Syftet med denna uppsats har varit att undersöka i vilken utstrÀckning reducerade uttalsformer anges i ett urval ensprÄkiga svenska ordböcker samt att, med hÀnsyn till ordböckernas funktion, diskutera vÀrdet av sÄdana former. De ordböcker som ingÄtt i undersökningen Àr Norstedts svenska uttalslexikon (NSU, Hedelin 1997), Svenska sprÄknÀmndens uttalsordbok (SSNU, Garlén 2003), Lexin och Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO, 2009).Materialet har utgjorts av de 50 mest frekventa orden i korpusen SUC 2,0 . Uttalsangivelserna för dessa ord, vilka samtliga Àr funktionsord, har undersökts i NSU, SSNU, Lexin och SO, och en berÀkning har gjorts av antalet reducerade uttalsformer i de olika ordböckerna. En nÀrmare ana-lys har ocksÄ gjorts av uttalsangivelserna för funktionsorden och, Àr, att, med och det.Av de 50 mest frekventa orden i SUC 2,0 anges minst en reducerad uttalsform för 30 ord i en eller flera av de undersökta ordböckerna. Uttalsordböckerna (NSU och SSNU) redovisar fler sÄdana former jÀm-fört med allmÀnordböckerna (SO och Lexin).

Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra inlÀrning med hjÀlp av dator gentemot inlÀrning med hjÀlp av ordbok. TvÄ klasser pÄ samma gymnasieskola och samma program, har blivit testade pÄ ordförstÄelse. Under en lektion fick klass A anvÀnda sig av datorer medan klass B fick anvÀnda ordböcker. NÀsta lektion fick klass A anvÀnda ordböcker och klass B datorer. Varje lektion bestod av 20 ord att lÀra in.

Syftet med denna elevcentrerade studie Àr att undersöka nÄgra aspekter av lÀsförstÄelsedelprovet i Kursprov 1 ur ett andrasprÄksperspektiv. Den första undersökningen utgÄr frÄn elevtexter som besvarar en öppen nyckelfrÄga efter ett autentiskt delprov. Resultatet visar en variation av erfarenheter. TvÄ problematiska aspekter som flera elever framför Àr provtiden och svÄra ord. För att vidare undersöka dessa aspekter fÄr samma elever utföra ett motsvarande delprov som Àr fritt frÄn sekretess men dÄ utan tidspress dÀr eleverna Àven skriver upp de ord som de vÀljer att slÄ upp i ordbok.

Semantiska teorier inom traditionell lingvistik har i huvudsak fokuserat pĂ„ relationen mellan ord och de egenskaper eller objekt som ordet stĂ„r för. Dessa teorier har sĂ€llan varit empiriskt grundade utan resultatet av enskilda teoretikers tankemödor som exemplifierats med ett fĂ„tal ord. För anvĂ€ndning inom översĂ€ttning eller maskinöversĂ€ttning kan ett ords betydelse istĂ€llet definieras utifrĂ„n dess relation till andra sprĂ„k. ÖversĂ€ttning av text lĂ€mnar dessutom analyserbart material efter sig i form av originaltext och översĂ€ttning som öppnar möjlighet för empiriskt grundade semantiska relationer. En metod för att försöka hitta ensprĂ„kiga semantiska relationer utifrĂ„n tvĂ„sprĂ„kiga översĂ€ttningsdata Ă€r semantisk spegling.

Masteruppsats, SVA240, 30 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: Vt-2015Handledare: Anna LyngfeltExaminator: Benjamin Lyngfelt.

Specialarbete, SIS133 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: VT 2014Handledare: Sofia Tingsell.

Den ryska marknaden intresserar mÄnga svenska företag för att etableras och starta sin verksamhet dÀr. Vad pÄverkar företagets utvecklingen och vilka etableringsprocesser som Àr viktiga för de svenska företag som jobbar pÄ den ryska marknaden. Genom att studera nÄgra svenska företag kommer författarna fram till nÄgra viktiga synpunkter som kan hjÀlpa att förstÄ hur den ryska markanden ser ut frÄn de svenska företag perspektiv..

