Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka förutsÀttningar en ny lÀroplan har att styra matematikundervisningen. De frÄgor jag stÀllde mig var vilken betydelse lÀroboksförfattarna fÄr jÀmfört med införandet av en ny lÀroplan nÀr en ny lÀrobok skrivs och hur författarna har anpassat böckerna till den nya lÀroplanskoden.Totalt undersöktes fyra olika lÀroböcker frÄn tvÄ olika förlag. TvÄ av böckerna var skrivna för lÀroplanen Lpf94 och tvÄ lÀroböcker Àr skrivna för lÀroplanen Gy2011.Undersökningen gjordes dels genom en kvantitativ innehÄllsanalys men ocksÄ med hjÀlp av en kvalitativ textanalysmetod. Jag har utgÄtt frÄn ett lÀroplansteoretiskt perspektiv, och resultatet av undersökningen vidare att den stora skillnaden mellan olika lÀroböcker beror pÄ vilka det Àr som Àr författare till lÀroboken och inte för vilken lÀroplan boken var kopplad mot..

VÄra egna erfarenheter visar att matematikundervisningen ofta bedrivs enskilt av eleverna vilket resulterar i att sprÄket i lÀroböckerna fÄr en större roll för elevernas kunskapsinhÀmtning. DÀrför anser vi att det Àr viktigt att undersöka kommunikationen i klassrummet med fokus pÄ textuppgifter. Denna studie grundar sig i teorier dÀr man framhÄller samtal och kommunikation som viktiga redskap för lÀrandet i matematik. För att insamla empiri till studien anvÀnde vi oss av observationer samt intervjuer med verksamma matematiklÀrare. Undersökningen genomfördes i fem grundskolor med inriktning pÄ Ärskurs Ätta och nio i sydvÀstra SkÄne.

Statistik frÄn Skolverket (2014) visar att nÀra en fjÀrdedel av de flersprÄkiga elever som invandrat efter skolstart,fick underkÀnt i matematik i under vÄrterminen i Ärskurs sex 2014. Enligt den svenska lÀroplanen, framtagen av Skolverket (2011) betonas det att undervisningen ska anpassas och individualiseras genom att utgÄ frÄn elevers sprÄk, erfarenheter och bakgrunder för att frÀmja deras kunskapsutveckling. Samtidigt visar Skolinspektionens (2010) kvalitetsgranskning att mÄnga skolor brister i sprÄk- och kunskapsutvecklingen för elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. Exempelvis visar den pÄ en avsaknad av kunskap om elevernas kulturella bakgrunder och erfarenheter. Denna litteraturstudie syftar till att granska forskning som berör flersprÄkighet och vad som hÀnder nÀr flersprÄkiga elevers modersmÄl integreras i matematikundervisningen.

I media debatteras ofta att elevers kunskaper i Àmnet matematik har försÀmrats. I detta arbete har vi undersökt elevers attityder och uppfattningar av matematikundervisningen. Arbetet omfattar en enkÀtundersökning med pÄstÄenden tillhörande Àmnet matematik i Ärskurs 7-9 pÄ en skola i Kristianstad kommun. Eleverna fick ta stÀllning till varje pÄstÄende genom att, svara med instÀmmer helt, instÀmmer delvis, tveksamt, tar delvis avstÄnd eller tar helt avstÄnd. VÄr undersökning visar pÄ att eleverna överlag tycker att matematik Àr intressant och viktigt.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ökad kunskap om hur tre grundskolelÀrare anvÀnder olika medier i matematikundervisningen mot bakgrund av den logocentriska traditionen i skolan. Jag kommer att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar i min studie: ? PÄ vilka olika sÀtt gestaltas den logocentriska traditionen i matematikundervisningen i en Ärskurs 1, 2 och 4? ? Vilka anledningar anger lÀrare till att de centrala medierna i undervisningen i skolan Àr de logocentriska uttrycksformerna och inte de kinestetiska, visuella och auditiva uttrycksformerna? ? Hur uppfattar lÀrare att de visuella, auditiva och kinestetiska uttrycksformerna utvecklas i en logocentrisk skoltradition? Teorin i mitt examensarbete definierar begreppen medier och logocentrisk tradition i matematikundervisningen. Teorin innehÄller tidigare forskning om hur den logocentriska traditionen gestaltas i skolan, samt skolans behov av förÀndring för att motsvara samhÀllets utveckling. Jag har anvÀnt mig av en etnografisk ansats och mina insamlingsmetoder Àr intervju och observation. Undersökningarna Àr gjorda pÄ en skola, dÀr jag har besökt tre olika skolklasser i tvÄ dagar per skolklass.

