Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ mer om matematiksvÄrigheter och pedagogers syn och erfarenhet av detta. Syftet var Àven att finna ny kunskap om olika arbetssÀtt, vilket resulterade i insikten om olika laborativa material och dess betydelse för matematikundervisningen.Författarna valde att genomföra studien med hjÀlp av att lÄta pedagogerna skriva berÀttelser. För att vinna ny kunskap har författarna delvis anvÀnt sig av hermeneutisk metod för att se helheten genom de olika komplexa delarna.I studien har det visat sig att det Àr flera faktorer som pÄverkar elevers matematiska svÄrigheter. Det kan vara allt ifrÄn den kognitiva förmÄgan hos eleven till den omgivande miljön.Uppsatsen har givit författarna mÄnga tankar kring hur man kan arbeta med framförallt laborativt material. NÄgra spÀnnande förslag finns under sammanfattande avslutning dÀr de presenterar vad man skulle kunna studera vidare..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrares syn pÄ relation mellan arbetsformer, ÀmnesomrÄden och elevers matematiska kompetenser nÀr det gÀller matematikundervisningen, inom grundskolans tidigare Är. Jag ville Àven ta reda pÄ hur enkÀter med öppna frÄgor fungerar som insamlingsmetod för tidspressade lÀrare som undervisar inom grundskolans tidigare Är. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med en öppen enkÀt och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att lÀrarna i liten eller ingen utstrÀckning anpassar arbetsformerna till de olika ÀmnesomrÄdena. LÀrarna gör inte heller nÄgon koppling mellan vilka kompetenser de önskar att eleverna utvecklar till nÄgot speciellt ÀmnesomrÄde.

Samtidigt som elever i behov av sÀrskilt stöd ökar, tycks antalet specialpedagoger minska, nÄgot som stÀller höga krav pÄ klasslÀrares kompetens (Vernersson, s. 24). Syftet med studien Àr att analysera klasslÀrares uppfattningar om deras möjligheter och begrÀnsningar i matematikundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. Studien bygger pÄ undersökningar som gjorts genom att intervjua Ätta verksamma lÄg- och mellanstadielÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Resultatet visar att klasslÀrarna har goda möjligheter att underlÀtta matematikundervisningen.

BAKGRUND: Vi har i vÄr bakgrund tagit upp aktuell forskning kring olika sÀttatt bedriva matematikundervisning i grundskolan. Vi har valt att sepÄ detta ur ett sociokulturellt perspektiv nÀr det gÀller eleverslÀrande.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om nÄgra lÀrares ochelevers uppfattningar om den egna undervisningen i matematik.METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ fallstudie, dÀr vi gjort vÄrdatainsamling genom kvalitativa intervjuer, med tvÄ pedagogeroch 12 elever uppdelat pÄ tvÄ klasser pÄ en skola.RESULTAT: Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att undervisningen imatematik Àr vÀldigt lÀromedelsstyrd och att undervisningen sÀllaneller aldrig varieras. Undervisningen kopplas inte till elevernasvardag i den utstrÀckning som Àr önskvÀrt. Eleverna har svÄrt attuttrycka meningen med matematik och visar upp stora brister i attförklara varför och nÀr de anvÀnder matematik. PedagogernakÀnner att de saknar tillrÀcklig kompetens i Àmnet matematik ochskulle behöva en kompetensutveckling..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka praktiskt kontra formellt arbetssÀtt i matematikundervisningen pÄ högstadiet. Den praktiska undervisningen Àr en undervisningsform som bottnar i det sociokulturella perspektivet, dÀr kunskap föds genom den kommunikativa processen. Den formella undervisningen med ursprung i Associationismen fokuserar dÀremot pÄ drill och övning. Meningen var att undersöka vilka effekter praktisk respektive formell undervisning fÄr resultatmÀssigt och hur de olika arbetsformerna uppfattades av eleverna. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs sex och en Ärskurs sju med sammanlagt trettio elever. För att undersöka mina frÄgestÀllningar genomförde eleverna tre olika prov inom statistikomrÄdet och besvarade en enkÀt.

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stÀrka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedÄtgÄende resultat. Examensarbetet ger förslag pÄ uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmÄga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, nÀr skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgÄr frÄn psykologen V. A.

Denna studie syftar till att undersöka nÄgra elevers uppfattning om olika matematiklektioner och elevernas matematiska lÀrande i samband med dessa lektioner. Som underliggande syfte anvÀndes och utvÀrderades emoticonskalor av eleverna i deras utvÀrdering av lektionerna och deras lÀrande. Studien har ett fenomenografiskt teoretiskt ramverk med fokus pÄ elevernas olika uppfattningar. För att fÄ svar pÄ de stÀllda forskningsfrÄgorna iscensattes och observerades fyra olika matematiklektioner, kvalitativa intervjuer med tolv elever genomfördes samt anvÀndandet av utvÀrderingsverktyget. Resultatet visar att elevernas uppfattning om vad det innebÀr att ?rÀkna matematik? och deras behov kopplat till lÀrande, pÄverkar deras upplevelse av undervisningen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur matematikundervisningen bedrivs och hur den nya lÀroplanen integreras i denna. En studie har genomförts riktad mot elever i tre klasser som gÄr i Ärskurs Ätta samt deras undervisande lÀrare i matematik. 71 elever svarade pÄ en enkÀt, tre lÀrare intervjuades och observationer av klassrummen gjordes. I vÄrt resultat och analysarbete har vi kombinerat svaren frÄn de olika metoderna för att fÄ en djupare förstÄelse och ökad validitet. Resultatet visar att lÀrarna strÀvar efter variation i undervisningen för att eleverna ska uppnÄ de mÄl och förmÄgor som finns i den nya lÀroplanen, Lgr11.

