Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

Problem: Hur arbetar olika banker med att särskilja immateriella tillgångar med begränsad nyttjandetid från goodwill och finns det skillnader mellan hur detta tillämpas i praktiken före och efter införandet av IFRS 3? Vad finns det för problem vid behandling av immateriella tillgångar?Syfte: Denna studie har till syfte att studera hur företag har anpassat sig till de nya reglerna IFRS 3.Metod: Studien består av en empiri- och en litteraturinsamling. Empiri-insamlingen genomfördes med hjälp av en intervju, granskande av årsredovisningar och e-postfrågor som skickades till representanter hos de tre undersökta bankerna. Litteraturinsamlingen består av artiklar, broschyrer och böcker. De inhämtades från databaser och biblioteket på Mälardalens högskola.Resultat och Slutsats: Innan IFRS 3 behandlade de undersökta bankerna immateriella tillgångar relativt olika, men i och med införandet blev de mer lika varandra.

Bakgrund och problemdiskussion: Bankkrisen under 1990-talet och den globala krisen mellan 2007 -2009 har kommit som en kalldusch för de svenska storbankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, vilket har lett till betydande kreditförluster. Kreditförluster är den vanligaste orsaken till bankernas ekonomiska problem vid en finansiell kris då återbetalningsförmågan hos kredittagare försämras, samtidigt som det talar för att finansiella kriser är ett återkommande fenomen idag.Syfte: Syftet med detta examensarbete är att se vilka åtgärder i kreditprocessen som gjorts efter finanskriserna i de fyra svenska storbankerna samt även se hur tidigare gjorda åtgärder stod sig under den senaste krisen. Vår ambition med uppsatsen är att de resultat vi får fram ska kunna användas av bankerna i kreditprocessen så att de påverkas mindre vid framtida eventuella kriser.Metod: Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med respondenter med gedigen erfarenhet och ansvarspositioner inom storbankernas kreditprocesser och praktisk kunnighet gällande storbankernas påverkan av finansiella kriser.Slutsats: De svenska storbankernas kreditprocesser stod sig bra under den senaste globala krisen i jämförelse med bankkrisen under 1990-talet, orsaken till det är de åtgärder som gjordes i kreditprocessen efter bankkrisen inom banken. Kreditprocessen har under de senaste 20 åren gått från en delvis oprövad och snabb kreditprocess till att idag vara en mer sofistikerad och tungarbetad kreditprocess som ställer högre och strängare krav på kredittagarna. För att få kreditprocessen helt vaccinerad mot finanskriser anser vi att det behövs mer mod och integritet hos kredithandläggare för att på bästa sätt kunna förmedla den rådande situationen på ett korrekt och snabbt sätt..

Antag att två parter i två olika EU-stater gör affärer med varandra. En bank med säte i Frankrike ingår ett avtal rörande förvaltning av kapital åt en klient med hemvist i Spanien. Parterna kommer sedermera överens om att eventuella tvister med anknytning till huvudavtalet ska prövas exklusivt av domstol i Luxemburg för det fall klienten väcker talan. Därutöver anges i avtalet att banken ska behålla sin rätt att väcka talan vid varje annan behörig domstol. Parterna har därmed ingått ett prorogationsavtal som ger banken ett ?större urval? av behöriga domstolar.

Corporate Social ResponsibilityThis thesis intends to exam the strategic use of Corporate Social Responsibility within fifthteen different companies, classified/divided into three various industries. The aim is to compare the three different industries, to look for disparities and similarities in their use of CSR. The disseration looks into both variance and resemblance in the use of Corporate Social Responsibility between the companies within the same branch of trade and between the industries.The industries of intrestThe three industries that the study has focus on is consumer, manufacturing and service related industries. Where the consumer industry is classified as companies with direct sales towards private consumers, the physical citizen. The manufacturing industry is classified as companies that manufacture products but that does´nt sell their products directly to the regular consumer.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur bankers konstruktion avbelöningssystem påverkar motivationen hos dess kontorsanställda. Primärdatan insamlades genom intervjuer och enkätundersökningar. Med kvalitativ metod som utgångspunkt vid intervjuerna har vi sedan kunnat bearbeta materialet med stöd av teoretisk sekundärdata, för att framställa de slutsatser vi har kommit fram till. Vi har även med hjälp utav den kvalitativa metoden genomfört enkätundersökningar i de fyra bankerna som ytterligare underlag till att fastställa vår slutsats. Med utgångspunkt ifrån ett antal teorier har vi främst gjort en sammankoppling mellan belönings- och motivationsteorier till materialet från bankerna.

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag och diskussioner har förts kring vilka konsekvenser detta skulle få för både bolagen och dess intressenter. En negativ aspekt som lyftes fram innan genomförandet av lagförändringen var att det skulle kunna påverka bankers kreditbedömning av företag, då den finansiella informationen skulle minska i trovärdighet utan en granskning av tredje part. Resultatet av detta skulle kunna utmynna i en ökad informationsasymmetri mellan bank och företag, och därmed försvåra kreditbedömningen. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som ligger till grund för bankers kreditbedömning av små bolag, mot bakgrund av revisionspliktens avskaffande och vad den inneburit för finansbranschen. Utifrån en kvalitativ studie där sju banker/kreditgivare tillfrågades kan det konstateras att revisionspliktens avskaffande för små bolag generellt sett hittills inte påverkat finansbranschen avsevärt.

