Relationship Marketing - will banks be able to handle higher consumer mobility in the private market?The purpose of this paper is to gain an understanding of the factors that affect customer loyalty to the bank. Consumer mobility will probably increase as a result of political changes and pressures on the private banking market to become more competitive. This study was carried out using semi-structured interviews and were transcribed and analyzed with the help of models and theories centered on relationship marketing. The theories describe loyalty, the customer lifecycle and relationships between customers and organizations.

Denna uppsats behandlar konkurrensgraden på marknaden för utlåning i Sverige för de fyra storbankerna, Nordea, Handelsbanken, S-E-banken och Föreningssparbanken under tidsperioden 1989-2002. Syftet med uppsatsen är att undersöka konkurrenssituationen på den svenska bankmarknaden för utlåning bland de fyra storbankerna. Studien syftar även till att undersöka hur bankernas prissättning har påverkats av fusionen. För att få en förståelse för ämnet inleds uppsatsen med en teoretisk genomgång till de olika fusionsmotiven. Denna teoretiska genomgång har sedan legat till grund för den modell som beskriver efterfrågan.

Relationen mellan bank och fo?retag a?r av sto?rsta vikt fo?r den svenska samha?llsekonomins tillva?xt. Sedan a?rsskiftet 2013/2014 ma?ste alla svenska sma? och medelstora fo?retag ha valt vilket redovisningsregelverk de ska tilla?mpa; huvudalternativet K3 eller det fo?renklade K2. Av denna anledning har studien fokuserat pa? vilken effekt detta val har pa? relationen mellan bank och fo?retag, specifikt ur ett kvalitets- och informationsasymmetri-perspektiv i koppling till kreditbeslutet.

Syfte: Sedan tidigare finns det ett antal studier om svenska bankersinternationalisering fram till år 1995. Efter denna period har svenskabankernas internationalisering accelererat samtidigt som studierna efterperioden 1995 varit få som behandlat bankernas internationalisering.Denna studies syfte är att genom fyra fallstudier beskriva och analyserade fyra svenska storbankernas internationaliseringsprocess undertidsperioden 1995-2009. Dessa fyra fallstudier kommer att analyserasutifrån Internationaliseringsprocessmodellen (Johanson & Vahlne, 1977)och de begrepp som presenteras i analysramen, mer specifikt kunskap ochengagemang.Metod: Kvalitativ metod med fyra fallstudier som beskriver och analyserar fyrasvenska storbankernas (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank)internationalisering utifrån sekundärdata, främst årsredovisningar ochtidningsartiklar.Slutsatser: Internationaliseringsprocessmodellen (Johanson & Vahlne, 1977) kandelvis förklara de fyra svenska storbankernasinternationaliseringsprocess. Vissa skillnader och likheter utmärkerbankerna åt där på ena sidan Handelsbanken passat in på det beteendesom internationaliseringsprocessmodellen beskriver medan Swedbankinte passat lika väl. En annan intressant slutsats är att bankerna drivits avett högt mimetic behaviour..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns några skillnader mellan svenska och amerikanska bankers årsredovisningar när det gäller kapitaltäckningsreglerna. För att kunna undersöka syftet har jag har undersökt fyra svenska bankers och fyra amerikanska bankers öppenhet i respektive årsredovisning. De banker jag använt mig av är Nordea, FöreningsSparbanken, Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken, Bank of America, JPMorgan Chase Bank, CitiBank och the Bank of NewYork. Öppenheten i respektive banks årsredovisning undersökte jag genom att göra en innehållsanalys över kapitaltäckningsreglerna. Dessutom har jag gjort en undersökning för att se om det finns något samband mellan öppenheten och bankernas karaktäristiska.

Research issue: The transition from Basel II to Basel III becomes consuming for banks, financially. But Basel III should be profitably for financial market economy. Risks in the financial world is very complex. Is Basel III is sufficient to manage risk and future crisesPurpose: The purpose of this paper is to examine the application of Basel II and the transition to Basel III in Sweden with the banking system in focus.Method: The study has a qualitative research methodology for the collection of empirical data. The study is based on interviews with four large banks of Sweden (Swedbank, SEB, Nordea, Handelsbanken) and with Finansinspektionen.

Vårt syfte med uppsatsen att identifiera förändringar i fyra svenska bankers internrevision under de senaste tio åren, samt att diskutera effekterna av och orsakerna till dessa förändringar. Den insamlade empirin från Handelsbanken, Nordea, SEB och Sparbanken Finn är analyserad utifrån vår teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen består av principal- och agentteori, Finansinspektionens allmänna råd om styrning och kontroll av finansiella företag, The Institute of Internal Auditors riktlinjer för internrevision samt annan lagstiftning och reglering som indirekt påverkar bankernas internrevision. Vår undersökning visar att det finns stora likheter i utvecklingen av internrevisionen mellan bankerna. Till grund för utvecklingen ligger principalens ökade kontrollbehov där skandalerna i näringslivet har varit en drivande faktor.

Uppfattningarna om skillnaderna i svenskarnas och finländarnas sätt att fatta beslut är väletablerade och dokumenterade i form av två nationella beslutsfattandemodeller: den finska och den svenska modellen. På 1980-talet var dessa uppfattningar den allmänna sanningen men nu, 20 år senare vill vi i vår undersökning ifrågasätta dessa skillnader och modellernas existens. Syftet med vår undersökning är därmed att utifrån de finska och svenska beslutsfattandeteorierna beskriva hur management beslutsfattandeprocesserna går till i respektive land. Vidare kommer vi undersöka huruvida beslutsfattandeprocessen ser likadan ut bland finska och svenska chefer som den ser ut enligt den finska respektive svenska beslutsfattandemodellen. Undersökningen bygger på den finska och den svenska modellen vilka är konstruktioner utav olika författares studier.

