De senaste Ären har matematikens historia tagit allt större plats i den svenska gymnasieskolans kursplaner för matematik. Flertalet didaktikforskare och lÀrare menar att matematikundervisningen gynnas av att Àmnets historia vÀvs in och inkluderas. Det heter att bÄde elever som lÀrare fÄr sÄvÀl en djupare förstÄelse som uppskattning av matematik. Samtidigt pekar flertalet undersökningar pÄ att historia spelar en relativt undanskymd roll i matematikÀmnet. LÀrare kÀnner varken att de har den tid eller kunskap som krÀvs för att inkludera matematikhistoria pÄ ett bra sÀtt.

Den hÀr studien syftar till att undersöka hur olika författare resonerar kring författandet av en lÀrobok, angÄende utformning och pÄverkan. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex lÀroboksförfattare. Resultatet av intervjuerna visar att lÀroboksförfattarna har en vÀl utarbetad tanke med hur deras lÀroböcker ska anvÀndas i undervisningen. Vi kan ocksÄ se att författarna strÀvar efter att följa gÀllande styrdokument för skolan. Vidare har vi identifierat nÄgra av de olika faktorer som pÄverkar författarna i deras skrivande, nÄgot som ger utslag i lÀroböckerna.

Content and Language Integrated Learning (CLIL) is a relatively new method for learning a foreign language. CLIL programs are growing in popularity and more and more schools are adopting it all around the world. There is still no special education for the teachers working with CLIL, though research suggests it may be an effective method for achieving good results.To get a realistic view of the work of a CLIL teacher, I have interviewed four different mathematic teachers who work at CLIL international schools in Spain with English as the foreign language. I have compared their methods and experiences with the main ideas of current research in this particular field.The survey shows that the teachers? views about how CLIL is to be used do not completely correspond to that of the research.

Genom min verksamhetsförlagda tid (VFT) upptÀckte jag att matematikundervisningen huvudsakligen bestod av lÀrargenomgÄng och enskild rÀkning. Denna form av undervisning stÀmde inte med min bild av hur man skapar en bra lÀrandesituation för eleverna. Syftet med detta arbete har varit att hitta en undervisningsmetod som stÀmmer överens med min syn pÄ effektivt lÀrande. Jag fann cooperative learning som Àr en undervisningsmodell som bygger pÄ interaktion mellan elever och dÀr alla elever Àr beroende av varandra för att lyckas. Med hjÀlp av enkÀtundersökningar ville jag se om cooperative learningmetoden STAD kunde förÀndra elevernas attityd till matematik samt vilken attityd eleverna hade till undervisningsmetoden.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsÀttningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fÄtt fram dels genom tidigare forskning inom omrÄdet och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollÀrare, grundskollÀrare och specialpedagog. NÄgra centrala hinder vi fÄtt fram rör lÀrarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfÀllig Àmneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssÀtt i förhÄllande till styrdokumentens mÄl och intentioner försvÄras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

