Denna uppsats behandlar rättsverkan av integrationsklausuler i svenska kommersiella avtal. Integrationsklausuler är avtalsvillkor som förklarar att det skriftliga avtalet är parternas slutliga och fullständiga uppgörelse. Syftet med dem är att visa att parterna bara anser sig bundna av innehållet i det skriftliga avtalet och att uttalanden och tidigare överenskommelser som gjorts under förhandlingarna ersätts av detta. I angloamerikansk rätt får detta effekten att bevisning om vad som hänt före avtalet inte tillåts för att ändra, motsäga eller utfylla det skriftliga avtalet. Detta följer av vad som brukar kallas ?the parol evidence rule.?Integrationsklausuler används frekvent i amerikanska och engelska avtal och används allt oftare även i Sverige.

Den svenska älgstammen har i stort sett levt i frånvaro av björn och varg under större delen av 1900-talet. Istället har stammen reglerats genom en intensiv älgjakt. Nu har både björn och varg återetablerats i våra skogar och expanderar i antal och utbredning. Syftet med denna studie är att ta reda på hur återkomsten av dessa stora rovdjur påverkar älgstammens antal, köns- och åldersstruktur och beteende, samt hur älgförvaltningen påverkas av närvaro av björn och varg. Rovdjursstammarna är ojämnt fördelade över landet och även älgtätheten varierar. Därför kommer en del områden att påverkas mycket och andra väldigt lite.

Konsumenters beteende har förändrats och i dag är det helt Normalt att handla varor via Internet. Den totala e-handeln ökat för varje år som gått sedan försäljning via internet kom igång på allvar i början av förra decenniet. Användare bokar resor, köper hemelektronik, kläder, skor och böcker och tron på framtiden bland e-handlarna fortsätter att vara stark trots att ekonomin har försämrats under året och lågkonjunkturen påverkat detaljhandeln i stort.Det råder stor konkurrens bland alla e-handelsaktörer på internet och de etablerade kedjorna har genom sitt starka varumärke inga problem med att få kunder. Sämre är det för oetablerade e-handelsföretag och okända e-handelskedjor, vilket beror på den osäkerheten som kunder upplever när de besöker okända webbsidor utan ett välkänt varumärke. För att minska osäkerheten och öka förtroendet för webbsidan är den grafiska designen en av de viktigaste aspekterna, en webbsida som har bra grafisk design ökar förtroende för webbsidan.

Övik Energi AB driver i Husum ett fjärrvärmenät som tillföres energi från M- reals pappersbruk i Husum. Värmen produceras dels genom återvinning av torkluft från en av pappersmaskinerna och dels i en ångvärmeväxlare. Andelen återvunnen värme kontra prima värme antogs, innan fjärrvärmenätet togs i drift 1992, uppgå till 80% respektive 20% vardera. Andelen spillvärme har emellertid visat sig vara betydligt lägre än dessa 80%. Som exempel har andelen under tiden 1998-2001 varit ca 55% av nätets totala värmebehov på 7000 MWh/år.

Inflammatory bowel disease (IBD) är ett samlingsnamn för en grupp inflammatoriska tarmsjukdomar och en av de vanligaste orsakerna till kroniska mag-tarmsymtom hos hund. Orsakerna till IBD är inte helt fastställda men tarmslemhinnans immunförsvar, bakterieflora, genetiska faktorer och miljöfaktorer anses vara centrala för tillståndet. En av de mest utbredda uppfattningarna är att sjukdomen uppkommer som ett resultat av bristande immunologisk tolerans som gör att immunförsvaret felaktigt går till attack mot harmlösa antigen. Syftet med den här litteraturstudien var att undersöka vilken roll Pattern recognition receptors (PRRs) har i IBD, hur tarmbarriären påverkar risken för sjukdomen, vilka förändringar av tarmfloran som setts hos IBD-hundar och hur floran påverkar sjukdomsuppkomst. Litteraturen menar att en defekt tarmbarriär är en av de nyckelfaktorer som hör ihop med IBD. Ökad permeabilitet i tarmen kan öka exponeringen, och därmed interaktion, mellan antigen och immunförsvar vilket inducerar inflammation. Oavsett om en defekt tarmbarriär uppkommer som en effekt av sjukdomen eller om det är en direkt orsak till IBD så är det troligen viktigt för att det ska bli kroniskt.

