Syfte och frÄgestÀllning:Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskolelÀrare i idrott och hÀlsa, verksamma i Stockholms lÀn, bedriver sin undervisning mot simkunnighet. Detta syfte besvaras med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar:Hur definierar lÀrare i idrott och hÀlsa begreppet simkunnighet?Hur arbetar lÀrare i idrott och hÀlsa för att uppnÄ simkunnighet hos eleverna?Vilka faktorer anser lÀrare i idrott och hÀlsa pÄverkar simundervisningen?Metod:För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med grundskolelÀrare i idrott och hÀlsa, verksamma i Stockholms lÀn. Urvalet baserades pÄ tvÄ parametrar, avstÄnd till simhall och ekonomi.Resultat:Resultatet visar att lÀrarna bedömer elevernas simkunnighet utifrÄn definitionen i Lgr11, men att de anvÀnder sig av den nordiska definitionen vid simtester. Samtliga lÀrare arbetar för att eleverna ska nÄ simkunnighet genom att bedriva olika former av simskola och simtrÀning.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken skönlitteratur svensklÀrare pÄ tvÄ utvalda gymnasieskolor samt en högskola i SkÄne vÀljer/har valt att anvÀnda i sin undervisning i Svenska B, och varför de har valt just denna litteratur. Vi vill Àven undersöka om det redan finns nÄgon uttalad lokal litterÀr kanon pÄ de skolor vi besökt eller om det finns en underförstÄdd sÄdan. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr sammanlagt nio lÀrare fick svara pÄ frÄgor om detta. Intervjuerna, liksom litteraturdelen, dÀr vi huvudsakligen refererat till ett antal litteraturpedagoger, har utgjort underlag för den diskussion vi fört. I litteraturdelen behandlar vi exempelvis skrÀplitteraturen, det vill sÀga vissa böcker ur den populÀra kulturen, hur man bör vÀlja litteratur, samt den danska kanon.

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.

Bakgrund och problem: IASB har utvecklat ett internationellt regelverk för att uppnÄ enenhetlig redovisningspraxis genom en harmonisering av redovisningsprinciper. EU harfaststÀllt att frÄn och med 1 januari 2005 ska medlemslÀndernas noterade företag tillÀmpasamtliga standarder som antagits. Standarderna har fokus pÄ marknadsorienterad redovisningoch stÀller mer omfattande krav pÄ upplysningar till aktiemarknaden. IFRS 3 RörelseförvÀrvhar som mÄlsÀttning att skapa mer enhetliga spelregler för redovisning av förvÀrv. StandardenÀr en av de mest diskuterade dÄ den medför fler subjektiva inslag i redovisningen och utökadeupplysningskrav.

In this essay I describe the development of my prose work entitled Jorden a?r platt (Earth is flat). In the text we encounter a woman whose 40-year-old brother is diagnosed with lung cancer. The brother has been living a hectic life of drug addiction. The relationship between brother and sister is characterized by ironic distance, but also a lot of love.

Humor Àr en högt uppskattad form av kommunikation mellan mÀnniskor, oavsett kön, kultur eller Älder. Det Àr en mÀnsklig egenskap som kÀnnetecknas av personens förmÄga att skratta Ät egen rÀkning, förmÄga att förstÄ och berÀtta skÀmt, vitsar och roliga historier. Det Àr en persons förmÄga till distansering inför livets ofullkomligheter, att med glÀdje och nöje möta vardagen. Om humor anvÀnds positivt kan den vara en stor tillgÄng för pedagogiskt arbete. Trots mycket diskussion om vikten av humor i pedagogisk arbete, rÄder stor brist pÄ litteratur med en tydlig anknytning mellan pedagogik och humor.

SAMMANFATTNING Mitt examensarbete utgör ett led i Nordiska Genbankens (NGB) uppgift att skapa en nordisk s.k. ?core collection? av rabarber, Rheum rhabarbarum L. Samlingar finns Àven i vÄra nordiska grannlÀnder Norge, Finland, Danmark och Island. I Sverige har ett insamlingsarbete av rabarber pÄgÄtt under Ären 2002 och 2003 för att komplettera en Àldre samling.

Denna uppsats handlar om kanondebatten 2006 och urvalet av litteratur i antologier avsedda förgymnasiet. Syftet Àr att ge en klar bild av hur kanondebatten 2006 sÄg ut och sedan jÀmföra detmed vilken litteratur som finns representerad i antologier och handböcker avsedda för gymnasiet.Detta genomförs via en deskriptiv och kvantitativ metod dÀr fokus ligger pÄ vilka svenskaförfattare som Äterfinns i lÀromedel avsedda för gymnasiets svenskkurser.Studien visar att kanondebatten i sig inte ledde till nÄgra konkreta förÀndringar. Den visar Àvenatt det inte finns stöd för flera av de Äsikter som fördes fram vad gÀller författarrepresentation igymnasieskolans antologier. DÀremot visar studien att litteraturhistorien fÄr ett krympandeutrymme i litteraturantologier avsedda för gymnasiet, en farhÄga som fördes fram under debatten..

