Studien syftar till att reda ut i vilken utstrÀckning arbetslagets planering kan utveckla förskolans verksamhet med avseende pÄ utveckling av barns matematiska kompetens. För att stödja syftet har en förskoleavdelning som jag benÀmner Vingen studerats. Studien Àr kvalitativ med inslag av den etnografiska forskningstraditionen.Resultatet av studien visar pÄ att det studerade arbetslaget anvÀnder sig av en informell planeringsstrategi vilket innebÀr att de inte anvÀnder nÄgon planeringstid utan planerar sin verksamhet i ?farten? och under dagen bÄde i kommunikation med varandra men ocksÄ individuellt genom exempelvis materialföreberedelse. Deras strategier Àr att anvÀnda sig av ett fÀrdigt material eller göra samma sak som de gjorde förra Äret.

Det rÄder delade meningar om synen pÄ ledarskap. Det finns forskare som menar attledarskapet Àr viktigt och ibland till och med avgörande för en organisation, medan det finns de som stÀller sig mer kritiska till ledarskapets betydelse och anser att det Àr ett överskattat fenomen. Studiens teoretiska ram utgÄr frÄn den rÄdande ledarskapsdiskursen som sÀger att vi nu befinner oss i ett postbyrÄkratiskt samhÀlle dÀr styrningen Àr mer decentraliserad ochledarskapet bygger pÄ förtroende och dialog framför regelstyrning, men att det ÀndÄ utövas en form av lÀtt byrÄkrati. Resultatet diskuteras utifrÄn Raelin (2010) och Tengblads (2006) syn pÄ chefens nya roll, Alvesson och Sveningssons (2012) olika perspektiv pÄ ledarskap, samt diskursen kring rationellt och normativt styrsÀtt som presenteras av Bartley och Kunda (1992). Syftet med studien Àr att undersöka chefers uppfattningar om sitt ledarskap, vilkenbetydelse cheferna anser att deras ledarskap har för organisationens framgÄng samt om denrÄdande diskursen kring ledarskap pÄverkar chefernas uppfattningar.

Vi har i vÄr uppsats utfört vÄra empiriska studier vid Medicinska fakulteten pÄ Institutionen för hÀlsa, vÄrd och samhÀlle. Vi har hÀr valt att undersöka vi-kÀnslan inom organisationen. I Medicinska fakultetens kommunikationsplan stÄr det nÀmligen att organisationen strÀvar mot att stÀrka vi-kÀnslan. Vi har Àven tidigare i olika företagssammanhang stött pÄ begreppet vi-kÀnsla, men begreppet utvecklas sÀllan vidare i akademisk litteratur. DÀrför har vi med vÄr undersökning velat ta reda pÄ vilka faktorer som inverkar pÄ vi-kÀnslan och hur olika internkommunikativa strategier kan utvecklas för att stÀrka vi-kÀnslan inom organisationen.

I den hÀr studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mÀsterskapen. Vi har undersökt i vilken utstrÀckning mÀsterskapen har bevakats och hur de gestaltats. StÀmmer tidigare teorier om att den mediala framstÀllningen av kvinnliga idrottare Àr mindre saklig Àn i gestaltningen av manliga idrottare?För att söka svar pÄ detta har vi anvÀnt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar frÄn vÀrldsmÀsterskapen mellan Ären 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. DÀrefter har vi genomfört en kvalitativ innehÄllsanalys av 13 artiklar utifrÄn tidigare forskning om medial framstÀllning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism.Studien visar att vÀrldsmÀsterskapen för damer har fÄtt alltmer utrymme i bÄde Aftonbladet och Expressen, Àven om ökningen varit ojÀmn över tid.

Detta arbete har syftet att undersöka hur pedagoger arbetar och ser pÄ barns sprÄkutveckling inom förskolan. VÄr utgÄngspunkt var den didaktiska frÄgan Hur? Undersökningsmaterialet bestÄr bland annat av litteratur om tidigare forskning inom Àmnet och en genomförd undersökning gjord av Cecilia Rösth och Nina Keuneke. Vi kommer Àven att beröra Lpfö98 samt de olika lokala arbetsplanerna för varje förskola. Undersökningsmetoden som vi kommer att anvÀnda oss av i detta arbete Àr intervjuer.

Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter pÄ etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebÀr samt hur man gÄr till vÀga somklagande. Detta Àr ett problem eftersom det inom EU Àr tÀnkt att rÄda fri rörlighet för varor,tjÀnster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvÄ olika fack, formella respektive informella möjligheterKÀnnetecknande för den formella vÀgen Àr att den Àr svÄr för en medborgare att nÄ pÄ direktvÀg medan den Ä andra sidan har direkt rÀttslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nÄ dit krÀvs en lÄng process som i regel tar flera Är innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.BetrÀffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnÀtverk upprÀttat av EU kallatSOLVIT som kan tillÀmpas nÀr en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillÀmpning av reglerna pÄ den inre marknaden. KÀnnetecknade för den informella Àr ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrÀttsligamöjligheter utan fÄr förlita sig pÄ att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men ocksÄ en del brister frÀmst genomsvÄrigheten för en medborgare att fÄ snabba lösningar som ocksÄ Àr rÀttsligt bindande.