              Sammanfattning Pedagogers möte med elever i matematiksvÄrigheter En intervjustudie om hur pedagoger tÀnker och arbetar nÀr de möter elever i matematiksvÄrigheter samt dessa elevers uppfattningar om undervisningen och lÀrandet i matematik. Jeanette Ekberg och Rose-Marie Israelsson, VT 2009 The teacherŽs meeting with students in mathematics difficulties Antal sidor: 59Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilka uppfattningar verksamma lÀrare har om elever i matematiksvÄrigheter, hur de arbetar för att stödja dessa elever samt hur eleverna sjÀlva tÀnker om sin undervisning, sitt lÀrande och svÄrigheterna. VÄr bakgrund bestÄr av en litteraturgenomgÄng dÀr vi har sammanstÀllt begrepp, utvÀrderingar samt forskning och litteratur som berör omrÄdet matematiksvÄrigheter och matematikundervisningen. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av kvalitativa, semi - strukturerade intervjuer som metod. Vi har intervjuat fem pedagoger som undervisar i matematik i Är 4 och 5 samt 12 av deras elever i matematiksvÄrigheter. Genom examensarbetet har vi fÄtt fördjupad insikt i hur pedagoger uppfattar matematiksvÄrigheter och vilka strategier de anvÀnder för att hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter. VÄrt resultat pekar pÄ en undervisning som för pedagogernas del Àr komplex och dÀr det finns svÄrigheter att anpassa undervisningen för att möta varje individ. Orsakerna till elevernas svÄrigheter finns enligt pedagogerna hos eleven eller i hemmet.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka arbetssÀtt pedagoger i skolÄr F-3 anvÀnder sig av i matematikundervisningen. Vi vill Àven undersöka i vilken mÄn pedagogerna ger eleverna möjlighet att koppla skolans matematik till matematiken i vardagen.Genom enkÀtundersökning och intervjuer har vi försökt fÄ svar pÄ vilka arbetssÀtt pedagogerna anvÀnder sig av. I vilken utstrÀckning de anvÀnder sig av lÀrobok, grupparbete, integration, problemlösning och vardagsanknuten matematik Àr frÄgor vi velat fÄ svar pÄ. Vi har Àven frÄgat om de anser att de fÄr tillrÀcklig kompetensutveckling i Àmnet.Resultatet visar att pedagogerna i sin undervisning Àr bundna till lÀromedlen trots att de Àr medvetna om behovet av att vardagsanknyta matematiken.Med vÄr undersökning vill vi visa att det Àr viktigt att pedagogerna vÄgar slÀppa den lÀroboksstyrda undervisningen och istÀllet arbeta utifrÄn elevernas behov..

Internationella undersökningar visar att svenska elevers matematikkunskaper Àr sÀmre Àn finska elevers matematikkunskaper. Vidare visar sig en negativ trend i Sverige dÄ matematikkunskaperna har försÀmrats över Ären. Ett av de omrÄden som visat sig problematiskt Àr algebra. LÀromedel fungerar som ett viktigt stöd för lÀrare i syftet att planera och genomföra matematikundervisningen. DÀrmed fÄr valet av lÀromedel en betydande roll för vilken matematik som eleverna bemöter.

UtvÀrderingar visar att svenska elevers kunskaper i geometri har försÀmrats under de senaste decennierna och att dagens elever upplever geometri som ett av de svÄrare omrÄdena i matematikkurserna. Samtidigt finns det forskningsresultat som sÀger att laborativa arbetsformer kan öka elevernas intresse, motivation, instÀllning och sjÀlvförtroende gÀllande matematikÀmnet. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka laborativa arbetssÀtt i matematik, med fokus pÄ geometri, som av lÀrare upplevs vara mest positiva eller ge bÀst resultat i olika Äldersgrupper. Med detta avses bÄde vad som vÀcker störst intresse hos eleverna och vad de verkar lÀra sig mest av. I denna studie undersöks vilka laborativa arbetssÀtt som lÀrare upplever fungera bÀst i olika Äldersgrupper, vad i det laborativa arbetssÀttet som de anser vara positivt samt om nÀmnda arbetsformer tycks ge elever en ökad förstÄelse av geometri eller förhöjd prestation i matematikÀmnet.

I denna uppsats har jag fortsatt den ndersökning av svenska inlÀrare av franska som pÄbörjades i min C-uppsats. Avsikten har varit att studera om de sprÄkliga avvikelser frÄn den franska normen som upptÀcktes i den förra studien kvarstÄr Àven denna gÄng dÄ studien inte lÀngre gÀller vokaldurationer utan istÀllet det tonala förloppet och final förlÀngning.Svenska inlÀrares prosodiska konstruktioner har studerats och jÀmförts med mönstret för fransktalande referenspersoner. Antagandet var att man skulle kunna observera tydliga, och dÀrtill likartade, avvikelser frÄn den franska normen - avvikelser som eventuellt skulle kunna hÀrledas till det svenska modersmÄlet och de prosodiska skillnaderna mellan sprÄk med betoningsbaserad respektive stavelsebaserad rytm. Informanterna utgjordes av tvÄ grupper av svenska inlÀrare av franska, den ena med informanter som enbart lÀrt sig franska i svensk skolmiljö och den andra med inlÀrare som dÀrutöver under en period Àven vistats i en fransksprÄkig omgivning. Tydliga avvikelser frÄn den franska normen mÀrktes för samtliga svenska informanter men nÄgon inbördes gruppering bland inlÀrarna kunde inte noteras.