Syftet med denna undersökning Àr att studera gymnasieelevers attityd till Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Om dessa elever tycker att Àmnena Àr jÀmlika studeras ocksÄ. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀt dÀr eleverna besvarade frÄgor om attityd och instÀllning till pÄstÄenden som berörde de bÄda Àmnena. Studies resultat visar att eleverna har en relativt positiv attityd till det egna Àmnet, trots att mÄnga av eleverna vill se ett gemensamt svenskÀmne för alla elever oavsett modersmÄl. Vidare speglar resultatet att majoriteten av informanterna inte anser Àmnena svenska och svenska som andrasprÄk vara jÀmlika..

Syftet med denna uppsats var att undersöka tydligheten i den tidigare kursplanen för Svenska A i Lpf94 och den nya kursplanen för Svenska 1 i Gy11 i en jÀmförande studie samt att undersöka hur svensklÀrare pÄ gymnasiet upplever skillnader i tydlighet i kursplanerna för Svenska 1 och Svenska A. Den valda metoden för studien var komparativ textanalys och kvalitativ intervjustudie dÀr tre gymnasielÀrare ingick. Resultatet för studien visade att kursplanen för Svenska 1 Àr nÄgot tydligare gÀllande disposition, kravformulering och innehÄllsbeskrivning av kursen. BÄda kursplanerna visar pÄ exempel pÄ vaga formuleringar som lÀmnar utrymme för tolkning. LÀrarnas uppfattning av kursplanerna Àr att kursplanen för Svenska 1 Àr nÄgot tydligare Àn kursplanen för Svenska A samt att arbetet med betygsÀttning och bedömning kommer att underlÀttas i och med den nya kursplanen Svenska 1..

Syftet med föreliggande undersökning har varit att analysera de övergripande mÄlen för svenska som andrasprÄks- och svenskundervisningen pÄ svensk gymnasieskola, kunskapskraven för kurserna Svenska som andrasprÄk 1 och Svenska 1 samt frÄgor ur ett lÀromedel för respektive kurs. De lÀromedel som har analyserats Àr Svenska etc.: kursbok i svenska och svenska som andrasprÄk (2006) samt Svenska rum 1 (2012). Objekten har analyserats genom att de har kategoriserats in i Jim Cummins Modell för andrasprÄkselevernas sprÄk- och kunskapsutveckling (Holmegaard & Wikström, 2004. s.545). Detta för att svara pÄ frÄgan ?GÄr det att samordna undervisning som uppfyller mÄl och kunskapskrav för Àmnena svenska som andrasprÄk och svenska enligt Gy11??.

En undersökning och jÀmförelse om pÄ vilka grunder tvÄ skolor har valt att organisera Àmnet svenska som andrasprÄk och hur det gynnar elever med annat modersmÄl Àn svenska, samt vilken Àmneskompetens som krÀvs för att bedöma, möta och undervisa elever med annat modersmÄl Àn svenska..

Bildpedagogik.

SÄ sent som vid 1900-talets början var pluralböjningen av verb Ànnu fullt levande pÄ ett stort omrÄde i södra och vÀstra Götaland. Den hÀr studien undersöker det hÀr pluralomrÄdet pÄ ett geografiskt, kronologiskt, och morfologiskt plan. Syftet Àr att faststÀlla var pluralformer fortfarande anvÀndes vid tiden för förra sekelskiftet, vilka Àndelser som förekom och deras eventuella variation över tid, samt hur och nÀr pluralböjningen slutligen försvann. Studien undersöker ocksÄ pluralböjningens kronologiska utveckling i ljuset av morfologiska teorier om markering ('markedness'), för att pÄ sÄ sÀtt lÀmna ett bidrag till historisk-morfologisk teoribildning.Studiens huvudsakliga material utgörs av samlingarna till Ordbok över Sveriges dialekter pÄ Institutet för sprÄk och folkminnen i Uppsala. Ur dessa har pluralformer frÄn tre specifika verb excerperats och analyserats.

Syfte. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vem den svenska journaliststudenten Àr samt att fÄ en bild av vilka journalister arbetsmarknaden letar efter..

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Hans LandqvistExaminator: Rakel Johnson.