Syftet med vÄr studie var att öka kunskapen om verksamma lÀrares undervisningspraktik i Àmnet matematik relaterat till elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i densamma. Dessa tre begrepp utgör i sitt ursprungliga sammanhang komponenterna i KASAM (KÀnsla Av SAMmanhang), ett begrepp som har skapats av Aaron Antonovsky (2005). De tre begreppen definierades i relation till matematikundervisning för att kunna appliceras pÄ denna studie. Ett underordnat syfte med studien var Àven att utveckla och utvÀrdera en metod för lÀrare att bli medvetna om sina elevers upplevelse av matematik- undervisning. I denna studie undersöktes undervisningspraktiker i Àmnet matematik bedrivna av tre utbildade lÀrare i Är 3 och jÀmförde med hur eleverna i respektive lÀrares klass upplevde undervisningen utifrÄn begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Vi har under vÄra praktikperioder i gymnasieskolan uppmÀrksammat att intresset för matematik i mÄnga fall Àr lÄgt hos eleverna. Att matematikintresset bör ökas visar ocksÄ den senaste granskningen som gjorts av Skolverket under 2001 och 2002. Med stöd av detta utförde vi ett utvecklingsarbete med syfte att undersöka hur inslag av laborativ matematik i undervisningen pÄverkar gymnasieelevers intresse för matematik. Undersökningen genomfördes under fyra veckor pÄ Livsmedelsprogrammet vid en gymnasieskola i LuleÄ Kommun. De mÀtinstrument vi anvÀnt oss av Àr skriftliga enkÀter samt observationer.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur matematiklÀrare i tvÄ kommuner ser pÄoch arbetar med individualisering i matematikundervisningen i Ärskurs 7-9. Den empiriskastudien avsÄg att besvara syftet utifrÄn ett antal frÄgestÀllningar vilka belysteindividualisering, konkretisering, begreppsförstÄelse och problemlösning imatematikundervisningen.Teori: Den huvudsakliga inriktningen i litteraturdel och teoridel i denna studie handlar omhur skolan och lÀrarna, enligt styrdokument och forskning, skall genomföra sitt uppdrag föratt eleverna pÄ ett individualiserat sÀtt skall bli goda problemlösare. Studien har sin teoretiskautgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet, vilket utgÄr frÄn den ryske psykologen Lev SVykovskijs (1896-1934) teorier om lÀrandet.Metod: Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av struktureradefokusgruppsintervjuer. Totalt intervjuades fem fokusgrupper, vilket representerade allakommunala 7-9 skolor i de tvÄ kommunerna.Resultat: Individualisering i bemÀrkelsen att nÄ och lyfta alla frÄn sin nivÄ Àr en paradoxenligt de intervjuade lÀrarna i de tvÄ undersökta kommunerna. Duktiga och sjÀlvgÄende eleverfÄr inte den handledning under dialog som de borde kunna krÀva och de kan dÀrför inteutvecklas optimalt.

En attraktiv stad Àr ett vitt begrepp. Vad som Àr attraktivt för nÄgon behöver inte vara det för nÄgon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta Àr överens om krÀvs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och sociala faktorer men ocksÄ om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud, skönhet med mera. I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna nÀrmare och kommit fram till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i stadsrummet Àr viktiga ingredienser i omrÄden dÀr mÀnniskor bor och arbetar.

Matematiksamtal Àr en viktig del i undervisningen dÀr de bidrar till att öka elevernas förstÄelse och sjÀlvstÀndiga tÀnkande, vilket flera studier visar. Forskningen uppmÀrksammar dock att samtalets utrymme har minskat i matematikundervisningen och att det tysta, individuella arbetssÀttet har ökat. SÄvÀl nationella som internationella undersökningar pekar pÄ att lÀroboken har en mycket stark stÀllning i matematikÀmnet. För att eleverna ska motiveras och utvecklas i sitt lÀrande bör den dock kompletteras med flera lÀromedel och olika arbetsformer. Studien har genomförts utifrÄn ett kommunikativt perspektiv, dÀr syftet har varit att undersöka lÀroböcker och lÀrarhandledningar i matematik för elever i skolÄr 4. Analysen har utgÄtt frÄn hur uppgifterna i lÀroboken inbjuder till ett kommunikativt arbetssÀtt, samt hur lÀrarhandledningarna uppmuntrar det muntliga samarbetet i undervisningen.