????Syftet med vÄrt arbete var att undersöka svÄrigheterna och problemen som intrÀffar de nyanlÀnda eleverna i Àmnet matematik. Vi ville studera vilka orsaker som ligger bakom de olika problemen och om man kunde undvika dem samt hur lÀrarna arbetar för att fÄ bÀttre resultat och öka den matematiska förstÄelsen hos eleverna.Eftersom vi kom fram till att sprÄket Àr en av de största faktorer som ligger bakom elevernas misslyckande i Àmnet matematik, bestÀmde vi oss att undersöka modersmÄlets roll i matematikundervisningen. För att kunna undersöka och fÄ reda pÄ hur eleverna lÀr sig bÀst anvÀnde vi oss av en enkÀtundersökning. VÄr mÄlgrupp var de nyanlÀnda elever som lÀser pÄ gymnasienivÄ.

Det socialkonstruktivistiska synsÀttet pÄ lÀrande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lÀrande Àr idag mycket aktuellt. Det framhÄlls av bÄde forskare inom pedagogik och i lÀroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i Àmnet matematik, med utgÄngspunkt i hur kommunikation anvÀnds som ett lÀrandeverktyg. Teorier om att kunskap Àr nÄgot som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp frÀmst genom enskild aktivitet, konstruktivism, fÄr idag mindre intresse. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen.

Att matematikundervisningen har försÀmrats under senare Är i Sverige visar bÄde nationella och internationella studier pÄ. Orsakerna till försÀmringen anses vara mÄnga, bland annat besparingar i skolan och att elever har svÄrt att finna mening med matematiken.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur matematiken och matematikundervisningen uppfattas av eleverna i Äk 9 pÄ Kunskapsskolan i Ystad. Syftet Àr ocksÄ att studera faktorer som anses stimulera elevernas lust att lÀra: lÀrarna, eleverna, undervisningen, mÄlen i matematiken och lÀromedel.Jag valde att göra en enkÀtundersökning bland Äk 9 eleverna pÄ Kunskapsskolan i Ystad dÀr nivÄgrupperad undervisning sker i matematiken. Totalt deltog 54 elever i undersökningen. EnkÀtundersökningen innehöll nÄgra pÄstÄenden om skolan i stort, medan flertalet riktades mot matematikundervisningen.

AbstraktSyftet med examensarbetet Àr att fÄ en bild över hur kommunikationen ser ut under matematikundervisningen samt vilka uttrycksformer som anvÀnds. Teorin visar att sprÄket och andra uttrycksformer som till exempel bild och laborativt material spelar en viktig roll under undervisningen i matematik. LÀraren har en stor betydelse för hur elevernas förstÄelse utvecklas. Studien Àr av kvalitativ art och som metoder valde vi att observera matematikundervisningen och intervjua lÀrare i tre olika klasser. Resultatet visar att det finns stor skillnad i den kommunikation som sker i verksamheten.

Studiens syfte Àr att öka kunskapen om hur matematiklÀrare upplever vilka eventuella svÄrigheter högstadieelever i lÀs- och skrivsvÄrigheter har inom matematikundervisningen. För att kunna dra slutsatser angÄende detta har det genomförts kvalitativa intervjuer med sex matematiklÀrare frÄn högstadiet. Jag har analyserat utifrÄn svÄrigheter som har framgÄtt i litteratur, angÄende sju olika faktorer. Alla sju faktorerna utom en kunde de flesta lÀrarna knyta samman med eleverna i lÀs- och skrivsvÄrigheter. LÀrarna ansÄg Àven att, om det förekommer nÄgra större svÄrigheter inom matematiken, sÄ berodde det frÀmst pÄ om eleverna var ?starka? eller ?svaga? i skolan.