Sedan sensommaren 2008 har en global finansiell kris drabbat världen. Det blev turbulens på den finansiella kapitalmarknaden vilket även har drabbat de Svenska bankerna. Syftet med denna uppsats är följaktligen att beskriva hur de svenska bankerna har agerat för att hantera den finansiella krisen. Undersökningen innefattar tre av de största bankerna i Sverige, Handelsbanken, Nordea och Swedbank. Teorier inom krishantering ligger till grund för den modell i fyra steg (Krisförberedelse, Krisidentifiering, Krisåtgärder och Lärdomar) som sedan jämförs med hur bankerna har agerat.

SAMMANFATTNINGTitel: Avskaffandet av revisionsplikten ? utifrån tre olika intressenters perspektivNivå: KandidatUtgivningsår: 2010Författare: Emanuel Vardi, Oscar Larsen och Thomas KarlssonHandledare: Per JanzeSyfte: Syftet med den här studien är att ta reda på vilket sätt revisionsbyråerna (GrantThornton och KPMG), Skatteverket och bankerna (Handelsbanken och Nordea) skulle kunnapåverkas av avskaffandet av revisionsplikten. Vi ska även diskutera kring vilka förändringarsom kan komma att ske.Metod: I den här studien har vi utgått från den kvalitativa metoden och vi har genomförtmuntliga intervjuer med revisionsbyråer, Skatteverket och banker.Slutsats: Resultatet som vi har kunnat konstatera i den här studien är att det kommer att ske enförflyttning angående efterfrågan från revision till redovisning. De tre intressenternaförbereder sig för framtiden genom att ta fram nya riktlinjer i sitt arbete med aktiebolagen.Förslag till fortsatt forskning: Uppföljning efter avskaffandet hur intressenterna har påverkats.Ett annat förslag är att undersöka huruvida aktiebolagen som inte kommer omfattas avrevisionsplikten valt bort revisionen eller inte.Nyckelord: Revision, revisor, revisionsplikt, avskaffande, banker, revisionsbyrå, Skatteverket..

Syfte: Vi ämnar undersöka huruvida tillämpning av reglerna för säkringsredovisning bidrar till en bättre redovisning för bankerna. Dessutom har vi för avsikt att belysa praktiska problem förknippade med säkringsredovisning. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Den består av två steg. Vi började med att kartlägga den offentliga debatten på området som att sedan följa upp de frågor som väcktes med semistrukturerade intervjuer.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra tre av Sveriges största bankers kontinentfonder under perioden 2008-2010, som innefattar både en nedgång och uppgång i börsen.Metod: Studien baseras på kvantitativ data från den oberoende utgivare av fondinformation Morningstar, där all information om de berörda fonderna finns. Kompletterande data kommer hämtas in från bankerna. Urvalet kommer bestå av tre fonder från Asien, tre från Europa och tre från Nordamerika. Bankerna som fonderna kommer ifrån är Handelsbanken, Nordea och SEB.Resultat och slutsats: De fonder som gick bäst under uppgångsfasen 2009-2010 var helt klart Asienfonderna som gick i snitt upp cirka 65%. Under nedgångsfasen 2008 däremot så hade Asienfonderna gått ner mest och de fonderna som klarade sig bäst var Nordamerikafonderna.

Då internrevision utförs finns det tre deltagande parter, beställaren, den som utför tjänsten och mottagaren. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och analysera om intrycket av internrevision för de som är mottagare stämmer överens med den nya definitionen av internrevision. För att besvara syftet har fyra olika aktörer intervjuats. Personliga intervjuer har genomförts med bankcheferna på de fyra storbankerna i Luleå: Handelbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Resultaten som framkom av studien visar att de aktörer som intervjuats upplever internrevision väl överrensstämma med den nya definition som Institute of Internal Auditors antog 1999.

Då internrevision utförs finns det tre deltagande parter, beställaren, den som utför tjänsten och mottagaren. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och analysera om intrycket av internrevision för de som är mottagare stämmer överens med den nya definitionen av internrevision. För att besvara syftet har fyra olika aktörer intervjuats. Personliga intervjuer har genomförts med bankcheferna på de fyra storbankerna i Luleå: Handelbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Resultaten som framkom av studien visar att de aktörer som intervjuats upplever internrevision väl överrensstämma med den nya definition som Institute of Internal Auditors antog 1999.

The Swedish stock-market gives investors an opportunity to benefit from the global growth while financing companies invests and contributes to a socio-economic development. Parallel to the ownership of the funds also follows a responsibility as companies in the funds affect society and the environment. The growth of savings in funds, combined with an increased focus on sustainability has developed SRI (socially responsible investment). Therefore it is interesting to examine whether responsibility is an exception, which only concerns SRI-funds or a general principle, which includes the whole Swedish stock-market.The results of the survey makes it clear that all the Swedish major banks actively works to integrate sustainability within the respective bank's business to achieve a more sustainable financial system. Thus concludes the investigation that responsible investments are a general principle on the Swedish mutual stock-market.How responsibility is integrated in fund management differ between the banks.