Matematikundervisningen kritiseras frĂ„n flera hĂ„ll i Sverige, detta Ă€r nĂ„got som mĂ€rks ute pĂ„ skolorna. Har vi förĂ€ndrat undervisningen ute pĂ„ vĂ„ra skolor eller Ă€r det helt andra faktorer som har pĂ„verkat. Är det sĂ„ att en ny metod skulle behövas för att kunna förbĂ€ttra samt höja prestationerna hos vĂ„ra elever. I USA finns det en skola som heter Morningside som anvĂ€nder sig av en form av drillmetod i sin undervisning. Vi kommer att studera denna metods första implementering i Sverige till största del genom observationer och intervjuer.

Detta examensarbete beskriver hur kommunikationen mellan elever förÀndras vid grupparbete i matematik. Detta beroende pÄ vilket arbetssÀtt de jobbar med. Eleverna jobbar först med uppgifterna pÄ datorer, dÀrefter gör de liknade uppgifter med papper och penna. Datorn som ett alternativt lÀromedel under matematikundervisningen, kan bidra till att kommunikationsmönster och samspel mellan barnen förÀndras. För att kunna fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning, sÄ anvÀnde vi oss av observationsmetoden nÀr vi samlade in material.

Att sprÄket och tÀnkandet Àr nÀra sammankopplade hÀvdar bland andra Vygotskij. De som hÄller med honom anser att om man fÄr klÀ sin nya förstÄelse i ord förtydligas tÀnkandet. Syftet med denna rapport var att utforska om samtal mellan lÀrare och elev kan göra att eleven fÄr en djupare och mer varaktig förstÄelse för matematiken. DÀrför valde jag att undersöka hur kommunikationen ser ut i klassrummet samt undersöka vilka fördelar och nackdelar det finns med en dialogisk respektive monologisk undervisningsform.I pedagogiska kretsar har det gjorts mycket forskning kring detta och teorierna kring det dialogiska samtalets positiva inverkan pÄ lÀrandet Àr numera relativt vedertagna. Trots detta Àr det fortfarande den enkelriktade monologiska kommunikationen som Àr dominerande i den svenska matematikundervisningen i dag.

Enligt vÄra erfarenheter frÄn vÄr verksamhetsförlagda tid pÄverkas elevers instÀllning till matematik av den feedback lÀraren ger dem. Syftet med denna rapport Àr dÀrför att undersöka och analysera diskurser innehÄllande feedback frÄn lektioner i gymnasieskolans matematikkurs A. Detta görs genom att observera fyra lektioner utifrÄn en ljudinspelning och dÀrefter kategorisera 54 utvalda sekvenser. Kategoriseringen görs utifrÄn fyra olika feedbackdiskurser dÀr den kvalitativa analysen av dem görs utifrÄn bÄde ett Älders- och ett pojk-/flickperspektiv. Resultatet pekar inte pÄ nÄgra tydliga skillnader mellan pojkar och flickor och vi kan inte dra nÄgra generella slutsatser om Älderns betydelse i de olika feedbackdiskurserna i vÄr undersökning.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av det sociala nÀtverket och dess betydelse för elever med svÄrigheter att klara matematikÀmnet pÄ grundskolan. I det sociala nÀtverket inbegrips konsekvenser av förÀldrarnas utbildningsnivÄ och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat tvÄ manliga matematiklÀrare pÄ grundskolans högstadium. De har lÀmnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och förÀldrarnas utbildningsnivÄ samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolÄr Ätta inte uppnÄdde betyget godkÀnd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvÀrrat elevernas förmÄga att tillgodogöra sig matematikundervisningen. Nyckelord: Bakgrundsfaktorer, dyskalkyli, etnicitet, genus, matematiksvÄrigheter, sociala nÀtverket, sÀrskilt undervisningsbehov..