Ett stort fokus som vÀxt fram i dagens mÄngkulturella samhÀlle Àr kulturens betydelse inom organisationer samt hur denna kan anvÀndas som ett verktyg för styrning av anstÀllda. Efter att det inom organisationer skett ett skifte frÄn byrÄkratisk och hierarkisk kontroll till en normativ kontroll Àr det nu styrning av individers förestÀllningar och vÀrderingar som stÄr i fokus. Detta Àr en utgÄngspunkt för studien vars syfte Àr att undersöka anstÀlldas upplevelse av kulturen inom en organisation i försÀkringsbranschen. Ytterligare önskas belysa vilken pÄverkan kulturen inom organisationen har pÄ de anstÀlldas vÀrderingar och beteenden. En etnografisk ansats har tillÀmpats pÄ studien, vilket innebÀr att individers uppfattningar om hur de tÀnker och handlar i deras omgivning Àr centrala.

Syftet med vÄr gemensamma C-uppsats Àr att fÄ en djupare inblick i verksamhetschefers upplevelse av ledarkompetens bland enhetschefer verksamma inom Àldreomsorgens sÀrskilda boendeformer. Forskningen Àr kvalitativ och bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex verksamhetschefer, inom bÄde privat och kommunal Àldreomsorg. Forskningen utgÄr frÄn Jay alls teori om kompetensens betydelse i organisationer.Studien visar pÄ följande resultat: Flertalet av verksamhetscheferna ansÄg att ledare inom Àldreomsorgen mÄste vara mycket kommunikativa och tydliga i sitt ledarskap. De intervjuade verksamhetscheferna visade förstÄelse för att det Àr en mycket svÄr roll att vara mellanchef. De menade att det gÀller att vara lojal mot fattade beslut samtidigt som en del framhöll vÀrdet av att vara representativ för verksamheten.

Uppsatsen handlar om att redogöra för vilka möjligheter en EU-medborgare som stöter pÄ etthandelshinder har, förklara vad dessa möjligheter innebÀr samt hur man gÄr till vÀga somklagande. Detta Àr ett problem eftersom det inom EU Àr tÀnkt att rÄda fri rörlighet för varor,tjÀnster personer och kapital. Uppsatsen har funnit en rad olika möjligheter vilka delats in itvÄ olika fack, formella respektive informella möjligheterKÀnnetecknande för den formella vÀgen Àr att den Àr svÄr för en medborgare att nÄ pÄ direktvÀg medan den Ä andra sidan har direkt rÀttslig verkan och ger möjligheter till sanktionergenom EU-domstolen. För att nÄ dit krÀvs en lÄng process som i regel tar flera Är innan ettbeslut kan tas och hindret kan elimineras.BetrÀffande informell problemlösning finns ett problemlösningsnÀtverk upprÀttat av EU kallatSOLVIT som kan tillÀmpas nÀr en medborgare hindras av en myndighets felaktigatillÀmpning av reglerna pÄ den inre marknaden. KÀnnetecknade för den informella Àr ettsnabbare förfarande med relativt hög andel lösta fall men som saknar egna sanktionsrÀttsligamöjligheter utan fÄr förlita sig pÄ att övertala och förhandla med de berörda myndigheterna.Uppsatsen har funnit att nuvarande system har en del ljuspunkter i form av SOLVIT:s snabbalösningar i kombination med en hög andel lösta fall men ocksÄ en del brister frÀmst genomsvÄrigheten för en medborgare att fÄ snabba lösningar som ocksÄ Àr rÀttsligt bindande.

Uppsatsens syfte var att analysera Finansinspektionens kommunikationssystem samt att utvÀrdera hur deras interna kommunikation fungerar i praktiken. Författarna valde att utföra en fallstudie för att pÄ sÄ sÀtt kunna gÄ djupare inom en specifik organisation. Insamling av empiri har skett genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod med tre personliga intervjuer samt en större enkÀtundersökning med medarbetare pÄ Finansinspektionen. Respondenterna och informanterna valdes delvis medvetet men Àven genom ett slumpmÀssigt urval. Den teoretiska referensramen som studien bygger pÄ innefattar ett flertal kommunikationsmodeller, sÄsom Shannon och Weavers basmodell, olika slag av intern kommunikation och Osgood och Schramms kommunikationsmodeller.

