Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om man genom att arbeta med vardagsrelaterade problemuppgifter i undervisningen kan öka elevernas motivation för Àmnet matematik. Undersökningsmetoden som vi anvÀnde oss av var vardagsrelaterade problemuppgifter, observationer och intervjuer. Utvecklingsarbetet pÄgick under fem veckor och utfördes i Är 8 pÄ tvÄ skolor i olika kommuner. Resultatet visade att eleverna var mer motiverade under arbetet med de vardagsrelaterade problemuppgifterna, men vi kunde inte se om eleverna blev mer motiverade i Àmnet matematik. Vi kom under vÄrt arbete fram till att uppgifter som motiverar eleverna Àr sÄdana som handlar om saker ur deras egen nÀrhet, nÄgot som de kÀnner igen.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida Wii Fit? kan vara en kÀlla för motion samt ett undervisningskomplement för Àmnet idrott och hÀlsa. För att kunna analysera detta har arbetet anvÀnt sig utav Gunnar Borgs RPE-skala samt pulstagning. Detta för att fÄ ett vÀrde pÄ den anstrÀngning som upplevts och uppnÄtts vid utförandet av Wii Fit? och dess fyra kategorier Balans, Yoga, Styrka och Aerobics.

Som matematiklÀrare fÄr man ofta höra att Àmnet Àr ett av de trÄkigaste som finns. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att undersöka hur attityden till matematik Àr pÄ den skola jag arbetar, vad som spelar roll för den attityd man har till Àmnet och vad man kan göra för att öka motivationen till att lÀra mer.Med hjÀlp av en enkÀtundersökning och intervjuer av ett antal elever i Ärskurs 7 kom jag fram till att attityden varierar, frÄn dem som anser att matematik Àr trÄkigt och svÄrt, till dem som tycker det Àr roligt och lÀtt. Fler elever Àn jag hade rÀknat med var relativt positiva till Àmnet, men det finns fortfarande mycket som kan bli bÀttre.Flera av de intervjuade eleverna kom med förslag pÄ vad de anser behöver Àndras i matematikundervisningen för att göra den roligare. Undersökningen visade att lÀroboken hade styrt matematiken pÄ mellanstadiet och eleverna menade att variation i undervisningen skulla vara positivt för dem och ge dem mer förstÄelse och lust att lÀra..

Detta examensarbete fokuseras pÄ sambanden i matematikundervisningen och varför mÄnga elever inte uppnÄr mÄlen i matematik. Vi har valt den kvalitativa intervjun och vi har intervjuat tre lÀrare och tvÄ av deras elever. Syftet med detta har varit att dels fÄ en inblick i hur undervisningen ser ut i skolorna och dels hur eleverna upplever Àmnet. VÄr problemprecisering belyser vad som Àr viktig att tÀnka pÄ vid undervisningen i matematik. I litteraturgenomgÄngen belyses olika delar i undervisningen sÄsom sprÄkets betydelse, motivation, lÀrarens profession, individualiseringen samt arbetet med matematikboken.

MÄnga webbgrÀnssnitt idag misslyckas med att möta anvÀndarnas behov och blir dÀrför bristfÀlliga gÀllande anvÀndarvÀnligheten. Detta leder till att anvÀndarna begÄr stora misstag och anstrÀnger sig vid anvÀndningen av webbaserade system. Visuell design och struktur i ett grÀnssnitt spelar en stor roll i hur anvÀndarna förstÄr sig pÄ och tolkar ett grÀnssnitt dÄ de avser hur olika beteenden och information kommuniceras till anvÀndarna. I denna studie undersöks hur visuell design, struktur och anvÀndbarhet i ett grÀnssnitt underlÀttar anvÀndarnas kognitiva bearbetning av information vid utförande av komplexa uppgifter. Studien har utförts genom ett uppdrag för Ahltorpmedia AB, som skapar lösningar för bl.a.

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stÀrka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedÄtgÄende resultat. Examensarbetet ger förslag pÄ uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmÄga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, nÀr skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgÄr frÄn psykologen V. A.

Att elevernas kunskap i matematik sjunker Àr ingen nyhet. Flera undersökningar, bÄde nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försÀmras. Vidare visar studier Àven att elevernas lust till att lÀra matematik sjunker ju Àldre eleverna blir. Hur ser dÄ eleverna sjÀlva pÄ sin nuvarande matematikundervisning? Vad Àr det som kÀnnetecknar en lustfylld och lÀrorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkÀtstudie, med öppna frÄgor, dÀr 157 elever i Ärskurs 4 och 5 fick svara pÄ frÄgor som berör deras uppfattningar om lÀrorik och lustfylld matematikundervisning.

Denna uppsats handlar om elevers attityd till Àmnet matematik. Syftet med uppsatsen var att undersöka om elevers attityd till matematik förÀndras vid införande av mer konkret material i form av lek och spel i undervisningen. Undersökningen genomfördes i Ärskurs tre och pÄgick under en period av fem veckor. EnkÀter och observationer har legat till grund för undersökningen. MÄlet var att ge eleverna möjligheten att arbeta mer praktiskt.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka om kalkylprogram kan vara ett anvÀndbart hjÀlpmedel i matematikundervisning pÄ högstadiet. Den frÄgestÀllning som legat till grund för undersökningen Àr: Vilka skillnader finns i elevernas kommunikation kring en matematisk uppgift, dÄ de arbetar med ett kalkylprogram, jÀmfört med nÀr de löser samma uppgift med papper och penna? 14 elever indelade i sju par deltog i undersökningen. Försöken inleddes med att de fick se en ca fem minuter lÄng instruktionsvideo om kalkylprogram. DÀrefter fick de lösa en matematisk uppgift med papper och penna respektive pÄ datorn.