Arbetet Àr en studie som syftar till att ta reda pÄ om det finns skillnader i lÀrares definitioner pÄ vad ett laborativt arbetssÀtt Àr samt hur elevers förmÄgor och attityder pÄverkas av det arbetssÀtt de undervisas med. Undersökningen utfördes i tvÄ klasser, den ena klassen arbetade mer traditionellt med problemlösning medan den andra klassen arbetade med nÀstan samma innehÄll laborativt. Arbetet inleddes med en test för att ta reda pÄ elevernas kunskaper i problemlösning. Efter den första testen fortsatte de bÄda grupperna med att arbeta i fyra veckor pÄ vart sitt sÀtt med problemlösning. Under tiden genomfördes ett antal intervjuer med bÄde lÀrare och elever.

Syftet med arbetet Àr att synliggöra uppfattningar hos förÀldrar med irakisk invandrarbakgrund kring matematik och barns matematiklÀrande. Med detta arbete vill vi frÀmja ett gott samarbete mellan förÀldrar och lÀrare pÄ skolan med avseende pÄ matematiklÀrande. Undersökningen genomfördes pÄ tre olika mÄngkulturella skolor i Malmö kommun och baserades pÄ enkÀter och intervjuer. Resultatet visade att förÀldrarna Àr lite insatta i hur matematikundervisningen gÄr till pÄ i barnens skolor och att majoriteten Àr nöjd med barnens matematiklÀrande. Samarbetet mellan skola och hem upplevs vara bra av bÄde förÀldrar och lÀrare.

I detta arbete granskas och jÀmförs svenska och japanska lÀroböcker genom hela grundskolan med avseende pÄ brÄk- och proportionsbegrepp. Syftet Àr att skapa insikter om vilka skillnader det finns mellan lÀroböckerna som Àr viktiga för elevers möjligheter att bÀttre förstÄ dessa begrepp, och att ge förslag till förbÀttrad begreppsbildning i matematikundervisningen. Det finns skillnader mellan svenska och japanska lÀroböcker angÄende pÄ vilka sÀtt ett objekt presenteras och behandlas. I svenska lÀroböcker sker begreppsbildning i början av ett kapitel som en sammanfattning, och genom att eleverna sjÀlva löser uppgifterna. I Japan framförs ett objekt med ett problem, och diskussioner om lösningar visas invÀvda med begreppsdefinitioner.

Syftet med studien var att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas sÄ att den bemöter elever med fallenhet för matematik. Syftet var Àven att fÄ kunskap om hur arbetet med problemlösning kan gynna dessa elever. I genomförandet av studien intervjuades fem verksamma matematiklÀrare i Ärskurs 4-6. Studien belyste att undervisningen mestadels bestod av gemensamma genomgÄngar, att eleverna arbetade med nÄgot helt annat eller blev tilldelade svÄrare uppgifter. Studien belyste ocksÄ att eleverna kunde utmanas i problemlösning genom att lÀraren stÀllde högre krav pÄ dessa elevers kunskaper.

VÄrt syfte med undersökningen har varit att ta reda pÄ hur vi kan motivera och intressera vÄra elever samt vilka svÄrigheter eleverna möter vid problemlösning i matematikundervisningen. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever har det visat sig att den största svÄrigheten har varit textförstÄelsen vid problemlösningsuppgifter. Faktorer som Àr vÀsentliga för problemlösning Àr variation i undervisningen, uppgifter med lÀmplig svÄrighetsgrad och att anvÀnda eleverna som utgÄngspunkt i undervisningen. Eleverna uppskattar samarbete. Enligt litteraturen Àr det viktigt att eleverna kÀnner sig motiverade och ser meningsfullheten med det de gör.

SyfteSyftet med studien var att undersöka pÄ vilka sÀtt tvÄ gymnasieelever, som Àr i matematiksvÄrigheter och gÄr pÄ byggprogrammet, anvÀnder den matematik de lÀr i skolan i sin praktik.TeorianknytningDet sociokulturella perspektivet har anvÀnts som teoretisk bakgrund i denna studie. Med detta perspektiv utgÄr man frÄn att mÀnniskor lÀr sig i interaktion med varandra, i skolan eller i andra sammanhang. I lÀrprocessen anvÀnder man sig av de fysiska och kognitiva verktyg som finns i det omgivande samhÀllet. Dessa verktyg Àr skapade av samhÀllet, och de medierar vardagen för anvÀndaren. Ett centralt verktyg Àr sprÄk, och med det kommunikation.MetodStudien Àr etnografiskt inspirerad.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka om lÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder och integrerar digitala verktyg i matematikundervisningen, samt hur de beskriver de digitala verktygen som stöd att utveckla de matematiska förmÄgorna. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en enkÀtundersökning pÄ fyra kommunala gymnasieskolor i min hemkommun. Mina resultat visar att lÀrarna anvÀnder digitala redskap i arbete med matematik i ganska stor utstrÀckning men eleverna gör inte det. LÀrarna anser att eleverna lÀr sig bÀttre och att digitala verktygen bidrar till att utveckla de matematiska förmÄgorna till ganska stor del men det finns fortfarande en del lÀrare som inte Àr lika positiva till det. Förutom att digitala verktygen ses som en tillgÄng för att kunna utveckla undervisningen kan de ocksÄ skapa problem i form av teknikkrÄngel och distraktion för eleverna, enligt lÀrarna.