This thesis aims to investigate the information effects of fair value accounting in Nordic real estate companies. As a consequence of the mandatory IFRS adoption in the European Union in 2005, listed Nordic companies are allowed to recognize investment property at fair value in accordance with IAS 40. Theory suggests that fair value accounting should lower information asymmetry. Therefore, this study aims to examine correlation between fair value accounting of investment property and information asymmetry on the stock market. To investigate this, we use bid-ask spread as a proxy for information asymmetry and examine Nordic real estate companies before and after the implementation of IFRS.

I Sverige rÄder fortfarande boplikt för landshövdingar, vilken avskaffats i alla andra nordiska lÀnder. Den innebÀr att landshövdingar Àr tvungna att bo i de fastigheter som anvisas dem av regeringen, vilket i 20 fall av 21 Àr lÀnsresidens. En förmÄn pÄ pappret som kan bli kostsam i praktiken. Svenska lÀnsstyrelser lÀgger sammanlagt nÀstan 28 miljoner kronor varje Är pÄ hyra för residensen.Regeringen stÄr bakom de villkor som finns gÀllande landshövdingars tjÀnstebostÀder och har inga planer pÄ att förÀndra dem för nÀrvarande. Det ansvariga statsrÄdet Stefan Attefall tycker att landshövdingarnas boplikt i residens fyller en viktig funktion ur ett representativt perspektiv, medan Hans Mildenberger pÄ Enheten för statlig förvaltning, hÀnvisar till symbolvÀrdet i att ha landshövdingar boende i lÀnsresidens.Men alla Àr inte lika övertygade om relevansen i landshövdingarnas residensboende.

Kursplanen för historia i Ärskurs 4?6 Àr till stor del utformad efter det vÀsterlÀndska och nordiska samhÀllet. Denna studie har dÀrför haft sin utgÄngspunkt i att undersöka hur elevers identitet pÄverkas genom en eurocentrisk historieundervisning. MÄlgruppen har varit elever med utomnordisk bakgrund. Syftet var att se elever och lÀrares erfarenheter och tankar kring mÄngkulturell historieundervisning samt hur denna bedrivs.

Det Àr ingen enkel process att ge sig in i en okÀnd framtid. Inom den fysiska planeringen Àr det betydelsefullt att göra lÄngsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvÀgning mellan olika ansprÄk pÄ nyttjande och bevarande. Fysisk planering Àr till stor del en kommunal frÄga, men samtidigt Àr det allt fler planeringsfrÄgor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsÀttningarna som behövs för fysisk planering pÄ en nationell nivÄ saknas i Sverige och nÄgot sammanhÄllet nationellt dokument har inte heller utarbetats.

Den svenska elmarknaden avreglerades den 1 januari 1996 och handel och produktion med el öppnades upp för konkurrens. Idag fungerar den nordiska elbörsen Nord Pool som den dominerandemarknadsplatsen för all handel med el inom Norden. Varje dag samlas aktörernas bud för utbud och efterfrÄgan pÄ och systempriset baseras pÄ producenternas marginalkostnader och konsumenternas betalningsvilja. Den internationella marknaden innebÀr att den grÀnsöverskridande handeln med el ökar. De nordiska stamnÀten Àr inte dimensionerade för denna omfattande handel vilket ger upphov till flaskhalsar i stamnÀten.

Huruvida det ska finnas en vÀsterlÀndsk kanon i skolan eller ej Àr ett omdiskuterat Àmne. FrÄn att ha varit en sjÀlvklarhet i svenskundervisning och sedd som nÄgonting berikande har den kommit att bli uppfattad som elitisk och uteslutande i vissa hÀnseenden. I den hÀr uppsatsen diskuteras detta vidare genom att undersöka frÄgor som vad som egentligen Àr vÀsterlÀndsk kanon och vilken litteratur som ingÄr i den, varför man ska lÀsa denna litteratur, samt ta reda pÄ verksamma lÀrares och elevers Äsikter om kanons legitimitet i skolan.Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ verksamma svensklÀrare pÄ gymnasiet, samt fyra elever varav hÀlften lÀser studieförberedande gymnasieprogram, och den andra hÀlften yrkesförberedande dito. Undersökningen visade att lÀrarna hade bÄde skilda Äsikter men Àven kunskaper om kanons legitimitet i skolan; den ena var emot den, men anvÀnde sig av litteratur ur den, medan den andra föresprÄkade den. Elevernas kÀnnedom om kanon var mindre, likvÀl stÀmde deras kunskaper om varför den Àr berÀttigad i skolan vÀl överens med rÄdande forskning som menar att den Àr allmÀnbildande, för vidare kulturarvet, och mer sprÄkutvecklande Àn exempelvis populÀrlitteratur.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p? akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.