Syftet med examensarbetet var att undersöka i vilken utstrÀckning so-lÀrare anvÀnder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt vilka problem och möjligheter de finner med detta. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en enkÀtundersökning som skickades ut till so-lÀrare runt om i Sverige samt intervjuer med tvÄ so-lÀrare pÄ en skola i LuleÄ kommun. Vi har Àven studerat litteratur. Genom undersökningarna och litteraturen har vi fÄtt fram ett resultat som visar att so-lÀrare ser positiva möjligheter för elevernas inlÀrning och utveckling, genom att integrera skönlitteratur i undervisningen. Trots detta anvÀnds inte skönlitteratur i nÄgon större utstrÀckning.

Syftet med denna rapport Àr att öka kunskapen och förstÄelsen kring bemötande och sÀrskilt de svÄrigheter som kan uppstÄ i samband med möten med psykiskt störda personer. VÄrt arbete bygger pÄ litteraturstudier dÀr vi tittat dels pÄ litteratur som behandlar psykisk störning dels pÄ litteratur som vi bedömt vara vÀsentligt nÀr det gÀller bemötande, dessa böcker behandlar etik och empati i bemötandet. I arbetet beskriver vi kort tre psykiska störningar, antisocial personlighetsstörning, borderline samt narcissistisk personlighetsstörning. Vidare beskriver vi olika teorier kring bemötande. I resultatet diskuterar vi kring svÄrigheterna i att konstatera om en individ lider av en psykisk störning eller inte.

Bakgrund Sj?lvskadebeteende inneb?r att individen medvetet eller omedvetet skadar sig sj?lv och kan ofta vara ett s?tt att undvika sv?ra samt obehagliga k?nslor. Det kan ocks? vara ett s?tt att fly fr?n sv?ra minnen eller upplevelser. Sj?lvskadebeteende ?r ett v?xande h?lsoproblem och en ledande faktor till allvarliga skador samt ett tecken p? psykisk p?frestning.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur pedagoger i förskolan resonerar kring anvÀndningen av portfolio i den praktiska verksamheten. Syftet Àr Àven att analysera vilken funktion berörda pedagoger anser att portfolion har. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativ undersökning genom enkÀter. Vi har utfört studien bland frivilliga förskolor som arbetar med portfolio. I uppsatsens bakgrund behandlas litteratur som beskriver hur pedagoger kan arbeta med portfolio, det vill sÀga sÄdant som rör portfolions syfte, innehÄll, verktyg och arbetssÀtt.

Undersökningens huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur författare sjÀlva förhÄller sig och pÄverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pÄgÄr en aktiv debatt och en kamp, inom det litterÀra fÀltet, om vad som skall fÄ rÀknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive lÄg litteratur. DÀrför Àr det viktigt att ta reda pÄ hur författarna sjÀlva tÀnker om sina texter eftersom det trots allt Àr de som stÄr bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer prÀglas av ett stort utbud, blir den hÄrda konkurrensen kanske nÄgot som varje författare tvingas vÀga in i sitt författarskap. Studien har anvÀnt sig av kvalitativa intervjufrÄgor dÀr femton slumpmÀssigt utvalda författare, förutom frÄgor om masskulturens pÄverkan pÄ deras texter, Àven besvarat frÄgor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare.

I detta arbete diskuteras anvÀndningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i Är 4-6. Arbetet bygger dels pÄ en litteraturstudie, dels pÄ en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frÄgor kring skönlitterÀr lÀsning i SO-undervisning. Den skönlitterÀra texten beskrivs i denna litteratur genomgÄende som ett viktigt komplement till lÀromedlen för att undervisningen skall uppnÄ de mÄl som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, sÄsom förstÄelse för andra mÀnniskor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att vÀcka intresse för och konkretisera allmÀnmÀnskliga och samhÀlleliga förhÄllanden framhÄlls ocksÄ.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ vilken syn pedagoger verksamma i förskoleklass har om skolgÄrden samt hur de anvÀnder sig av den. För att ta reda pÄ detta har vi utfört kvalitativa intervjuer med fyra förskoleutbildade pedagoger i en skola i Norrbotten. I bakgrunden behandlas litteratur som visar pÄ vilket sÀtt skolgÄrden har anvÀnts samt vilken roll pedagogerna upplevts ha haft i utemiljön. I resultatet har vi kommit fram till att skolgÄrden pÄ ett medvetet sÀtt inte utnyttjas till fullo, dÀrför att bÄde litteratur samt undersökning har gett oss en uppfattning om att ett missnöje finns. Det visar sig ocksÄ att pedagogerna hellre tar sig ivÀg frÄn skolgÄrden och genomför de utomhuslagda lektionerna i annan nÀrmiljö.