Basel II
s effekter på bolånemarknaden
Den 1 januari 2007 träder det nya Basel II-regelverket och dess kapitaltäckningsregler i kraft genom ett EG-direktiv som blir bindande för Sverige. Kapitaltäckningskravet är en lagstadgad lägsta nivå på kapitalbas som en bank måste hålla i förhållande till de risker man åtagit sig. I Basel II ska kopplingen mellan risk och kapitalkrav bli närmare i varje enskilt fall. För att beräkna storleken på kreditriskexponeringen kommer bankerna att kunna välja mellan två olika metoder; schablonmetoden och den interna riskklassificeringsmetoden, IRK-metoden. För Sveriges del kommer speciellt bolånemarknaden med sina mycket låga kreditförlustnivåer att bli gynnsamt behandlad, men även övrig utlåning till hushåll förväntas få ett lägre kapitalkrav. Det nya regelverket kommer också att leda till en ökad fokusering på låntagaren eftersom dennes kreditkvalitet på ett tydligare sätt kommer att kopplas till kapitalkravet. Syftet med uppsatsen är att studera Basel II:s regler för kapitaltäckning samt beskriva och förklara dess effekter på bolånemarknaden. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats och en kvalitativ metod. Vi har samlat empiri genom att intervjua två bolåneinstitut, två banker samt utfört två intervjuer på Finansinspektionen. För att uppnå uppsatsens syfte har vi använt oss av en referensram i två kapitel. Det första kapitlet redogör för Basel II:s kapitaltäckningsregler. I det andra kapitlet redogör vi för teori som förklarar vilka alternativ det finns för räntesättning genom att behandla den fasta och den riskjusterade låneräntan. I korthet har vi kommit fram till att bankernas kapitalbindning kommer att minska på sikt, men med en försiktighet som beror på att bankerna har krav från marknaden och ratinginstituten, utöver deras eget krav och myndigheternas. Vidare leder Basel II till en mer riskjusterad räntesättning, vilket kommer att leda till lägre räntor. Detta har delvis redan idag fått effekter på bolånemarknaden. Lönsamheten för bolån kommer att öka och således också konkurrensen om bolånekunderna. På sikt kommer också kundernas riskmedvetenhet att öka och det kommer att bli en större diskussion om kundens risk vid kreditprövning för bolån. Bankerna kommer direkt att få nytta av det minskade kapitalkravet. På sikt kommer också kunderna att få del av vinsten men hur stor del som tillfaller kunden beror på konkurrenssituationen på marknaden. Samhället i stort får indirekt nytta av Basel II-reglerna. Kunder med låg risk blir vinnare eftersom de får en lägre riskpremie och därmed lägre ränta, eftersom räntorna blir riskjusterade. Kunder med hög risk får istället en högre riskpremie och därmed en högre ränta. Vinnare är personer med god kreditvärdighet och dessa karakteriseras av intern skötsel, en säker anställning samt en hög inkomst. Vidare har dessa personer en god säkerhet i fastigheten, normalt i centrala eller populära lägen. Vinnare är även de personer som har en god förhandlingsstyrka. Förlorarna är de personer som har dålig kreditvärdighet och som inte skött sitt engagemang i banken, har låg inkomst eller inte har tillsvidareanställning. Säkerheten värderas också i fastigheten och geografiskt blir personer som bor i glesbygden förlorare.