I syfte att undersöka om och hur lÀrarens instÀllning till problemlösning och undervisning förhÄller sig till elevens tÀnkande har vi vÀnt oss till tre klasser i skolÄr 3. I vÄr teoretiska förankring har vi ur ett konstruktivistiskt perspektiv utgÄtt frÄn vad, hur och varför. I undersökningen fick eleverna tvÄ problemlösningsuppgifter som de skulle lösa individuellt och semistrukturerade intervjuer gjordes med lÀrarna till klasserna. Resultatet visade att klassen med problemlösande undervisning hade sÀmst resultat men störst variationer i lösningarna. UtifrÄn vÄrt analyserade resultat och tidigare forskning ser vi betydelsen av en variation i undervisningen, bÄde nÀr det gÀller problem, metod och arbetsform för att nÄ den viktiga djupa förstÄelsen..

De direkta bekÀmpningssystemen har stundtals ifrÄgasatts under Försvarsmaktens ominriktning mot detnÀtverksbaserade försvaret (NBF). Detta har framförallt gÀllt enskilda typer av plattformar som t exstridsvagnen. De förmÄgor som de direkta bekÀmpningssystemen har idag sÀgs i framtiden kunna helt ellerdelvis övertas av indirekta bekÀmpningssystem med precisionsförmÄga. Ett av nyckelorden hÀrvidlag ÀrlÄngrÀckviddighet, d v s porté pÄ 100 km och dÀröver. Uppsatsen har undersökt behovet av direktabekÀmpningssystem pÄ det framtida slagfÀltet.

Syftet med denna empiriska studie var att redogöra för vilken typ av frÄgor som lÀraren, under matematikundervisningen, stÀller beroende pÄ vilken klassrumssituation som rÄder. Vi ville undersöka om det fanns nÄgra skillnader eller likheter kring anvÀndningen av frÄgor beroende pÄ om lÀraren befinner sig i en helklassundervisning jÀmfört med om lÀraren befinner sig tillsammans med enskilda elever under det enskilda arbetet. MÄnga lÀrare anvÀnder slutna frÄgor i sin matematikundervisning och behöver bli medvetna om sin frÄgeteknik för att frÀmja elevers sprÄkutveckling. Forskning visar pÄ att öppna frÄgor frÀmjar elevens sprÄkutveckling dÄ de uppmuntrar till samtal i klassrummet. Det sociokulturella perspektivet, som grundar sig pÄ Vygotskijs teorier, belyser vikten av att kommunicera och samspela med andra för att gynna elevernas sprÄkutveckling.

I slutet av LÀrarutbildningen vÀxte insikten fram om behovet av variation i matematikundervisningen pÄ gymnasiet. Erfarenheten ger vid handen att eleverna skolas in i ?utantillkunskap? dÀr kvantitet, ordning och reda styr uppfattningen om vad som Àr kunskap och om hur man lÀr sig matematik. Denna uppfattning Àr inte i överensstÀmmelse med den undervisning som eleverna har rÀtt till enligt lÀroplan och styrdokument. Avsikten med arbetet Àr att ge förslag pÄ laborativa matematiska problemstÀllningar. Laborationer samt tester och utvÀrderingar genomfördes under nÄgra veckor i en gymnasieskola i nordvÀstra SkÄne. För testningen av laborationerna valdes en NV-klass bestÄende av 31 elever.

Dagens samhÀlle blir alltmer mÄngsprÄkigt. Ungdomar frÄn olika delar av vÀrlden och med olika bakgrund och sprÄk samlas inom en och samma sociala praktik för att lÀra, i skolan. De nyanlÀnda eleverna hamnar i olika stadsdelar och börjar integrera sig i olika sociala praktiker, vilket ger upphov till att eleverna utvecklar olika erfarenheter och Àven att de utvecklas olika sprÄkligt. Hur pÄverkar olika sociala praktiker elevernas andrasprÄksutveckling? Varför Àr sprÄkinlÀrningen sÄ varierad hos olika elever? Jag har valt att utgÄ frÄn sÄdana frÄgor i min studie och förankrar dem i ett sociokulturellt andrasprÄksperspektiv.

AbstractSyfteSyftet med denna studie var att studera fyra lÀrares uppfattningar om andrasprÄksbedömning inom Àmnet svenska som andrasprÄk. Bakgrunden till undersökningen Àr svÄrigheterna med att bedöma sprÄkkunskaper och sprÄkutveckling. Ett specifikt problemomrÄde Àr bedömningen av sprÄknivÄer vid inplacering och gruppering av elever som börjar studera svenska som andrasprÄk pÄ individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK), men Àven bedömningen i den löpande undervisningen. Fokus riktades pÄ det arbetssÀtt eller de underlag som tillÀmpades vid bedömning och möjliga sÀtt att utveckla bedömningsprocessen.MetodDen metod som tillÀmpades var halvstrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra lÀrare som arbetade med att undervisa i svenska som andrasprÄk pÄ ett IVIK-program. Intervjuerna föregicks av en provintervju och merparten av frÄgorna hÀmtades frÄn en samtalsguide utgiven av Myndigheten för skolutveckling.ResultatResultaten visade att de underlag för bedömningar som anvÀndes var frÀmst elevernas prestationer i det dagliga arbetet.

