Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever i Äk 1 pÄ El- respektive Industriprogrammen pÄ gymnasiet anvÀnder sig av ett datorstöd pÄ kursen Matematik A, och att ta reda pÄ vilken typ av kategori program som eleverna utnyttjar mest.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av dels en enkÀt av hela undersökningsgruppen, dels elevintervjuer av ett urval av gruppen.Resultatet pÄ undersökningen visar att eleverna inte anvÀnde datorstödet under lÀrprocessen i speciellt stor omfattning. Datorstödet anvÀndes framför allt under de ordinarie matematiklektionerna och den typ av funktion som anvÀndes mest frekvent var av en typ som starkt bidrog till ett ytligt och kortsiktigt lÀrande..

Detta Àr ett forskningsarbete dÀr jag har undersökt elevernas upplevelser av en lÀroboksstyrd- respektive problemlösningsbaserad undervisning. Dessutom har elevernas Äsikter om viktiga aspekter för en stimulerande matematikundervisning undersökts. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 2. Resultatet visar att eleverna inte alltid vet vad de gör pÄ matematiklektionerna och att de har svÄrt att uttrycka och beskriva vad matematikÀmnet innebÀr. Eleverna uttrycker en önskan om att fÄ en variation i undervisningen, dÀr de fÄr arbeta bÄde individuellt och i grupp och med en mÀngd olika material och matematiska omrÄden.

Detta utvecklingsarbete, utfört i en Ärskurs ett och tvÄ, syftar till att införa mer lek i matematikundervisningen i skolans lÀgre Ärskurser. Vi upplever att leken i skolan Àr nÄgonting man Àgnar sig Ät pÄ rasterna och inte en metod för inlÀrning i klassrummet. Med leken som metod har vi skapat förutsÀttningar för barnen att nÄ de mÄl som finns uppsatta i kursplanen för matematik. Resultatet av vÄr studie visar pÄ att det finns fler fördelar med leken som metod och att man bör Àgna mer tid Ät den Àven inne i klassrummet under ordnade former. Vi lyckades inspirera bÄde elever och lÀrare att anvÀnda sig av mer lek i matematikÀmnet.

Under vÄr praktik pÄ ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgÄngspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att mÄnga av lÀrarna anser att deras undervisning Àr verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkÀtundersökning har vi undersökt om lÀrare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lÀrare och elever inte har samma uppfattning, elever (Är 6) har svÄrt att se nÄgot samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de anvÀnder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till anvÀndning utanför skolan, detta trots att lÀrarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning..

Syftet med uppsatsen var att undersöka Àldre personers upplevelser av att vara anhörigvÄrdare och att fÄ anhörigstöd samt stöd som efterlevande. Ett vidare syfte var att fÄ en uppfattning om vilket stöd deltagarna har fÄtt i sin sorgeprocess. Vi ville ocksÄ fÄ en uppfattning om anhörigkonsulentens erfarenheter av och tankar om anhörig- och efterlevandestöd. VÄra frÄgestÀllningar var: Vilka upplevelser och erfarenheter har deltagarna av att vara anhöriga och att fÄ anhörigstöd? Vad innebÀr deltagandet i efterlevandegruppen? Vilka upplevelser har deltagarna av stöd i sorg? Vilka upplevelser och erfarenheter har anhörigkonsulenten av anhörig- och efterlevandestöd genom sin yrkesroll?Vi genomförde fem intervjuer med deltagare i en efterlevandegrupp samt en intervju med den anhörigkonsulent som ansvarat för de anhöriggrupper deltagarna varit med i och möjliggjort nÀmnda efterlevandegrupp.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare pÄ nÄgra förskolor bedriver lekfull matematik utomhus. Litteraturen berör lek, matematik i förskolan och utomhuspedagogik. En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr 5 lÀrare inom förskolan har intervjuats.Huvuddragen i resultaten visar att det Àr möjligt att bedriva lekfull matematik utomhus i förskolan. LÀrarnas erfarenheter visar att det Àr bÄde möjligt och efterstrÀvansvÀrt att förlÀgga matematikundervisningen utomhus. DÀremot kommer studien fram till att det vore bra att bredda begreppet matematik till att inte bara innehÄlla rÀkning utan Àven sÄdant som mÀtning, lokalisering och design.

Sjöberg, Helena (2009): Matematik i förskoleklassen. Examensarbete i didaktik. LÀrarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GÀvle. SammanfattningMatematik Àr nÄgot som barnen har kunskaper i mycket tidigt i livet och som de Àven anvÀnder dagligen i naturliga sammanhang.

I denna rapport vill vi undersöka hur lÀrare arbetar med vardagsanknuten matematikundervisning och hur eleverna upplever den. För att fÄ svar pÄ detta har vi genomfört en fallstudie dÀr vi observerat tre matematiklektioner i skolÄr tre och sedan intervjuat sex elever och lÀraren. VÄrt resultat visar bland annat att eleverna uppfattar matematikÀmnet som rÀkning i matematikboken och har svÄrt att relatera skolans matematik med den matematik som de anvÀnder utanför skolan. LÀraren som vi observerat och intervjuat baserar sin undervisning pÄ matematikboken men önskar att hon kunde slÀppa matematikboken mer och strÀvar efter detta. Enligt litteraturen kan elevernas matematiska förstÄelse öka om man gör eleverna medvetna om matematiken som finns runt omkring dem..