I vÄrt examensarbete har vi valt att fördjupa vÄra kunskaper inom ett av matematikÀmnets metoder, nÀmligen laborativ matematik. Vi har i litteraturen hittat olika teorier om hur författarna upplever matematikundervisningen och hur den bör bedrivas. Alla Àr överens om att elever lÀr bÀst nÀr de fÄr anvÀnda flera sinnen och uppgifterna knyter an till deras vardag. Den empiriska delen innehÄller dels en enkÀtundersökning som vi gjort bland pedagoger pÄ en F-6 skola, och dels en mindre observation om hur synlig det laborativa materialet Àr i klassrummen. Vi har undersökt om pedagogerna arbetar med laborativ matematik, hur mycket laborativt material de har, samt deras attityd till det laborativa arbetssÀttet.VÄr slutsats Àr att pedagoger har en positiv instÀllning till laborativ matematik, de upplever att de har material, Ätminstone i de lÀgre skolÄren.

Att kunna lÀsa Àr en förutsÀttning för att fungera i samhÀllet idag, inte minst för att klara skolgÄngen. Men rÀcker det egentligen med att endast kunna lÀsa? Vi vill undersöka vad verksamma pedagoger i skolÄr 4 och 5 anser om lÀsförstÄelse, hur de arbetar med den samt om att det krÀvs för att klara matematik. Vi tar i uppsatsen upp vad olika forskare, författare och pedagoger anser om lÀsförstÄelse. I vÄr intervjuundersökning fÄr vi reda pÄ att de verksamma pedagogerna anser att lÀsförstÄelse Àr grunden till att klara alla Àmnen i skolan men ocksÄ för att kunna klara av att leva i vÄrt informationssamhÀlle.

Elever i den svenska grundskolan blir allt sÀmre pÄ matematik enligt den senaste PISA undersökningen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att besvara om anvÀndandet av laborativt material inom matematikundervisningen i grundskolan förbÀttrar elevernas matematikkunskaper och vad som pÄverkar anvÀndandet av laborativt material.Denna kvalitativa litteraturstudie Àr baserad pÄ nio tidigare studier. Den visar att anvÀndning av laborativt material i undervisningen bidrar till att öka grundskolelevers matematikkunskaper. Flera faktorer pÄverkar resultatet och hur materialet anvÀnds, lÀrarens uppfattning om laborativt material, kombinationen av tydliga instruktioner till eleverna och ett bra anpassat laborativt material för respektive matematikproblem samt lÀrarens egen kompetens att anvÀnda sig av materialet i undervisningen..

Att anvÀnda sig av rörelse i undervisningen för att förstÀrka inlÀrning Àr en beprövad didaktisk metod speciellt med barn i förskoleÄldern. Syftet med uppsatsen Àr att belysa rörelsens omfattning och betydelse för inlÀrning av matematik upp till skolÄr tre.Genom litteraturstudier har vi sökt fakta kring inlÀrningsteorier, matematiska begrepp och dess koppling till rörelse. Vi har Àven fokuserat pÄ rörelse i lek samt rörelsens positiva inverkan pÄ utvecklingen. Via enkÀter har vi fÄtt fram hur ofta, samt i vilken form, pedagoger anvÀnder sig av rörelsemoment för att förstÀrka matematisk inlÀrning, samt vilka matematiska begrepp som medvetet har anvÀnts vid rörelsepassen i matematikundervisningen.Resultatet visade att mÄnga pedagoger medvetet anvÀnder sig av rörelse i sin undervisning, frÀmst i de lÀgre skolÄren. De har Àven en god insikt om rörelsens betydelse för inlÀrning och socialt vÀlbefinnande..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vad lÀrare bedömer och vad de upplever vara vÀsentligt att elever lÀr sig i matematik. Vi har utgÄtt frÄn aktuell litteratur som vi bedömt som relevant för vÄrt arbete. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i den kommunala skolan som arbetar i olika samhÀllen. Intervjusvaren har vi kategoriserat för att resultatet ska bli mer lÀttöverskÄdligt. Vi har analyserat svaren och kommit fram till att lÀrarna Àr mycket lÀromedelsbundna.

Strid i urban miljö Àr mycket komplex och utmÀrks av en förÀnderlig miljö och med en motstÄndare som kan upptrÀda i alla dimensioner. Antalet operationer i denna miljö bedöms öka i framtiden. MotstÄndaren har utvecklat sin taktik som ett svar pÄ den teknik och stridsteknik som vi anvÀnder. För att utbilda och öva anvÀnds reglementen som beskriver en fiktiv motstÄndare och det förutsÀtts att denne Àr relevant och uppför sig pÄ ett adekvat sÀtt. Uppsatsens syfte Àr att pröva om den beskrivning av motstÄndarens taktiska upptrÀdande i urban miljö som finns i vÄra reglementen och anvisningar Àr rimlig.