Samrådet i detaljplaneprocessen är det lagstadgade tillfället för medborgarna att påverka planprocessen. Samrådet syftar till att "? få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan" (PBL 5 kap 12§). Det pågår idag en debatt om hur detaljplaneprocessen kan effektivisera och samrådets nytta ifrågasätts då det finns en föreställning om att medborgardeltagandet är tidskrävande. Dels genom att medborgarnas reella påverkan ifrågasätts och dels genom medborgarnas överklaganden. Examensarbetets syfte är att studera om samrådet påverkar beslutsunderlaget i detaljplaneprocessen och utgår från den övergripande frågeställningen: Påverkar samrådet beslutsunderlaget för detaljplanen? Yttrandena och synpunkterna i samrådet ska på något sätt tillgodoses för att räknas till att påverka beslutsunderlaget. Undersökningen tar avstamp i en genomgång av den enskildes roll i planlagstiftningen och planeringsteorier i avsnittet Planlagstiftningen ? en tillbakablick.

Avsikten med den här rapporten var dels att lära mig mer om utformning av vägkroppar samt avbördning av dagvatten och vattendrag intill för att på så sätt kunna bidra till utveckling av vägbyggande. Intresset för detta har väckts sedan rikliga nederbördsmängder ställde till översvämningsproblem vid E4:an i Västerbotten hösten 2012. Målet var att ta reda hur nederbördsmängderna förväntas bli i framtiden och komma fram till förslag på bästa möjliga vägkroppsutformning efter dessa förutsättningar. Problemformulering:1) Hur ser en normalsektion av vägkropp ut när det gäller lagertjocklekar och materialtyper? Vilka tekniker används idag för bortledning av vatten från vägkroppen?2) Vilka utgångspunkter används idag vid vägutformning när det gäller nederbördsmängder och vilka är de förväntade förändringarna av nederbörd i Sverige?3) Hur skulle en vägkropp med tillhörande vattenavledning behöva se ut med de förväntade klimatförändringarna? Behöver även vägens underbyggnad förändras?En normalsektion beskriver den generella uppbyggnaden av en väg i genomskärning längs hela den projekterade sträckan.

Enligt § 20 i skogsvårdslagen (1979:429) skall berörd sameby beredas tillfälle till samråd då en föryngringsavverkning med efterföljande åtgärder samt avverkning för byggande av skogsbilväg skall ske inom åretruntmarkema1. Skogsägare som är FSC­ certifierade2 skall inom hela renskötsel området, enligt FSC-standard, bereda berörd sameby tillfälle till samråd om skogsvårdsåtgärder samt avverkning för byggande av skogsbilväg och där visa den hänsyn som följer av skogsvårdslagen. Idag sker samråd mellan rennäring och skogsbruk i varierande omfattning och med varierande resultat som följd. Då en skogsägare skickar en ansökan till skogsvårdsstyrelsen om tillstånd för avverkning, skall berörd sameby, enligt lag, ha beretts tillfälle till samråd och därmed skall tillhörande samrådsprotokoll bifogas tillståndsansökan. Vid en vanlig avverkningsanmälan är det frivilligt men storskogsbruket bifogar ofta samrådsprotokoll ändå.

Tidigare undersökningar av tillsatsmedels inverkan på pelletens egenskaper vid fortsatt järnframställning har visat att tillsatsmedlens kemiska sammansättning och förhållandet mellan de olika är av största vikt. Undersökningar har även gjorts på vilka faser som bildas mellan järnmalmen och tillsatsmedlet. Under examensarbetets gång har det undersökts hur och när i processen dessa faser uppkommer. Sintringsförsök med fyra olika pulverblandningar mellan tillsatsmedel och järnmalmsslig har utförts i laboratorieskala vid fem olika fasta temperaturer: 400, 900, 1100, 1200 och 1250°C. Dessa valdes utifrån LKAB:s befintliga kulsinterprocess i Kiruna och med hjälp av en förstudie där alla prover genomgick en TG och DTA analys.

