VĂ„rterminen 2006.

Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra gymnasiesÀrskolelÀrares syn pÄ motivation och förankring i styrdokumenten i Àmnet matematik. Min utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, dÀr delaktighet ligger till grund för motivationen. Delaktighet i det sociala sammanhanget samt i elevernas egen kunskapsutveckling.Jag har valt en kvalitativ ansats och en fenomenografisk analys, mitt fokus Àr att hitta skillnader i lÀrarnas uppfattningar kring motivation och styrdokument. Med stöd av denna ansats har jag valt Ätta semistrukturerade intervjuer, som metod.Resultatet visar att det finns variationer pÄ hur lÀrarna ser pÄ motivation och utvecklingstörning. Utfallsrummet Àr inre förutsÀttningar för motivation med underkategorierna inuti individen och i samspel med andra och yttre förutsÀttningar för motivation.

Det socialkonstruktivistiska synsÀttet pÄ lÀrande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lÀrande Àr idag mycket aktuellt. Det framhÄlls av bÄde forskare inom pedagogik och i lÀroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i Àmnet matematik, med utgÄngspunkt i hur kommunikation anvÀnds som ett lÀrandeverktyg. Teorier om att kunskap Àr nÄgot som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp frÀmst genom enskild aktivitet, konstruktivism, fÄr idag mindre intresse. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en bild av hur eleverna ser pÄ motivationen under matematiklektionerna, samt om eleverna upplever nÄgon skillnad mellan lÄg- och mellanstadiet i matematikundervisningen vad gÀller motivationen.I bakgrunden presenteras motivation utifrÄn nÄgra olika definitioner. Olika begrepp inom motivation sÄ som inre och yttre motivation, prestationsmotivation och flow beskrivs samt att tre olika teorier belyses.Studien Àr gjord i Kalmar och sammanlagt har 23 elever intervjuats, 11 elever frÄn Ärskurs 3 och 12 elever frÄn Ärskurs 6.Resultatet visar pÄ att det Àr olika faktorer som inverkar pÄ elevernas motivation men att det framförallt Àr elevernas inre motivation som pÄverkar. För att eleverna ska uppleva matematiken mer motiverande krÀvs dock att det anvÀnds mer praktiska uppgifter sÄ som spel och lekar i undervisningen. De elever som medverkade i undersökningen upplevde att matematiken Àr mer motiverande pÄ mellanstadiet dÄ uppgifterna Àr mer utmanande och eleverna ser en anvÀndning av matematiken i det vardagliga livet..

I skolverkets styrdokument för de yrkesförberedande gymnasieprogrammen Àr det tydligt attmatematikundervisningen ska integreras med de aktuella karaktÀrsÀmnena. En genomgÄng avlitteratur i Àmnet, bland annat rapporten Fem gymnasieskolor under omvandlingstryck, visar attskolan har svÄrt att leva upp till denna integrering. Rapporten visar att svÄrigheterna Àr störstinom matematiken. Lundin (2008), Mouwitz, Emanuelsson & Johansson (2003) Mouwitz(2004) menar att matematikundervisningen och skolmatematiken Àr mycket traditionsbundenoch Àmnesfokuserad. En integrering innebÀr att undervisningen blir elevfokuserad och att manlÀmnar den traditionella matematikundervisningen.

Detta examensarbete Àr en undersökning pÄ en gymnasieskola om anvÀndande och erfarenheter av infÀrgning i matematikundervisningen. PÄ skolan bedrivs ej nÄgon styrning frÄn ledningen eller av andra lÀrare för anvÀndning av infÀrgning. Var och en av lÀrarna vÀljer helt sjÀlvstÀndigt om det vill arbeta med det eller ej. Syftet med denna undersökning Àr att utröna lÀrares och elevers erfarenheter och uppfattning i att utveckla matematikundervisningen med infÀrgning inom de yrkesinriktade programmen. Metoden infÀrgning kan beskrivas som att, man lÄter yrkesÀmnet fÀrga undervisningen i kÀrnÀmnena.

PÄ hösten 2011 beslutade regeringen att göra en satsning pÄ matematik i skolan pÄ grund av elevers sjunkande resultat. Detta sett i ett internationellt perspektiv. Satsningen gick bland annat ut pÄ fler undervisningstimmar samt kompetensutveckling till lÀrare. Med bakgrund av denna matematiksatsning valde vi i denna studie att ta elevernas perspektiv pÄ frÄgan varför elevernas resultat blivit sÀmre. Anser de till exempel att undervisningen i matematik Àr meningsfull?Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt eleven i Ärskurs 4 har till matematikundervisningen samt dess betydelse för elevens vardag och jÀmföra det med det uppdrag som lÀroplanen uttrycker avseende matematikÀmnet och matematikundervisningen.

Syfte med detta arbete Àr att undersöka vilken betydelse lÀrare anser att svenska sprÄket har för elevens matematiska förstÄelse. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt i matematik som de intervuade lÀrarna anser fungerar bÀst för elever med brister i svenska sprÄket. En kvalitativ metod i form av intervuer anvÀndes och totalt intervjuades sex pedagoger som jobbar pÄ en 7-9 grundskolan. Alla de intervjuade lÀrarna Àr medvetna om sprÄkets stora betydelse i matematikundervisningen. De efterfrÄgar mer matematiksamtal pÄ lektionerna men upplever att matematikundervisningen har tradionellt lÄst sig i modell:"genomgÄng, enskilt arbete i matematikboken, diagnos och prov".

