Uppsatsens syfte Ă€r att analysera, ur ett rĂ€ttviseteoretiskt perspektiv, de förĂ€ndringar av utbudet av hĂ€lso- och sjukvĂ„rd i Östergötland som prioriteringslistan ger upphov till och att undersöka hur partiföretrĂ€dare i Landstinget i Östergötland uppfattar utbudsbegrĂ€nsningarna. Syftet Ă€r Ă€ven att frĂ„n den empiriska delen möjliggöra en normativ diskussion om utvecklingen av den svenska vĂ€lfĂ€rdspolitiken. Uppsatsen behandlar det svenska generella vĂ€lfĂ€rdssystemets uppbyggnad, aktuell vĂ€lfĂ€rdspolitisk debatt och har en rĂ€ttviseteoretisk bas genom olika rĂ€ttviseteoretiker, bland andra John Rawls och Ronald Dworkin. Återkommande ledord Ă€r rĂ€ttvisa, solidaritet, lika omtanke och respekt och moral. Den teoretiska delen baseras Ă€ven pĂ„ Bo Rothsteins vĂ€lfĂ€rdsteoretiska resonemang kring vad staten kan göra, och vad staten bör göra.

Denna uppsats syftar till att nÀrmare undersöka hur flickor i 18-ÄrsÄldern förhÄller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att nÀrmare studera vilka sociala mekanismer som kan tÀnkas ligga bakom deras upprÀtthÄllande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgÄngspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva sjÀlvidentiteten, och utforskas vidare i förhÄllande till Goffmans dramaturgiska perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ förÀndrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk sjÀlvpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrÄn traditionella interaktionistiska perspektiv pÄ reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet bestÄr av information insamlat frÄn Ätta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer frÄn tvÄ olika skolor i Stockholms lÀn. Resultatet tyder pÄ att olika sociala medier kan förstÀrka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier mÄnga gÄnger tycks upprÀtthÄlla en fasad, pÄ sÄ sÀtt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersÀtts av en ny ?online?-identitet.

Bakgrund och problem: MÄlet med undersökningen Àr att beskriva kommunens styrsÀtt avgymnasial utbildningsverksamhet. Eftersom anvÀndningsomrÄdet Àr lite utforskat Àr sÀttetolika nivÄer i offentlig utbildningsförvaltning anvÀnder informell information, formella ochmindre formella styrmedel vÀsentligt. Undersökningen försöker ta reda pÄ om det modernarebehovet av icke finansiella mÄtt i en decentraliserad organisation Àr tillgodosett och hurinformation hÀmtas och anvÀnds för att styra mot pedagogiska och finansiella mÄl.Syfte: Att beskriva hur beslutsfattare anvÀnder finansiell och icke finansiell information ioffentlig verksamhet för att styra en utbildningsförvaltning.Metod: Intervjuer har genomförts pÄ tre nivÄer i organisationen, gymnasieenheter,utbildningsförvaltning och kommunnÀmnd.Resultat och slutsatser: Största delen av chefernas informationsanvÀndning kommer frÄninformella kÀllor och verksamhetsrapporter. Ekonomin Àr överordnad och styrs med formellastyrmedlet budget och verksamheten styrs frÀmst med information frÄn informella kÀllor ochverksamhetsrapporter frÄn mÄnga typer av möten men Àven en del bearbetade rapporter somhar betydelse för att budgeten hÄlls anvÀnds.Riktningen av uppmÀrksamhet pÄ problem görs utifrÄn avvikelser frÄn budget,verksamhetsrapporterna och informella kÀllor.Ansvarsstyrningen utgÄr frÄn finansiella mÄtt i budgeten och mÄluppfyllelsen i verksamheten.Beslutsunderlagen hÀmtas frÄn alla typer av rapporter och informella kÀllor men pÄverkas avindividerna i verksamheten, politiken och regelverk för hur skolan ska bedrivas.Förslag till fortsatt forskning:? Vilken betydelse för verksamheten och medarbetarna fÄr beslut grundade pÄ muntliginformation istÀllet för rapporter?? Hur pÄverkar den kommande anvÀndningen av BSC pÄ gymnasiet styrningen iutbildningsverksamheten?.