Bakgrund och problemAnders Hultqvist gav efter SamRoB-utredningen ett rÀttsutlÄtande pÄ uppdrag av branschorganisationen för revisorer och rÄdgivare, FAR SRS. I detta utlÄtande behandlade Hultqvist frÄgan om företagen vid beskattning, i konstitutionellt avseende kan vara beroende av bokföringsmÀssiga grunder och god redovisningssed. Hultqvist lyfter fram frÄgan kring BokföringsnÀmndens praktiska och konstitutionella stÀllning som central. Idén till frÄgestÀllningen i uppsatsen kommer frÄn Hultqvist rÀttutlÄtande och Àr som följer:Vilken status har BokföringsnÀmnden utifrÄn olika aktörer?SyfteSyftet Àr att förtydliga BokföringsnÀmndens status hos olika aktörer pÄ omrÄdet.MetodVi har i uppsatsen anvÀnt oss av den kvalitativa metoden.

To work in an unpredictable work environment requires communication that functions well. In every organization it?s important that employees receive information that is relevant yet not confusing. Due to that, our ambition with this study is to understand how rescue effort organizations communicate in meetings; and whether their communication is clear or not. Our subject for this case study is the Emergency Services in the region of Karlstad.

Bakgrund: Bristande kommunikation Àr en av de vanligaste orsakerna till vÄrdskador. Bristande kommunikation orsakar lidande för den enskilde patienten och en ökad belastning pÄ vÄrden med exempelvis extra vÄrddygn. Kommunikation och informationsöverföring Àr av Socialstyrelsen identifierat som ett riskomrÄde i vÄrden. Flera studier samt nationella och internationella myndigheter rekommenderar standardiserade verktyg vid överrapportering. Den kirurgiska patienten Àr sÀrskilt utsatt och rÄkar oftare ut för vÄrdskador.

Titel: Ett skepp kommer lastat med vadÄ?? en analys av GP:s ostindiefararrapporteringFörfattare: Sonja GuKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: VÄrterminen 2007Syfte: Att utifrÄn en normativ utgÄngspunkt undersöka om Göteborgs-Postensrapportering frÄn ostindiefararen Götheborg Àr journalistiskt motiverat redaktionellt innehÄll eller om det kan ses som textreklam.Metod: Kvantitativ och huvudsakligen kvalitativ textanalysMaterial: Göteborgs-Postens blogginlÀgg och artiklar under 2005 och 2006Huvudresultat: Det har skrivit en del om ostindiefararen under dess resa frÄn Göteborg till Kina. GP har 339 artiklar som tar upp ostindiefararen Götheborg.I stort sÄ handlar ostindiefararbevakningen om ostindiefararen som arbetsplats, expedition och projekt. Man tar upp det som sker och de som befinner ombord pÄ skeppet, Àven resan och hamnstoppen skildras.Miljöskildringar förekommer nÀr hÀndelser under resan omtalas och berÀttarrösten i rapporteringen Àr allt ifrÄn distanserade till personlig.I enlighet med pressens roll i samhÀllet sÄ förekommer informerande och kommenterande drag i artiklarna. SamhÀllsrelevansen i dessa Àr dock inte sÄhög.

Bakgrund: Studier visade att ett varmt klimat pÄverkade symtombilden av ledsjukdomen Reumatoid Artrit. Dock saknades studier som mÀtbart bevisade detta, dÄ det finns motsÀgelser av klimatets betydelse.Syftet var att belysa personalens erfarenheter och uppfattningar om klimatets inverkan samt andra faktorers betydelse i vÄrd av personer med Reumatoid Artrit.Metod: En informell intervjuteknik anvÀndes vid intervjuer med Ätta av personalen som arbetade pÄ Clinica Vintersol, Teneriffa.Resultat: Merparten av informanterna ansÄg att ett varmt jÀmt klimat i kombination med effektiv trÀning hade en positiv effekt pÄ sjukdomen och symtomen. Gemenskap, minskad stress och positiv sjukvÄrd var ocksÄ faktorer som pÄverkade sjukdomen och Àven vÀlbefinnandet.Diskussion: Klimatet hade en positiv inverkan pÄ de drabbade. I en miljö avskalad frÄn jobbiga moment dÀr den drabbade bara behövde tÀnka pÄ sig sjÀlv och dÀr atmosfÀren kring sjukvÄrden var positiv, bidrog till att patienterna slappnade av och kunde fokusera bÄde pÄ kropp och sjÀl.Slutsats: Tidigare studier har inte beskrivit nÄgra faktorer förutom klimatet som kunde pÄverka sjukdomen. VÄr studie visade att faktorer sÄsom varm och jÀmt klimat, rehabilitering, smÀrtlindring och god omvÄrdnad i kombination, innebar minskad symtombild, ett ökat vÀlbefinnande och att den drabbade ej blev sin sjukdom..

