn intervjuerna bearbetats.VÄr studie visar att det finns flera drivkrafter som ligger bakom företagens miljökommunikation, dels Àr det krav önskemÄl frÄn omvÀrlden och dels imageskapande.

SkolÀmnet idrott som idag heter Idrott och hÀlsa har sedan dess införande Är 1820 i den svenska skolan genomgÄtt en rad förÀndringar. Tidigare forskning visar dock att mÄnga förÀndringar som skett pÄ normativ nivÄ i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehÄllet i Àmnet i hög grad pÄverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare beskriver innehÄllet i Idrott och hÀlsa A. Undersökningen bestÄr av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstÄs med hjÀlp av lÀroplansteori.

I Sverige har det under de senaste Ärtiondena skett en samhÀllsutveckling som delvis har bidragit till att mÄnga mÀnniskor inte har tid att engagera sig i ideella föreningar i sÀrskilt stor utstrÀckning. Detta har för föreningarna medfört ett ökat antal anstÀllda som istÀllet sköter en del av det som tidigare gjordes av ideella krafter. Det finns inte mycket forskning gjord om anstÀllda i ideella föreningar men desto mer om kompetensutveckling i arbetslivet.Syftet med denna studie Àr dÀrför att ta reda pÄ hur anstÀllda i ideella ryttarföreningar upplever sina möjligheter till kompetensutveckling, vilka Äsikter arbetsgivaren har kring detta omrÄde samt hur möjligheterna till kompetensutveckling eller bristen pÄ desamma kan komma att pÄverka ridskoleverksamheten. Jag har valt att intervjua fyra skÄnska ridskolechefer och deras arbetsgivare för att fÄ tvÄ olika perspektiv pÄ det problem jag vill undersöka.Resultatet av intervjuerna har jag sammanstÀllt och analyserat med hjÀlp av mitt teorikapitel, som bland annat innehÄller tidigare forskning om kompetensutveckling, livslÄngt lÀrande och motivation i arbetslivet.Jag kan konstatera att det rÄder brist pÄ frÀmst ekonomiska resurser i de ideella föreningarna, vilket delvis bidrar till att de anstÀlldas kompetensutveckling inte alltid kan prioriteras. De anstÀllda arbetar enligt ett pressat tidsschema eftersom föreningen inte har rÄd att anstÀlla mer personal och detta leder till att de inte alltid har tid för vare sig formell eller informell kompetensutveckling.

Denna studie syftar till att undersöka svenska mediers bevakning av det amerikanska presidentvalet 2012. FrÄgestÀllningarna vi vill ha svar pÄ handlar om huruvida medierna varit partiska i rapporteringen, det vill sÀga Àr rapporteringen positiv eller negativ kring nÄgon av presidentkandidaterna i svenska medier? Och vilken syn pÄ mediernas demokratiska uppgift grundar sig rapporteringen pÄ? För att fÄ svar anvÀnder vi oss av kvantitativ innehÄllsanalys av artiklar i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Metoden gör det möjligt att undersöka partiskheten med hjÀlp av journalistikforskaren Kent Asps aktörsbehandlingsindex. Normativ medieteori utgÄr frÄn att medier har ett samhÀllsansvar nÀr det gÀller att rapportera om hÀndelser.

Allt fler stÀder strÀvar efter att bli mer kompakta och tÀta, istÀllet för dagens utspridda storstadsomrÄden. God stadsplanering representerar hög kvalitet av generösa grönomrÄden. Vid förtÀtning av stÀder utsÀtts grönytor ofta för exploatering med byggnader. GrönomrÄden Àr viktiga för mÀnniskans vÀlmÄende och hÀlsa. Mer inslag av gröna omrÄden i samhÀllen har visat att mÀnniskor besöker dem allt oftare.

Syftet med detta kandidatarbete Àr att studera problem som kan uppstÄ vid mellankommunal samordning av detaljplanering i samband med tÀt stadsbebyggelse som genomskÀrs av en kommungrÀns. NÀr kommuner tvingas samarbeta över kommungrÀnser uppstÄr en problematik, eftersom bÄda kommunerna har planmonopol över den fysiska planeringen inom sin administrativa grÀns. Genom en fallstudie av planeringen i Hagastaden undersöks en problematik dÀr mellankommunal samordning varit ett centralt tema. TillvÀgagÄngssÀttet för att införskaffa empirisk data har skett genom kvalitativ textanalys av tvÄ detaljplaner och samtalsintervjuer med sex planerare frÄn Stockholm och Solna. Vidare undersöker denna uppsats bland annat det kommunala planmonopolets möjligheter och brister, förhÄllandet mellan formell och informell makt inom fysisk planering och innebörden av förhandlingsplanering vid stora stadsutvecklingsprojekt.