I takt med att stÀder fortsÀtter att vÀxa och stadsplanerares medvetenhet om grönskans positiva effekter pÄ omgivningen vÀcks, ökar intresset för att anvÀnda Ànnu outnyttjade vertikala ytor pÄ byggnader till vÀlgörande vÀxtlighet. Mycket Àr kÀnt kring nyttan med gröna fasader. Dess isolerande inverkan mot buller och temperaturvÀxlingar, den luftrenande inverkan (Perini et al., 2011) och de estetiska möjligheterna. Den praktiska erfarenheten kring vÀxtvÀggar i vÄrt nordiska klimat Àr emellertid fortfarande begrÀnsad. Den bristande erfarenheten gör osÀkerheten stor rörande möjligheten att satsa pÄ gröna fasader i form av vÀxtvÀggar, exempelvis vid planering av nya byggprojekt. En stor osÀkerhetsfaktor kring vÀxtvÀggar Àr dess skötsel. Syftet med det hÀr arbetet Àr att klargöra vilka faktorer som Àr avgörande för det övergripande skötselbehovet hos vÀxtvÀggar, samt att hitta ett sÀtt att förutsÀga och/eller jÀmföra och kvantifiera faktorerna. För att kunna komma fram till vad dessa faktorer bestÄr i har jag besökt platser dÀr vÀxtvÀggar Àr uppförda samt gjort intervjuer med personer som har stor kunskap i Àmnet vÀxtvÀggar i nordiskt klimat. Eftersom det inte finns mycket litteratur att finna kring Àmnet skötsel av vÀxtvÀggar i nordiskt klimat, har informationen som framkommit vid intervjuerna haft en central betydelse. De faktorer som framkommit som betydelsefulla för skötselbehovet hos vÀxtvÀggar har sammanstÀllts i ett bedömningsverktyg dÀr de delats upp i dels faktorer hos vÀggen, dels faktorer hos vÀxtvalet.

Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom som kr?ver livsl?ng behandling och omv?rdnad. Egenv?rd och sj?lvtillit kan utg?ra en viktig faktor f?r personens v?lbefinnande. Orems egenv?rdsteori beskriver olika stadier av patientens egenv?rdsf?rm?ga, och sjuksk?terskans roll i v?rdandet. Av den anledningen finns ett behov av en litteratur?versikt som beskriver patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna p?verkar egenv?rd och sj?lvtillit. Syftet: Syftet ?r att beskriva patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna undervisning upplevs p?verka egenv?rd och sj?lvtillit. Metod: Litteratur?versikten genomf?rdes enligt Fribergs metod.

Syftet med detta examensarbete Àr att se vad biosfÀromrÄdet Blekinge Arkipelag har för förutsÀttningar för att utveckla turism, samt vad de kan göra med sina resurser i omrÄdet. Ett biosfÀromrÄde ska ses som ett modellomrÄde, dÀr mÄlet Àr att ha en god balans mellan mÀnniskan och naturen. Blekinge Arkipelag Àr den ideella förening som driver och förvaltar biosfÀromrÄdet, som bestÄr av Blekinges kust och skÀrgÄrd.Den metodlogiska referensramen har baserats pÄ litteratur frÄn frÀmst Bryman och Bell (2005), Smith (2010) samt Hedin (2011). Examensarbetet Àr en fallstudie som Àr inriktat pÄ biosfÀromrÄdet Blekinge Arkipelag. UtifrÄn analys av litteratur om turism i biosfÀromrÄde samt turismplanering har tre kategorier framkommit, turismplanering, samverkan och kommunikation samt miljöresurser.