BAKGRUND:Vi har i vÄr bakgrund lyft fram tidigare forskning som kan vara relevant för att finna relationermellan lÀrare och elever. I den tidigare forskningen har vi funnit ett flertal aspekter sombeskriver hur elevernas instÀllning kan frÀmjas. Dessa aspekter har vi sedan utgÄtt ifrÄn nÀr vihar analyserat och kommit fram till vÄrt resultat. FrÄgorna i vÄr enkÀt grundar sig i det tidigareforskningsavsnittet.SYFTE:Studiens syfte Àr att undersöka relationer mellan lÀrares arbetssÀtt, instÀllning respektivekompetens och elevers instÀllning till matematikundervisningen.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av en kvantitativ metod med vissa kvalitativa redskap. Studienomfattar enkÀtundersökningar i 8 olika sjÀtteklasser i en normalstor stad.

Rapporter frĂ„n bland annat skolverket visar att intresset för matematik har minskat under de senaste Ă„ren, samt att eleverna har svĂ„righeter med att klara godkĂ€nt i Ă€mnet. Syftet med arbetet var att undersöka elevernas synpunkter till matematikundervisningen, med fokus pĂ„ lĂ€rarna, lektioner, förstĂ„else, lĂ€xor och lĂ€roboken. Vi anvĂ€nde oss av kvalitativa intervjuer dĂ€r vi intervjuade elever pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor i Boden och Älvsbyn, för att fĂ„ deras synpunkter pĂ„ matematiken. Resultatet av vĂ„ra intervjuer med eleverna visar pĂ„ att lĂ€rare har stor betydelse för hur eleverna uppfattar matematiken. Eleverna tyckte att lĂ€raren mĂ„ste kunna göra matematiken intressant och vilja att de ska lĂ€ra sig.

Syfte med arbetet var att ta reda pÄ om, pÄ vilket sÀtt och varför dialogen anvÀnds i matematikundervisningen. Fokus har legat pÄ att se hur dialogen kan individualiseras utifrÄn elevers olika behov och möjligheter. Jag har sjÀlv upplever svÄrigheter med att anvÀnda dialogen som pedagogsikt redskap med elever som har sociala svÄrigheter och lÄg kunskapsnivÄ. DÀr av val av Àmne. Studien Àr kvalitativ dÀr den semistrukturerade intervjun, observation samt strategiskt urval anvÀnts som metod.

Redan 1899 skrev Woodworth om iakttagelser av effekten av visuell feedback pÄ rörelser. Sedan dess har ett stort antal studier berört Àmnet och studerat effekterna de medför. Denna studie anser att det finns brister i kunskapen om visuell feedbacks effekter inom vardaglig anvÀndning. Genom att lÄta deltagare anvÀnda och utvÀrdera instanser av en bokningsplattform för biljetter till ett event har studien observerat anvÀndarens upplevelse och effektivitet under processen.Den insamlade datan analyserades via variansanalys men lyckas inte avfÀrda nollhypotesen. Studiens resultat visade ingen korrelation mellan nÀrvaron av visuell feedback pÄ hover-funktionen och anvÀndarens effektivitet och upplevelse.

I denna studie har vi undersökt om det finns en samsyn pÄ matematik mellan pedagoger i förskoleklass och lÀrare som arbetar med de tidigare Ären (1-3). I vÄrt arbete fÄr vi svar pÄ om det finns en ?röd trÄd? mellan matematikundervisningen i förskoleklass och Är 1. Vi har studerat vad forskningen sÀger om matematikunder- visning i Är F-1 samt vad den, sedan 1998, gemensamma lÀroplanen sÀger. Genom enkÀtundersökning och intervjuer har vi bl.a.

Syftet med studien var att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas sÄ att den bemöter elever med fallenhet för matematik. Syftet var Àven att fÄ kunskap om hur arbetet med problemlösning kan gynna dessa elever. I genomförandet av studien intervjuades fem verksamma matematiklÀrare i Ärskurs 4-6. Studien belyste att undervisningen mestadels bestod av gemensamma genomgÄngar, att eleverna arbetade med nÄgot helt annat eller blev tilldelade svÄrare uppgifter. Studien belyste ocksÄ att eleverna kunde utmanas i problemlösning genom att lÀraren stÀllde högre krav pÄ dessa elevers kunskaper.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka om man kan frÀmja elevers lÀrande inom matematiken med hjÀlp av musik och hur lÀrare stÀller sig till detta arbetssÀtt. VÄr undersökning har grundats pÄ att tidigare forskning kommit fram till att matematikundervisningen bör bli mer stimulerande och lustfylld. Dessutom vill forskare att man strÀvar efter att integrera olika Àmnen med varandra. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn: Hur stÀller sig lÀrare till dagens matematikundervisning och till att man integrerar musik i matematiken? Förekommer det att lÀrare integrerar dessa Àmnen och finns det nÄgon koppling till vilken Älder pÄ eleverna lÀrarna undervisar för? Vilka metoder anvÀnder man sig eventuellt av? Vad kan ett musikinspirerat inlÀrningssÀtt leda till och hur kan man sporra lÀrare att anvÀnda estetiska Àmnen i undervisningen? För att fÄ dessa frÄgestÀllningar besvarade valde vi att göra tvÄ intervjuer, den ena med en lÀrarutbildare i matematik och den andra med en lÀrarutbildare i musik.