Dagens modemarknad Àr prÀglad av hög omsÀttning och lÄga priser vilket möjliggörs genom outsourcing av produktion till lÄgkostnadslÀnder, samtidigt som hÄllbar utveckling fÄr ökat utrymme i samhÀllsdebatten. Modeföretag stÀlls dÀrför inför dilemmat att kombinera anvÀndningen av denna affÀrsstrategi, och simultant sÀkerstÀlla att de ökade krav pÄ ansvarstagande som stÀlls av samhÀllet uppfylls. SMEs har ett annat utgÄngslÀge för miljöledning i försörjningskedjan, i jÀmförelse med större verksamheter. DÄ SMEs har en avgörande roll i modebranschen Àr det av största vikt att studera deras förutsÀttningar nÀrmare. Vi Àmnar bidra till denna utforskning genom att studera hur miljöledning fungerar pÄ 8848 Altitude.

Studiens syfte var att undersöka observationsmaterialen LÀsutvecklingsschema (Allard, Rudqvist & Sundblad, 2001), Relationsutvecklingsschema (Erixon et al. 2007) och Tidig registrering av sprÄkutveckling (Espenakk et al. 2013) i förhÄllande till vad Lpfö98/10 tillskriver uppdraget. Genom att anvÀnda en kvalitativ innehÄllsanalys, med frÀmsta fokus pÄ observationspunkterna, var avsikten att synliggöra vilken sprÄksyn som konstrueras i materialen ur ett en- och flersprÄkigt perspektiv. Genom att anvÀnda Vallberg Roth och MÄnssons (2010) didaktiska frÄgor undersöktes materialet utifrÄn vem som bedömn, vad för nÄgot som ska bedömas och varför detta bör ske. Det sociokulturella perspektivet har agerat teoretisk ram för analysen.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utifrÄn IFRS 8 beskriva och förstÄ regleringsprocessen vid antagandet och godkÀnnandet av nya internationella redovisningsstandarder. Uppsatsen ska bidra med information till redovisningskunniga personer om vilka aktörer som har makt att pÄverka i denna process och hur besluten legitimeras. Metod: Denna uppsats Àr en dokumentstudie med kvalitativ ansats. En fallstudie av IFRS 8 har genomförts för att kunna beskriva regleringsprocessen. Studiens syfte Àr deskriptivt och tillvÀgagÄngssÀttet induktivt.

Bakgrund: Utvecklingen mot bredare utbud av produkter med allt kortare livslÀngd har bidragit till nya sÀtt att agera hos företagen, exempelvis Àr det för mÄnga företag viktigt att snabbt nÄ ut pÄ marknaden. En följd av detta Àr att det blivit vanligare att företag samarbetar i en interorganisatorisk relation för att sÀkra resurstillgÄngen vilket lett till ett ökat behov av kontroll och styrning av relationen. Inom branscher, dÀr det traditionellt sett finns ett stort inslag av konkurrens och dÀr de varor som utbyts inte Àr sÀrskilt komplexa, har relationer inte haft nÄgot större inslag av styrning. Detaljhandeln, som fÄr anses motsvara ett sÄdant omrÄde, blir allt mer koncentrerad till ett litet antal, men större aktörer vilket visar pÄ att det stora inslag av konkurrens sakta men sÀkert minskar. DÀrför anser vi att en undersökning kring styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln Àr intressant och relevant att genomföra.

Ett stort fokus som vÀxt fram i dagens mÄngkulturella samhÀlle Àr kulturens betydelse inom organisationer samt hur denna kan anvÀndas som ett verktyg för styrning av anstÀllda. Efter att det inom organisationer skett ett skifte frÄn byrÄkratisk och hierarkisk kontroll till en normativ kontroll Àr det nu styrning av individers förestÀllningar och vÀrderingar som stÄr i fokus. Detta Àr en utgÄngspunkt för studien vars syfte Àr att undersöka anstÀlldas upplevelse av kulturen inom en organisation i försÀkringsbranschen. Ytterligare önskas belysa vilken pÄverkan kulturen inom organisationen har pÄ de anstÀlldas vÀrderingar och beteenden. En etnografisk ansats har tillÀmpats pÄ studien, vilket innebÀr att individers uppfattningar om hur de tÀnker och handlar i deras omgivning Àr centrala.

Skolverket menar att populÀrkultur, dÀribland dataspel, Àr anvÀndbara verktyg för att nÄ elevernas livsvÀrldar i religionskunskapsundervisningen.Den hÀr uppsatsen undersöker den religionsdidaktiska potentialen hos Mass Effect-spelen i gymnasieskolan utifrÄn följande frÄgestÀllningar:FÄr rÀtt och fel handling nÄgot utrymme i Mass Effect? PÄ vilket sÀtt? Vad Àr rÀtt och fel i spelkontexten?Kan Mass Effect fungera som stödstruktur för att arbeta med stoff och förmÄgor som Àr en del av religionskunskapens etikundervisning och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt?Spelkontexten utforskas genom en analys av hur spelens Paragon/Renegade-system bedömer olika handlingar. Systemet jÀmförs med plikt-, konsekvens- och dygdetiska förhÄllningssÀtt; dessa Àr etiska modeller som tas upp av styrdokumenten. En av spelens beslutssituationer granskas ocksÄ utifrÄn en beslutsmodell och styrdokumentens etiska modeller bidrar hÀr med teoretisk och kursplanemÀssig förankring.Undersökningen visar att flera av de omrÄden som ska ingÄ i gymnasieskolans etikundervisning kan beröras genom att lÄta olika element i Mass Effect-spelen möta Àmnets stoff. Processen verkar ur ett didaktiskt perspektiv bÄde berikande för spelkontexten och illustrerar komplexiteten hos etiska modeller och fattandet av etiska beslut.