Syftet med denna empiriska studie var att undersöka och lyfta fram hur pedagoger arbetar med höglÀsning i förskolan. För att fÄ en inblick i arbetssÀtten har jag intervjuat sex pedagoger genom att undersöka hur de definierar begreppet höglÀsning, vad de ser för syfte med höglÀsning samt hur de upplever sitt arbete med höglÀsning.Resultatet visar att höglÀsningen Àr en vanligt förekommande aktivitet, som kan se vÀldigt olika ut, dÀr de flesta av pedagogerna har planerade höglÀsningstillfÀllen men att höglÀsningen ocksÄ sker spontant under dagen utöver dessa planerade tillfÀllen. Oavsett om höglÀsningen Àr planerad eller spontan höglÀsning sÄ anvÀnder sig samtliga informanter av boksamtal. I resultatet framkommer Àven pedagogers syn pÄ val av litteratur dÀr de Àven betonar vikten av att barnen fÄr vara med att vÀlja litteratur.  I diskussionen framhÄller jag att samtliga informanter Àr eniga om att höglÀsningen fyller mÄnga funktioner, dÀribland barnets sprÄkutveckling.                                               .

Arbetet Àr en litteraturstudie med fokus pÄ begreppet icke-formellt lÀrande. Begreppet icke-formellt lÀrande faller inom det akademiska fÀltet för pedagogik genom att som adjektiv ge beskrivning Ät lÀrande. Arbetet bearbetar och jÀmför genom begreppsanalys icke-formellt lÀrande och nÀraliggande begrepp för att bilda en vidare ordning och tillhandahÄlla verktyg för att förstÄ bÄde problematik och hur man kan definiera bÄde de begrepp som studeras och delbegrepp som framkommer i studien.Syftet med denna uppsats Àr huvudsakligen att problematisera och diskutera definitioner av begreppet icke-formellt lÀrande i litteratur som behandlar begreppet. Genom att jÀmföra litteratur som behandlar begreppen uppenbaras vissa mönster som kan illustreras genom modeller och figurer för att ge ökad förstÄelse..

Huvudsyftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka eleversattityder till skolmatematiken i skolÄr 4. Vi har Àven jÀmfört vÄrt resultat med litteraturoch forskning för att se likheter och skillnader.Inspirationen till arbetet fick vi av olika forskningsrapporter som visar hur vissa elevertappar intresset för matematik i Äldrarna 10-12. För att undersöka attityden hos elevernagjorde vi en kvalitativ studie av sex elever i skolÄr 4. Resultatet visar att eleverna harbÄde positiva och negativa attityder till Àmnet matematik. Faktorerna bakom dessaattityder Àr olika hos eleverna och kan vara en eller flera.

Det Àr ingen enkel process att ge sig in i en okÀnd framtid. Inom den fysiska planeringen Àr det betydelsefullt att göra lÄngsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvÀgning mellan olika ansprÄk pÄ nyttjande och bevarande. Fysisk planering Àr till stor del en kommunal frÄga, men samtidigt Àr det allt fler planeringsfrÄgor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsÀttningarna som behövs för fysisk planering pÄ en nationell nivÄ saknas i Sverige och nÄgot sammanhÄllet nationellt dokument har inte heller utarbetats. Eftersom de nordiska lÀnderna utgÄr frÄn liknande grundförhÄllande bÄde vad gÀller gleshet och avstÄnd mellan stÀder, naturförutsÀttningar samt befolkningsutveckling vÀcktes mitt intresse att studera hur man framförallt i norden arbetar med nationella dokument.

Ett syfte med denna uppsats Àr att belysa hur det Àr att vara same och troende i dagens samhÀlle. Jag kommer att skriva om samernas religion idag med fokus pÄ deras natursyn samt deras synsÀtt pÄ miljöfrÄgor och den globala uppvÀrmningen. För att kunna göra detta har jag Àven fördjupat mig i deras traditionella religion och förhÄllandet till naturen. Jag ska försöka besvara frÄgestÀllningarna nedan.Hur sÄg den traditionella samiska religionen ut och hur förhöll man sig till naturen?Vilken pÄverkan har kristendomen haft?Hur ser samerna pÄ de aktuella miljöfrÄgorna och den globala uppvÀrmningen?Hur framstÀlls samerna idag i litteratur och media? Hur ser religion ut bland samer idag?.