Titel: Vilka konsekvenser fÄr lÀrares val av metoder inom matematikundervisningen för eleverna? Teacher?s choice of method for maths-instruction; what are the consequences for the pupils? Författare: Maria Axtelius och Lotta Cronvall (2009). VÄrt syfte med denna undersökning Àr att undersöka vad elever i skolÄr tre tycker om matematiken i skolan och varför. Ett annat syfte Àr att fördjupa kunskapen kring hur lÀrare kan motivera barn i matematikundervisningen för att de ska nÄ upp till gÀllande kunskapsmÄl, samt hur lÀrare kan utmana de elever som med lÀtthet nÄr upp till mÄlen. MatematikÀmnet Àr ofta förekommande i skoldebatten, och det Àr viktigt att eleverna bibehÄller det intresse som ofta finns nÀr de börjar i skolÄr ett.

Denna studie behandlar frÄgan om fyra grundskollÀrares syn pÄ laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Studien utgÄr frÄn bakgrunden som presenterar varför studien Àr aktuell. Studien fortsÀtter till litteraturöversikten som presenterar tidigare forskning bakom laborativt undervisningsmaterial i matematikundervisningen. Det sociokulturella perspektivet som utgÄr frÄn tanken av lÀrande genom handling och lÀrande i meningsfulla sammanhang skapar den teoretiska grunden till denna studie och underlÀttar analysen av lÀrarnas beskrivningar. Studien besvarar tre preciserade frÄgestÀllningar som har fokus i hur lÀrarna beskriver arbete med laborativt undervisningsmaterial, vilka för-och nackdelar lÀrarna ser med materialet och hur lÀrarna ser pÄ kollektivt lÀrande.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad förÀldrar har för attityd till matematik samt deras förestÀllning kring matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är. Detta för att som pedagoger kunna frÀmja en god kommunikation mellan hem och skola med avseende pÄ matematikundervisningen samt för att ge elever en mer positiv bild av matematiken och rusta dem inför framtiden. Undersökningen baseras pÄ enkÀter och intervjuer som genomfördes pÄ tvÄ olika skolor i SkÄne. Resultatet av undersökningen visar att förÀldrarna, bÄde de med eftergymnasial utbildning och de utan, har positiva attityder till matematik samt Àr medvetna om matematiken i sin vardag och i sitt arbete. I intervjuerna framkom Àven att förÀldrarna anser att samverkan mellan hem och skola har blivit bÀttre jÀmfört med nÀr de sjÀlva gick i grundskolans tidigare Är..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lÀrare anvÀnder olika laborativa material i sin matematikundervisning i Är 1-3 och hur detta överensstÀmmer med det sÀtt som upphovsmÀnnen till materialen avser. Mina frÄgestÀllningar har bland annat varit: Vad Àr laborativa material?, Hur anvÀnder lÀrare laborativa material i matematikundervisningen i Är 1-3?. För att söka svar pÄ dessa frÄgor har jag genomfört en litteraturstudie, och en kvalitativ intervjustudie med Ätta lÀrare som anvÀnder laborativa material i sin matematikundervisning. Resultatet visar att det finns skillnader mellan hur lÀrare anvÀnder vissa laborativa material och hur materialens upphovsmÀn beskriver att materialen ska anvÀndas.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad tre klasslÀrare för Ärskurs 1-3 anser om laborativt material i matematikundervisningen och hur de sjÀlva arbetar med detta i sin egen matematikundervisning. Detta undersöktes med hjÀlp av en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. Observationerna anvÀndes för att se om det som lÀrarna ansÄg om laborativt material speglades i deras undervisning. Med intervjuerna kunde vi ta reda pÄ vad lÀrarna ansÄg att det kan finnas för möjligheter och hinder med anvÀndandet av laborativt material i matematikundervisningen. Resultatet visar att lÀrarna överlag Àr positiva till anvÀndandet av laborativt material.