Syftet med denna studie Àr att öka kunskap om hur lÀrare anser sig arbeta för att motivera elever i matematikundervisningen. Kunskapen frÄn studien kan bidra till att lÀrare kÀnner sig tryggare i sin yrkesroll nÀr den komplexa uppgiften att skapa motivation hos eleverna ska lösas. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ intervju dÀr sju lÀrare deltar som informanter. Samtliga lÀrare arbetar med elever i lÄgstadiet Ärskurs 1-3. Resultatet av studien visar att samtliga lÀrare anser att de anvÀnder sig av ett varierat arbetssÀtt för att motivera elever.

En studie riktad mot fem lÀrares anvÀndande och definition av formativ bedömning i matematikundervisningen i Ärskurs 1-3. UtifrÄn genomförda observationer och intervjuer redovisas insamlad data med hjÀlp av konkreta exempel frÄn det verkliga matematikklassrummet. Studiens resultat tyder pÄ att samtliga deltagande lÀrare anvÀnder nÄgon form av formativ bedömning i sin matematikundervisning. Majoriteten av lÀrarna anvÀnder det dock inte kontinuerligt i sin matematikundervisning trots att tidigare forskning belyser gynnsamheten av ett formativt bedömningssÀtt. En anledning till detta Àr att lÀrarna ser svÄrigheter i anvÀndandet av formativ bedömning i Àmnet matematik för Ärskurserna 1-3..

Studien syftar till att beskriva hur lÀrare i matematik upplever att de praktiskt hanterar elevers olika förutsÀttningar i sin matematikundervisning. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av tvÄ lÀrare i matematik i grundskolans senare Är. Det empiriska materialet bestÄr av fyra klassrumsobservationer, som analyserades för att identifiera olika typer av individualisering, samt fyra intervjuer, för att belysa lÀrarnas upplevelser av och tankar kring individualisering. Det framkom att det förekommer flera olika typer av individualisering. En del individualisering var ett resultat av lÀrarens medvetna val, men det förekom Àven individualisering som lÀrarna delvis var omedvetna om..

Syftet med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar om de möjligheter och hinder som finns i matematikundervisningen för elever Žmed annat modersmÄl Àn svenska. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua sex lÀrare so, undervisar i matematik och modersmÄl och utifrÄn dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera de variationer vi kunnat finna. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat sex matematiklÀrare pÄ tre skolor.Resultatet visar att det som lÀrarna gemensamt sÄg som en möjlighet i undervisningen i matematik för elever med annat modersmÄl Àn svenska var att dessa elever hat med sig en helt annan studietradition Àn den som finns i svenska skolor..

Detta arbete Àr en textanalys av hur nÄgra svenska lÀroböcker i matematik introducerar algebra speglat i van Hieles teorier om tankenivÄer vid inlÀrning. Van Hieles teorier poÀngterar sprÄket som kunskapsbÀrare i matematik vilket gÄr som en röd trÄd genom analysen. Generellt börjar lÀroböckerna pÄ van Hieles tankenivÄ 3. Enligt van Hieles teorier borde undervisningen i algebra börja pÄ nivÄ 1, vilket dÄ blir lÀrarens uppgift att göra utan stöd av matematikboken. Förslag pÄ arbetssÀtt för nivÄ 1 och 2 ingÄr..

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur klassrumsorganisationen pÄverkar koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga i matematik- och svenskundervisningen.  FrÄgestÀllningarna har behandlat skillnader i förekomsten av koncentrerat arbete mellan Àmnenas olika moment, samt utifrÄn olika arbetsformer. Genom observationer och intervjuer har jag samlat in empirisk data som gett mig underlag för resultatet. Studiens resultat visar att koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga pÄverkas negativt av undervisning som innefattar mÄnga rörliga inslag och dÀr de lÀmnas Ät sig sjÀlva att komma igÄng med sina uppgifter. BÄde observation och intervjuresultaten visar att undervisning i halvklass i jÀmförelse med i helklass, har en god inverkan pÄ koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga, sÀrskilt i matematikundervisningen..

Syftet med denna studie var att undersöka vad olika typer av spel anses ha för betydelse i matematikundervisningen i Ärskurs 1-3 ur lÀrares perspektiv. I studien har fem aktiva lÀrare i Ärskurs 1-3 intervjuats. Resultatet visar bland annat att spel kan stödja inlÀrningen inom de flesta matematiska omrÄden. Dessutom innehÄller matematikspel mÄnga betydelsefulla delar som kan stödja elevernas inlÀrning, till exempel genom motivation och kollegialt lÀrande. DÀremot kan spel ocksÄ stjÀlpa inlÀrningen för att spelen anses sÄ roliga att eleverna glömmer att reflektera och vara medvetna om sitt lÀrande..