Den japanska produktionsfilosofin Just-In-Time (JIT) Ă€r kanske mest förknippad med leveranser som kommer rĂ€tt i tid och att rĂ€tt sak skall vara pĂ„ rĂ€tt stĂ€lle vid rĂ€tt tidpunkt samt att ett företag inte skall ha nĂ„gra lager. Även kanban Ă€r förmodligen rĂ€tt kĂ€nt. Allt detta Ă€r delar av JIT, fast JIT omfattar mycket mer Ă€n bara detta. Det finns bland annat Ă€ven en mĂ€nsklig bit inom JIT, som handlar om hur mĂ€nniskorna som arbetar i tillverkningen upplever situationen och förhĂ„llandet till JIT. Dessa mĂ€nskliga bitar Ă€r inte lika uppmĂ€rksammade som de rent produktionstekniska bitarna som till exempel kanban, fast de Ă€r nog sĂ„ viktiga i alla fall.

Den hÀr uppsatsen har till syfte att undersöka skillnader i nÄgragymnasisters attityder till skrivande i skolan jÀmfört med skrivande pÄegna bloggar. Undersökningen bygger pÄ en textanalys av material frÄnbloggar och essÀer skrivna 2011 av fyra flickor som gÄr tredje Äret pÄgymnasiet. I materialet ingÄr Àven intervjuer med de fyra gymnasisterna.Vid textanalysen anvÀnds Melin och Langes (2000) modell förtextanalys med P-matris och Textkompass. Textkompassen anvÀnds föratt beskriva skillnader mellan gymnasisternas blogg- och skoltexter ochbyggs upp av de fyra polerna: detaljerad ? allmÀn, formell ? informell,informationstunn ? informationspackad och saklig ? emotiv.

Denna uppsats syftar till att nÀrmare undersöka hur flickor i 18-ÄrsÄldern förhÄller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att nÀrmare studera vilka sociala mekanismer som kan tÀnkas ligga bakom deras upprÀtthÄllande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgÄngspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva sjÀlvidentiteten, och utforskas vidare i förhÄllande till Goffmans dramaturgiska perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ förÀndrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk sjÀlvpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrÄn traditionella interaktionistiska perspektiv pÄ reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet bestÄr av information insamlat frÄn Ätta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer frÄn tvÄ olika skolor i Stockholms lÀn. Resultatet tyder pÄ att olika sociala medier kan förstÀrka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier mÄnga gÄnger tycks upprÀtthÄlla en fasad, pÄ sÄ sÀtt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersÀtts av en ny ?online?-identitet.

I den hÀr studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mÀsterskapen. Vi har undersökt i vilken utstrÀckning mÀsterskapen har bevakats och hur de gestaltats. StÀmmer tidigare teorier om att den mediala framstÀllningen av kvinnliga idrottare Àr mindre saklig Àn i gestaltningen av manliga idrottare?För att söka svar pÄ detta har vi anvÀnt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar frÄn vÀrldsmÀsterskapen mellan Ären 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. DÀrefter har vi genomfört en kvalitativ innehÄllsanalys av 13 artiklar utifrÄn tidigare forskning om medial framstÀllning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism.Studien visar att vÀrldsmÀsterskapen för damer har fÄtt alltmer utrymme i bÄde Aftonbladet och Expressen, Àven om ökningen varit ojÀmn över tid.

Vi har valt att inrikta oss pÄ smÄföretag, och hur informationen frÄn deras ekonomisystem anvÀnds i samband med beslutsfattande, vi har Àven tittat pÄ om det finns andra informationskÀllor som beslutsfattarna anvÀnder sig av Àn de formella som till exempel ett ekonomisystem utgör. I problemdiskussionen framgÄr det att den formella informationen pÄverkas av den informella informationen. För att skapa en inblick i hur informationsanvÀndandet vid beslutsfattande sÄg ut valde vi att göra fyra fallstudier pÄ smÄföretag. Metoden som anvÀndes i denna studie var av kvalitativ karaktÀr samt i form av en fallstudie. För att samla in empirin till denna studie gjordes personliga intervjuer med Vd:n i de olika företagen.

Many times it can be the simple things that affect the attitude of work and which have an importance on the organization's effectiveness. These are not always apparent but can have a large importance for the motivation and the attitude of work. Large number of companies uses wage and other financial rewards system but is there any form of informal factors that have an importance for the coworkers and that affects motivation. What factors that affect the motivation within the industry are interesting to examine and specifically the factors that are not apparent, in other words informal factors that increases the motivation. The purpose of this thesis is to examine and describe which informal motivator factors co-workers/employees in a production department think are meaningful.