Fastighetsvärdering beskrivs som något som alltid kommer att vara förknippatmed en viss grad av osäkerhet varför det inte är möjligt att med absolutsäkerhet fastställa en fastighets värde. Banker som arbetar med kreditgivningpå den kommersiella marknaden baserar utlåningen på en fastighets värde.Värderingen av en fastighet genererar med andra ord beslutsunderlaget tillkreditgivningen. Mot bakgrund av att det vid all fastighetsvärdering alltidföreligger osäkerhet är syftet med denna uppsats att undersöka hur bankerhanterar detta faktum i sina värderings- och kreditgivningsprocesser.Undersökningen bygger på en kvalitativ metod genom vilken vi intervjuat sexpersoner som arbetar inom banksektorn. Samtliga respondenterna valdes utmed hänsyn till den erfarenhet de har av värdering och kreditgivning på denkommersiella fastighetsmarknaden. Resultatet visar att det finns en radparametrar som bankerna särskilt måste bedöma och ta hänsyn till, med hjälpav analyser och andra verktyg.

Inom ekonomistyrning är prestationsmätning vanligt förekommande för mätning av anställdas prestationer. Detta för att ge en ökad målöverensstämmelse mellan arbetsledare och anställda och därmed bidra till ökad effektivitet inom verksamheten. Feedback kommer därmed in som ett alltmer vanligt förekommande verktyg i dagliga arbetet och är användbart i flera avseenden. Feedback kan beskrivas som återgivande av information rörande annans beteende, i det svenska språket är återkoppling ett vanligt förekommande synonym. Främst kan feedback användas vid utvärdering av mål, men är användbart även vid vägledning i arbetet.

De senaste årens massmediala kritik mot bankernas placeringsrådgivning har tillsammans med ökande kundklagomål fått lagstiftaren att utreda om en konsumentskyddande lag, som skulle klargöra gränserna för bankernas ansvar, ska införas under år 2004. Finansinspektionen började emellertid ställa krav på dokumentation och licensiering redan under år 2003. Genom interna riktlinjer försöker bankerna styra rådgivningen mot en för dem önskvärd kvalitetsnivå, vilket på grund av reglerna också måste innefatta uppfyllandet av samhällets krav. Uppsatsens syfte var att utreda om fullservicebankernas styrning av placeringsrådgivningen till privatkunder är utformad för att säkerställa tjänstekvalitet. Den teoretiska referensramen bygger på tanken att bankerna från central nivå försöker att styra den konkreta rådgivningssituationen och att ett antal faktorer kommer att påverka kvaliteten.

I en bank måste en kreditbedömning utföras innan ett kreditbeslut kan fattas. Utfallet beror då på om kreditbedömaren har tillräcklig information om företaget och hur pålitlig denna information är. När kreditgivare söker och tolkar information om det kreditsökande företaget använder de sig utav flera källor där kreditgivarens sociala nätverk är en utav dessa källor.  Syftet med denna uppsats är att förklara och analysera om kreditbedömarens sociala nätverk påverkar kreditbeslutet beträffande utlåning till små och medelstora företag, genom en kvalitativ undersökning. Studien består av tre personliga intervjuer som har utförts på Handelsbankens kontor i Höganäs, Varberg och Ängelholm.

Fler och fler människor får tillgång till Internet och antalet Internetbanksanvändare ökar ständigt. Internet möjliggör en ny miljö för bankärenden som kan utnyttjas för att utveckla nya erbjudanden. När bankkunderna börjar utföra sina bankärenden via Internetbanken förändras bankernas sätt att kommunicera med kunden. Om tekniken används på rätt sätt förbättras företagets möjlighet att behålla kunder. Det finns dock en osäkerhet hos vissa kunder att använda Internetbanken och högre krav ställs på kunden att kunna utnyttja den nya tekniken.Idag finns banker som erbjuder sina tjänster via både bankkontor och Internetbank, men även banker som enbart driver sin verksamhet genom Internetbank.

Syftet med uppsatsen är: 1. Att redogöra för den nya lagen om finansiell rådgivning till konsumenter, dess avsikt och bakgrund. 2. Att redogöra för fyra bankers inställning till lagen och deras förberedelser inför kommande implementering. 3.

Redovisning av humankapital är idag föremål för en livlig debatt inom akademiska kretsar och inom normgivande institutioner. I denna uppsats har vi gjort en undersökning innefattande åtta publika företags årsredovisningar och den frivilliga redovisningen av humankapitalet som de lämnar där utifrån dess jämförbarhet, relevans och tillförlitlighet. Dessa företag är FöreningsSparbanken, Nordea, ReadSoft, Sigma, Skandia, SKF, Volvo och WM-Data. Våra kvalitativa undersökningar har grundat sig på ett ramverk skapat för en liknande undersökning av den australiensiska professorn James Guthrie, vilket även anammats av den irländska professorn Niamh Brennan i hennes undersökning på Irland. Denna modell är utformad för att undersöka hela det intellektuella kapitalet, men den del av ramverket vi har använt oss utav är den del som berör humankapitalet.

För handels- och kommanditbolag krävs inte alltid revision. Det finns dock företag som väljer att använda sig av revision eller revisor trots att det inte behövs. Vårt syfte med denna uppsats var att identifiera motiv för och emot användandet av revision som tjänst och revisorn som person i små handels- och kommanditbolag som inte är revisionspliktiga. Vi valde att göra en telefonenkät med 36% av de aktiva handels- och kommanditbolag i Skellefteå stad. Vi utförde även personliga intervjuer med tre företag som antingen använde sig av revision, revisor eller inget av dem.