Bakgrund ochproblemKreativitet blir allt viktigare hos alla företag, inte minst hos de som hardet som sin kÀrnkompetens. Reklambranschen prÀglas av mÄngaaktörer, hÄrd konkurrens samt en förÀnderlig miljö. ReklambyrÄnmÄste dels finna en konkurrenskraftig position pÄ marknaden ochutifrÄn det anpassa sin styrning.Syfte Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka och kartlÀgga hurföretag inom reklambranschen styr sin verksamhet och sinakreatörer.Metod Som utgÄngspunkt i denna uppsats har vi haft kvalitativadjupintervjuer pÄ nio reklambyrÄer. Efter en sammanstÀllning hardetta sedan stÀllts mot teoretiska ramverk inom olika studieomrÄden.Resultat ochslutsatserVi har kommit fram till att företagets strategi ligger till grund förmycket av den styrning som appliceras inom organisationen. Enhögre grad av standardiserade arbetssÀtt leder till formellastyrtekniker.

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom Àldreomsorgen skattar sin arbetssituation utifrÄn strukturell- och psykologisk empowerment, arbetstillfredsstÀllelse, upplevd hÀlsa, vÄrdkvalitet samt chefs- och ledarskap. Vidare var syftet att studera skillnader och samband mellan ovan nÀmnda faktorer utifrÄn subgruppers (Älder, yrkesverksamma Är, heltid/deltidsarbete och uttag av kompetensutvecklingsdagar) skattningar. Under 2011 ? 2012 besvarades fyra standardiserade frÄgeformulÀr av 79 ÀldrevÄrdssjuksköterskor i fem kommuner i Mellansverige. Resultatet visade att sjuksköterskor som var 50 Är eller yngre upplevde att de fick mer kritik Àn Àldre sjuksköterskor.

Genom en intervjustudie med tre fÀder granskas berÀttelser om ojÀmstÀllt förÀldraskap och marginaliserat faderskap. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka diskurser och normer som fÄr betydelse för (heterosexuella) fÀder som separerat frÄn, eller aldrig haft en relation med, sina barns mödrar. Studien Àmnar titta pÄ fÀdernas upplevelser av att nedvÀrderas i relation till sina barns mödrar, hur de upplever mödrarnas position, samt vilka faktorer och aktörer som fÄtt betydelse för utformandet av deras förÀldraskap. En narrativ diskursanalys av informanternas berÀttelser, i kombination med tillÀmpandet av teorier om andrafiering, synliggör effekterna av de normer och diskurser som möjliggör konstruktioner av fÀder som den Andre förÀldern. Undersökningen visar att dominanta diskursiva praktiker innebÀr ett skillnadsgörande av kvinnligt respektive manligt förÀldraskap, dÀr modern skapas som norm och fadern som den Andre.

Informella vÄrdare stÄr inför en förÀndrad livssituation. Det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskan fÄr kunskap om de erfarenheter som finns av att vÄrda en nÀrstÄende palliativt i hemmet för att veta vilket stöd som behövs. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av att vara informell vÄrdare till en nÀrstÄende som vÄrdas palliativt i hemmet. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut och blev grunden för studien. Dessa granskades, analyserades och bearbetades.

Syfte: Syftet Àr att skapa en ökad förstÄelse för hur offentliga verksamheter i mindre kommuner uppfattar och hanterar utmaningarna vid chefsrekrytering samt vad som ligger till grund för hur de hanterar det. Metodik: En tvÀrsnittsstudie pÄ offentlig sektor i Kalmar LÀn har anvÀnts som forskningsstrategi med en induktiv ansats. Genom en kvalitativ metod med Ätta semi-strukturerade intervjuer har vi producerat fram data. Slutsats: Studien har visat att offentliga verksamheter i mindre kommuner upplever ett problem i att finna lÀmpliga kandidater till chefstjÀnster, men ser inte det som krisartat. För att hantera rekryteringssvÄrigheterna utnyttjar offentliga verksamheter i mindre kommuner bÄde operativa och strategiska ÄtgÀrderna.