Titel: Ett skepp kommer lastat med vadÄ?? en analys av GP:s ostindiefararrapporteringFörfattare: Sonja GuKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: VÄrterminen 2007Syfte: Att utifrÄn en normativ utgÄngspunkt undersöka om Göteborgs-Postensrapportering frÄn ostindiefararen Götheborg Àr journalistiskt motiverat redaktionellt innehÄll eller om det kan ses som textreklam.Metod: Kvantitativ och huvudsakligen kvalitativ textanalysMaterial: Göteborgs-Postens blogginlÀgg och artiklar under 2005 och 2006Huvudresultat: Det har skrivit en del om ostindiefararen under dess resa frÄn Göteborg till Kina. GP har 339 artiklar som tar upp ostindiefararen Götheborg.I stort sÄ handlar ostindiefararbevakningen om ostindiefararen som arbetsplats, expedition och projekt. Man tar upp det som sker och de som befinner ombord pÄ skeppet, Àven resan och hamnstoppen skildras.Miljöskildringar förekommer nÀr hÀndelser under resan omtalas och berÀttarrösten i rapporteringen Àr allt ifrÄn distanserade till personlig.I enlighet med pressens roll i samhÀllet sÄ förekommer informerande och kommenterande drag i artiklarna. SamhÀllsrelevansen i dessa Àr dock inte sÄhög.

Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera möjliga utfallspĂ„verkande faktorer som möjliggör ett framgĂ„ngsrikt implementerat utfall avseende social hĂ€nsyn i offentlig upphandling i en svensk kontext. Analysen och slutsatserna bygger pĂ„ en jĂ€mförelse mellan tvĂ„ fall dĂ€r utfallet utgör den gemensamma nĂ€mnaren. Underlaget till uppsatsen bygger primĂ€rt pĂ„ intervjuer med tjĂ€nstemĂ€n och politiker i Sigtuna och i Örebro.De teoretiska analysverktygen som anvĂ€nds i denna uppsats Ă€r hĂ€mtade frĂ„n Rational choice- och Normativ institutionalism. Tre temafaktorer har anvĂ€nts för att kategorisera likheter och skillnader mellan fallen. Dessa Ă€r spelregler, preferenser och resurser.Resultatet visar pĂ„ att fallen har fler möjliga utfallspĂ„verkande faktorer gemensamma Ă€n de har utfallspĂ„verkande faktorer som skiljer dem Ă„t.En troligt viktig möjlig förklarande faktor ligger i att frĂ„gan om sociala krav har hanterats pĂ„ ledningsnivĂ„ som en strategisk frĂ„ga, snarare Ă€n som en juridisk eller teknisk frĂ„ga.Fallen kan Ă€ven förstĂ„s som att behovet av upphandling och behovet av sociala Ă„tgĂ€rder har vĂ€xt fram oberoende av varandra innan sjĂ€lva upphandlingsprocesserna och att det Ă€r genom aktörernas aktioner som upphandlingsfrĂ„gan och den sociala frĂ„gan har kombinerats.

Genom historien har det skrivits en ansenlig mÀngd material kring teorier om demokrati av bÄde deskriptiv och normativ karaktÀr. Joseph A Schumpeter tillhör en i samlingen av författare som utformat demokratiteorier genom att beskriva demokratin som han uppfattar den. Schumpeter anser att det handlar om en elit som konkurrerar om folkets röster för att fÄ utöva makt. Pluralisterna tillför ytterligare en dimension till den deskriptiva demokratiteorin dÄ de tar in intressegruppernas roll i det politiska systemet. C B Macpherson, Carole Pateman och John Burnheim har reagerat pÄ dessa deskriptiva teorier och demokratin som de upplevt den.

Uppsatsen studerar representationen av romer i miniserien Den förste zigenaren i rymden (Agneta Fagerström-Olsson, 2002), med fokus pĂ„ verkets bild av romerna och tillĂ€mpningen av de audiovisuella uttrycksmedlen.Studiens teoretiska och metodologiska utgĂ„ngspunkt bestĂ„r i en av Richard Dyer inspirerad definition av representation, Stuart Halls utlĂ€ggning om stereotypering och motstĂ„ndsstrategier, Edward W. Saids resonemang gĂ€llande ?vi och de Andra?, Robert Stam och Louise Spences metod fokuserande tillĂ€mpning av audiovisuella uttrycksmedel i audiovisuella verk, samt Claudia Gorbmans och Kevin J. Donnellys tankar om filmmusik, jĂ€mte tidigare forskning i Ă€mnet.Analysen avtĂ€cker att representationen av romer i Den förste zigenaren i rymden Ă€r komplex. Å ena sidan stĂ€rker miniserien, genom innehĂ„llet och ljudspĂ„ret, flera ?zigenarstereotyper? och översĂ€tter mestadels ?rom/roma? med ?zigenare?.