Syfte: I och med att det står tydligt i den nya skollagen och i Lgr 11 att elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen ska utredas, kommer det att krävas tydlighet inom skolan vad gäller kartläggning/utredning av behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att ta reda på om och hur pedagoger med specialpedagogiska arbetsuppgifter kartlägger elever i åk 3-9 med sent upptäckta läs och skrivsvårigheter samt hur arbetsgången är och om det finns en färdig plan för det.Teori: En elev som fungerar Normalt i talspråkssammanhang men har svårt att läsa och/eller skriva har läs- och skrivsvårigheter. Glentow (2006) beskriver vad läs- och skrivsvårigheter är. Svårigheterna benämns som generella eller specifika. Specifika läs- och skrivsvårigheter måste kartläggas.

BakgrundVarje dag överförs stora mängder viktig information mellan vårdpersonal inom hälso- och sjukvården, bland annat i form av överrapportering. Skiftbytesrapporten är en del utav det ständiga informationsflödet och sker Normalt sett mellan sjuksköterskor tre gånger dagligen. När information ska förmedlas från en sjuksköterska till en annan är det oerhört viktigt att ingenting av relevans går förlorat. Den huvudsakliga orsaken till att vårdskador uppstår är bristande kommunikation och informationsöverföring. Idag finns det ett flertal olika kommunikationsmodeller vars syfte är att skapa struktur för den information som förmedlas.

Befolkningsrörelser är inget nytt fenomen, de har funnits under lång tid. De stora grupperna som migrerat till Sverige efter andra världskriget har kommit som arbetskraft eller flyktingar, men även andra grupper som exempelvis anhöriga till personer med utländsk bakgrund finns. Idag har ungefär en sjättedel av Sveriges befolkning annat etniskt ursprung. I Boden finns förhållandevis få personer med utländsk bakgrund, drygt tre procent av invånarna är födda utanför Sverige. Migrationsprocessen består Normalt av fyra delar.

I byggbranschen idag är varje projekt skild från varandra och nästan ingen information om konstruktionslösningar återanvänds mellan dem. Genom att dela upp en byggnad i olika moduler är det möjligt att inom de modulerna effektivisera projekteringen och återanvända erfarenheter från tidigare utförda projekt. För modulariserade produktfamiljer används Normalt konfiguratorer. Examensarbetet fokuserar på att identifiera en metod för att utveckla konfiguratorer och undersöka metodens tillämpbarhet för stombaserade delsystem. En fallstudie har genomförts för att testa den metoden och har begränsats till att endast undersöka delsystemet opålade betongfundament.

Den 1 januari 2007 träder det nya Basel II-regelverket och dess kapitaltäckningsregler i kraft genom ett EG-direktiv som blir bindande för Sverige. Kapitaltäckningskravet är en lagstadgad lägsta nivå på kapitalbas som en bank måste hålla i förhållande till de risker man åtagit sig. I Basel II ska kopplingen mellan risk och kapitalkrav bli närmare i varje enskilt fall. För att beräkna storleken på kreditriskexponeringen kommer bankerna att kunna välja mellan två olika metoder; schablonmetoden och den interna riskklassificeringsmetoden, IRK-metoden. För Sveriges del kommer speciellt bolånemarknaden med sina mycket låga kreditförlustnivåer att bli gynnsamt behandlad, men även övrig utlåning till hushåll förväntas få ett lägre kapitalkrav.

I samband med att minska energiförbrukning inom byggsektorn har Boverket beslutat att byggnader ska energideklareras. Beroende på nybyggnadskategori och klimatzon infördes referensvärden om 130 kWh/m²/år i norr respektive 110 kWh/m²/år i söder för enbostadshus, tvåbostadshus och flerbostadshus. I trähus är det av betydelse att minska köldbryggor i väggarna som ger den största ytan mot omgivande klimat. Väggar i trähus är Normalt uppbyggda av träreglar som står för väggens bärande kapacitet men samtidigt även fungerar som en köldbrygga. En av metoder att bryta köldbryggan är att utforma väggreglar som sammansatta strukturelement med ett mellanliggande lager av isoleringsmaterial.