ABSTRACTTitel: Skoldaghem - organisationsmodell pÄ resaFörfattare: Anette Karlsson och Maria SvenssonHandledare: Denis FrankSammanfattning: Studien syftar till att se till hur en organisationsmodells etableringsprocess gÄr till och hur idéer sprids bland organisationer inom samma fÀlt samt belyser ocksÄ studien vilket utrymme enskilda aktörer har nÀr det gÀller de idéer som finns pÄ fÀltet. Som exempel pÄ detta anvÀnder vi oss av skoldaghemmen i Sverige. ProblemstÀllningarna Àr följande ?hur etableras en organisationsmodell bland organisationer pÄ ett fÀlt? och ?pÄ vilket sÀtt tenderar organisationer att praktiskt inrÀtta en organisationsmodell som sprids pÄ ett fÀlt?. För att lösa vÄra problemstÀllningar valde vi att göra fallstudier pÄ tvÄ skoldaghem i olika kommuner i Sverige samt presentera hur Sveriges första skoldaghem var utformat.

Idag anvÀnder allt fler mÀnniskor sina smartphones för att surfa och anvÀnda tjÀnster online. Detta innebÀr att en stor del text lÀses pÄ smÄ skÀrmar. Detta arbete handlar om hur text bÀst utformas och struktureras för att enklast kunna lÀsas och uppfattas pÄ en mobilskÀrm. Faktorer som berörs Àr typgrad, ljusrum, textlÀngd, teckensnittsklass, radlÀngd, bild i text och kontrastverkan. Arbetet utgÄr frÄn en normativ, svensk person utan funktionsnedsÀttningar.

Inom det normativa forskningsf?ltet har en debatt r?rande kompensatorisk r?ttvisa uppst?tt i ljuset av att vissa suver?na territorium riskerar att g? f?rlorade till f?ljd av klimatf?r?ndringarnas effekter. Vilken sorts kompensation en s?dan moraliskt distinkt f?rlust rimligtvis b?r f?ranleda relateras i h?g grad till huruvida k?randeparten i dilemmat uppfattas vara territoriets befolkning som kollektiv grupp (ett s.k. kollektivistiskt f?rh?llningss?tt) eller som enskilda individer (ett s.k.

Uppsatsen undersöker hur horisontella governancestrukturer pÄverkar olika mekanismer för metagovernance. Fokus för undersökningen Àr Eskilstuna kommun som valt att förÀndra synen pÄ styrning frÄn vertikal till horisontell, frÄn government till governance. DÄ metagovernance innebÀr indirekt och informell styrning i pÄgÄende processer studerades just en pÄgÄende process dÀr tjÀnstemÀn under nÀtverksliknande former skulle utforma en handlingsplan. Uppdraget var initierat frÄn den politiska nivÄn.Undersökningen Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första delen Àr en allmÀnt inriktad respondentundersökning som handlar om de förÀndrade strukturerna i organisationen.

Uppsatsen undersöker hur horisontella governancestrukturer pÄverkar olika mekanismer för metagovernance. Fokus för undersökningen Àr Eskilstuna kommun som valt att förÀndra synen pÄ styrning frÄn vertikal till horisontell, frÄn government till governance. DÄ metagovernance innebÀr indirekt och informell styrning i pÄgÄende processer studerades just en pÄgÄende process dÀr tjÀnstemÀn under nÀtverksliknande former skulle utforma en handlingsplan. Uppdraget var initierat frÄn den politiska nivÄn.Undersökningen Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första delen Àr en allmÀnt inriktad respondentundersökning som handlar om de förÀndrade strukturerna i organisationen.

Uppsatsens Àmne berör karaktÀrer i tv-serien Downton Abbey och deras förhÄllande till klÀder. Tre karaktÀrer jag tolkar som konservativa stÀlls i kontrast till tre karaktÀrer som i högre grad föresprÄkar moderniteten. Genom att jÀmföra hur karaktÀrerna via klÀder medvetet och omedvetet gestaltar sin syn pÄ samhÀllsutvecklingen undersöker jag hur stora likheter som framkommer mellan dem. Syftet Àr att analysera hur individens samhÀllssyn gestaltas genom klÀderna. Analysen utförs med en metod inspirerad av ikonografi dÀr nyckelscener frÄn serien betraktas utifrÄn en rent beskrivande vinkel sÄvÀl som i relation till samtida kontexter.