Uppsatsen handlar om lekens betydelse i matematikundervisningen. Hur medvetna Àr barnen om att lek med matematik kan frÀmja deras matematikinlÀrning? Hur kan man som pedagog frÀmja barns matematikinlÀrning genom lek? Syfte med undersökningen Àr att belysa hur matematiklek kan frÀmja barns matematikinlÀrning.Undersökningen grundar sig pÄ observationer och intervjuer. VÄra informanter Àr sex stycken sexÄringar samt tvÄ pedagoger som arbetar med dessa sex barn. Vi anvÀnde oss av ett spel som matematiklek under observationen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och ge inblick i skillnader och likheter avseende delar av matematikundervisningen i skolÄr 3, Ä ena sidan i en klass vid en grundskola i Linköping i Sverige och Ä andra sidan i en klass vid en grundskola i Tamm-Hohenstange i Tyskland.Genom kvalitativa djupintervjuer med tre matematiklÀrare, klassrumsobservationer, en analys av matematikböckerna och andra lÀromedel samt en styrdokumentsanalys tog jag reda pÄ vilken arbetsform som Àr vanligast pÄ matematiklektionerna i respektive klass och varför, vilka förkunskaper i matematik eleverna hade i respektive klass i början av skolÄr 3, vilka förkunskaper de bör ha i matematik i början av skolÄr 3 enligt gÀllande styrdokument, vilken matematikbok som anvÀnds i respektive klass och varför, samt vilka ytterligare lÀromedel som anvÀnds utöver matematikboken och varför.Kortfattad information om tidigare internationell komparativ forskning inom skolvÀsendet och relevant litteratur om olika arbetsformer och deras konsekvenser för lÀrandet utgör den teoretiska bakgrunden till min studie.Mitt tillvÀgagÄngssÀtt för insamling och bearbetning av data samt de etiska stÀllningstaganden som jag har gjort beskriver jag i metodavsnittet.Resultaten visar att eget arbete Àr den vanligaste arbetsformen pÄ matematiklektionerna i bÄda klasserna. Elevernas förkunskaper i matematik i början av skolÄr 3 skiljer sig Ät. Resultaten tyder pÄ att det i den svenska skolklassen fÀsts större vikt vid att fÄ eleverna att förstÄ kopplingen mellan matematiken i skolan och matematiken i verkligheten, medan eleverna i den tyska skolklassen förvÀntas tillÀgna sig mÄnga, till viss del originella, kunskaper och fÀrdigheter. Den mest pÄfallande skillnaden vid jÀmförelsen av matematikböckerna Àr att matematikboken som anvÀnds i den tyska skolklassen Àr mycket mera omfattande Àn matematikboken som anvÀnds i den svenska skolklassen. Matematikboken som anvÀnds i den svenska skolklassen uppvisar dÀremot en tydligare struktur.

I vÄr studie Àr syftet att undersöka hur matematikens begreppsbildning pÄverkas av sprÄk ochkulturella skillnader för elever med svenska som andrasprÄk. Undersökningen syftar till att ta reda pÄvad pedagogerna anser om detta och hur de arbetar med det i undervisningen. För att ta reda pÄ vadpedagogerna anser och hur de arbetar valde vi att göra en strukturerad intervju med pedagoger i Àmnetmatematik och svenska som andrasprÄk. I resultatet av vÄr undersökning har vi kommit fram till attsprÄket och kulturen har stor inverkan pÄ begreppsbildningen i matematikundervisningen. I resultatetkom det bland annat fram att tidigare erfarenheter, metaforer och verklighetsanknutna uppgifter kanorsaka problem för elever med svenska som andrasprÄk..

Att matematikundervisningen oftast utgÄr frÄn en lÀrobok medför bland annat att mÄnga elever har svÄrt att vardagsanknyta matematiken och dÀrför har svÄrt att finna mening med den. Genom att lÀraren variera undervisningen med bland annat problemlösning stÀlls eleverna inför utmaningar. De fÄr dÄ chans att anvÀnda sitt sunda förnuft och logiska tÀnkande och det bidrar till att öka deras matematiska medvetenhet.Jag har valt att göra en intervjuundersökning med sex lÀrarstuderande. Mitt syfte var att undersöka lÀrarstudenters förhÄllningssÀtt till problemlösning, hur de uppfattade undervisningen (teorin) pÄ LÀrarutbildningen och praktiken (verksamhetsförlagda tiden) var för sig och i relation till varandra i kursen problemlösning.Resultatet visade pÄ att de flesta av studenterna var nöjda med undervisningen i problemlösning pÄ LÀrarutbildningen. De hade lÀrt sig olika strategier, hur man formulerar problem samt vilka frÄgor man kan stÀlla vid problemlösning.