Hemmet som vårdplats har succesivt blivit vanligare i Sverige. Befolkningen blir även allt äldre vilket gör att behovet av avancerad hemsjukvård kommer att öka. Palliativ vård är aktuellt när sjukdomen inte längre går att kurera eller bota. Syftet med palliativ vård är att lindra lidande men också att främja livskvaliteten för de personer som befinner sig i livets slutskede. Under palliativ vård skall den sjuke få en god smärtlindring och kunna leva så aktivt som möjligt.

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

Denna studie ämnar till att beskriva hur startup-bolag kan identifiera den försäljningsstrategi som lämpar sig bäst inom företagshälsovårdsmarknaden i Sverige.  Dessa utmaningar har sedan lyfts till en generell nivå där syftet är att identifiera företags försäljningsstrategier i relation till olika mikromarknader. Detta har utförts genom en fallstudie av företaget Onelab, som med sin tjänst är ett av de första företagen på den svenska marknaden att erbjuda kunder personliga hälsoprofiler, som ett komplement till företagshälsovårdens tjänster. Den empiriska studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer hos strategiskt utvalda företag inom teknik- och konsultbranscher, med högpresterande och välutbildade medarbetare. Samtliga respondenter var HR-personer, som i någon form ansvarade för företagets företagshälsovård och inköp av företagshälsovårdstjänster.

Utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv undersöktes i uppsatsen vilka möjligheter och hinder som finns för jämställdhetsarbete på ett IT-företag. En enkätundersökning utifrån en bearbetning av ett enkätförslag från JämO kompletterades med kvalitativa intervjuer och relaterades till koncernens jämställdhetsplan och personalpolicy. Att organisationen bestod av tjänstemän och hade en platt organisationsstruktur var två faktorer som antogs prägla dess genuskontrakt, ett begrepp som hämtades från Hirdmans teoribildning. För att undersöka skillnaden mellan det samhälleliga jämställdhetsidealet och jämställdhet som praktik användes två teman, arbetsmiljö relaterat till genus och attityder till jämställdhet. Resultaten visade en organisation där jämställdhet var ett outtalat ideal, medan praktiskt jämställdhetsarbete saknades.

Problemformulering: Järnvägstransporter av gods har på senare år tappat storamarknadsandelar till vägtransporterna. Orsakerna är många, enav dem kan konkretiseras till en betydande envägstrafik vilketär en direkt följd av dålig lastsäkringsutrustning i vagnarna.Målsättning: Målet med projektet är att utveckla ett koncept för ny typ avlastsäkringsutrustning som kan integreras till befintligvagnpark. Utrustningen ska alltid finnas i vagnen och hamöjlighet att lastsäkra flera typer av produktflöden menframförallt palleterat gods.Förutom grundläggande krav på hållfasthet för de krafter somuppkommer vid rangering och transport ska utrustningensamtidigt vara så liten som möjligt både vad gäller vikt ochvolym.Metod: Projektet är i grunden en produktutveckling vilken består av enstegvis utarbetad modell av Ulrich och Eppinger när välproblemet hade identifierats. Dessförinnan krävdes dock ennormativ studie för att klargöra de problem som åligger ochsom behöver lösning. Informationsinsamlingen har framföralltbestått av kvalitativ data av både primär och sekundär karaktär.Slutsatser: Författarna anser att en förändring i dagens konservativabransch är önskvärd för att stärka järnvägens konkurrenskraft.Integrering av författarnas lastsäkringsutrustning skulleinnebära en stärkt marknadsposition för järnvägens roll somgodstransportör.

Studie- och yrkesvägledare har till uppgift att motverka ungdomars könssegregerade val till gymnasieskolan. Bakgrunden till den här studien är en statlig utredning där hälften av ungdomarna tycker att det är viktigt med män och kvinnor i yrket medan den andra hälften inte tycker det spelar någon roll. Syftet är att ytterligare belysa hur ungdomar tänker och talar om kön och könsblandade grupper.    Vilken betydelse tycker ungdomar att det har att både män och kvinnor arbetar inom ett yrke? Vilka är deras egna erfarenheter, och har könsfördelningen i olika yrken påverkat deras gymnasieval?   Genom en diskursanalys av hur en grupp ungdomar i kvalitativa intervjuer talar om kön och könsblandade arbetsgrupper framkommer att ungdomarna har tillgång till en mängd olika diskurser om kön.    Analysen visar att ungdomarna har fått goda kunskaper om genus- och jämställdhetsfrågor i skolan, och är positiva till jämställda arbetsgrupper på en strukturell nivå. Ett könsblandat arbetsliv är viktigt eftersom könen kompletterar varandra.

Syfte: Vårt syfte med föreliggande arbete är att, mot bakgrund av existerande forskning, beskriva försvarsstrategier vid fientliga företagsförvärv. Vi avser även att undersöka ett antal fientliga förvärvserbjudanden och därigenom utreda vilka försvarsstrategier som förekommer och i vilka kombinationer dessa används. Målsättningen är även att göra en bedömning av vilka försvarsstrategier som är mest effektiva vid fientliga angrepp. Metod: Vi har främst använt oss av en kvalitativ metod. Uppsatsen kan delas in i tre olika metodiska faser.

Uppsatsens syfte är undersöka hur två gruvorter (Gällivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hållbar stadsutveckling i samband med den pågående och planerade flytten av städerna. Vidare är syftet att belysa eventuella svårigheter/otydligheter i arbetet med hållbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhällsomvandlingens namn bedrivs i Gällivare och Kiruna. Då båda städerna har med ordet ?hållbarhet? i sin vision om hur det nya samhället ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn på hållbarhet ser ut och hur de integrerar hållbar stadsutveckling i samhällsomvandlingen. Hållbarhet och hållbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rådande planeringsidealet. Det är dock ett luddigt begrepp som inte är mätbart eller enkelt att använda för de som arbetar med fysisk planering. Då fokus ligger på två svenska städer har Sveriges politiska syn på hållbarhet studerats.

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Synen på ett företags viktigaste konkurrensmedel har under de senaste åren förändrats från att ha varit resursorienterat till att bli kunskapsorienterat. Detta innebär att det inte längre är företagets immateriella resurser som är företagets främsta konkurrensfördel, utan kunskapen som finns lagrad inom företaget och dess anställda. Eftersom dagens industriprodukter blir alltmer komplexa ter det sig inte längre självklart för ett företag att tillhandahålla alla tekniska lösningar till sina produkter på egen hand. Då konkurrensen från lågkostnadsländerna dessutom ökar ställer detta nya krav på västvärldens industriföretag. För att möta denna konkurrens och detta tekniskt intensiva marknadsklimat finns ett ökat behov av samarbete mellan företag.

Grundtanken till denna uppsats bygger på min erfarenhet av två motsatta föreställningar i det svenska samhället. Dels en generell bild av individen som självskapande, fri och subjektiv. En föreställning som, tillsammans med medvetenheten att vår livsstil och vårt samhälles välstånd är på bekostnad av ohållbarhet och orättvisa i världen, också medför ett krav på individens engagemang och ansvarstagande. För den självskapande, fria individen är den egna handlingen vital i skapandet av personlig identitet, då den förväntas vara ett resultat av den fria viljan. Jämsides, i samma individs självbild, uppfattar jag ett motsatt antagande att individens handling nästan är betydelselös satt i förhållande till vad som behövs förändras för att uppnå större global hållbarhet och rättvisa.

Studien analyserar den svenska PR-byrån Studio Total, som använder sig av gerillamarknadsföringsmetoder för att synas i den svenska mediala debatten. Företaget har fått stort genomslag genom att delvis utföra fiktiva reklamkampanjer som svenska folket och omvärlden har tagit del av. Konceptet av att marknadsföra produkter och värderingar genom nyhetsjournalistiken har inneburit att allmänheten känt sig vilseledda. Studio Total har även klivit in på en politiska arena där de kontroversiella kampanjerna har blivit kritiskt ifrågasatta och negativt mottagna. Studien försöker förklara om en PR-byrå kan verka inom en kommersiell och ideell marknad.En kvalitativ intervju har utförts med en av Studio Totals grundare och en kvantitativ enkätundersökning gjordes för att erhålla mediestudenters attityder till företaget.

Introduktion Alla samtal karaktäriseras av en önskan att förstå varandra och av ett samarbete för att nå dit. Det är välkänt att samtal mellan personer med nedsatt kommunikationsförmåga och normaltalare ofta är ojämlika och att deltagaren utan funktionsnedsättning dominerar samspelet. Syfte: Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga vardagliga kommunikationssituationer där en deltagare med kommunikativt funktionshinder interagerar med olika samtalspartners. Metod: I studien deltog två förskolebarn som använder tecken som alternativ och/ eller kompletterande kommunikation, TAKK. Barnen filmades i vardagliga miljöer hemma och på förskolan med olika samspelspartners. Materialet analyserades utifrån principer från Conversation Analysis. Resultat: Flera fenomen framkom som stöder tidigare forskningsresultat. Samtalens innehåll utgick till stor del från ett här- och nuperspektiv.

I denna studie underso?ks hur nyfo?rva?rvade kunskaper hos repatriater ? ansta?llda som kommit tillbaka efter utlandstja?nstgo?ring ? tas tillvara. Trots att det visats att denna kunskap kan bidra till en verksamhets framga?ng a?r det ma?nga fo?retag som misslyckas med att ta vara pa? repatriaters nya erfarenheter och sprida dessa inom fo?rtaget. Fo?r att underso?ka hur repatriaternas kunskap tas tillvara har studien utformats som en fallstudie da?r Syncron (ett fo?retag med erfarenhet av att skicka iva?g ansta?llda pa? la?ngre utlandsuppdrag) studerats.

Denna uppsats innehåller en uppföljningsstudie av Malmö Områdesundersökning 2012 (MOMS) med ett närmare fokus på delområdena Annelund och Södervärn. I dessa delområden konstaterades att övervägande del respondenter är trygga eller delvis trygga i sitt bostadsområde trots flera omständigheter som korrelerar med hög otrygghet. I uppsatsen har vi eftersträvat att kvalitativt undersöka bakomliggande mekanismer till respondenternas övervägande trygghet i form utav observationsstudier och intervjuer med nyckelinformanter. Uppsatsen innehåller en utförlig beskrivning av fenomenet "trygghet" och en genomgång av forskningsläget kring faktorer som påverkar tryggheten på olika sätt. Resultaten visar att den övervägande tryggheten i delområdena kan bero på att Annelund och Södervärn är belägna i närheten till olika mötesplatser där invånare träffas och får möjlighet att etablera gemensamt definierade informella regler och accepterat beteende. Delområdena har av olika anledningar genomströmningar av människor som naturligt övervakar områdenas gator och platser och i bostadshusens fysiska struktur fann vi goda möjligheter för invånarna att övervaka sin omedelbara bostadsmiljö. Vi konstaterade att Annelund har tydligare gränsdragningar mellan invånarnas privata utrymmen än i Södervärn, men att känslan av tillhörighet till sitt bostadsområde var starkare i Södervärn med kringliggande delområden.