Undersökningens syfte Àr att studera video som inslag pÄ matematiklektioner genom att titta pÄ elevers kunskapsutveckling, Äsikter och lÀrares Äsikter.En video om Pythagoras sats har producerats och visats i klassrummet och det har sedan gjorts diagnostiska prov i experiment- och en kontrollgrupper. Det har Àven gjorts en elevenkÀt och lÀrarintervju. Resultatet visade att eleverna var ganska positiva till video men att filmen inte hjÀlpte nÄgot mÀrkbart. LÀrarna ansÄg det vara svÄrt att fÄ in video i matematiken eftersom det gÄr sÄ fort. Slutsatsen Àr att video kan anvÀndas som tillsats till undervisningen ibland, men inte som ensam ersÀttning till annan undervisning..

Uppsatsens syfte Àr att ge lÀsaren en bild av problematiken som uppstÄr nÀr en ny religion eller rörelse gör sitt intÄg i ett land eller omrÄde samt vem eller vilka som har nÄgon vinst med en förÀndring. Syftet Àr ocksÄ att ge en bild av de olika metoder som anvÀndes till att övertyga mÀnniskorna om varför de skulle konvertera till religionen eller rörelsen. Den frÄga som jag stÀller framför allt Àr hur kristendomen kunde överleva och hur samhÀllena var styrda pÄ 800- till 1100-talets Sverige.Det centrala i min framstÀllning om de kungliga motiven Àr att i samtliga motiv ligger en önskan att stÀrka en svag kungamakt. Kungamakten anvÀnde kristendomen till att stÀrka sin maktposition. Denna stÀrkta kungamakt ligger i tiden för övergÄngen frÄn ÀttesamhÀlle till stats- och klassamhÀlle.

UtgÄngspunkt för detta examensarbete Àr de sjunkande elevprestationerna i matematik. I en rapport av Skolverket (2007) konstateras att det Àr allt fÀrre elever som nÄr upp till mÄlen i matematik i Ärskurs nio. Denna studie fokuserar pÄ matematikbokens roll i matematikundervisningen, dÄ det i tidigare forskning framkommer att stora delar av lektionerna bestÄr av att eleverna arbetar sjÀlvstÀndigt i matematikboken. I avsnittet tidigare forskning fokuserar studien pÄ vad matematikboken kan fÄ för konsekvenser för elevens möjligheter att utveckla en matematisk förstÄelse. Det som tydligt framkommer i detta avsnitt Àr att matematikboken frÀmst anvÀnds dÄ eleven arbetar sjÀlvstÀndigt med eget arbete.

Elever som efter avslutad grundskola börjar studera pÄ gymnasial nivÄ, har i sitt slutbetyg med sig Ätminstone betyget G i matematik. Trots detta fÄr mÄnga elever svÄrigheter med att klara av den inledande matematikundervisningen pÄ gymnasiet.Syftet med denna studie har varit att genom ett elevperspektiv, beskriva och lyfta fram de likheter och skillnader som en grupp elever upplever mellan matematikundervisningen pÄ grundskolans senare Är och pÄ gymnasiet. FrÄgestÀllningen har varit:- Vilka likheter/skillnader upplever eleverna mellan gymnasieskolans obligatoriska A-kurs i matematik och grundskolans matematikundervisning?Studien har genomförts med en fenomenografisk utgÄngspunkt dÀr kvalitativt halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts. I studien har Ätta elever intervjuats.Resultatet av studien presenters i fem kategorier.

I kursplanen för matematik i Gy11, har det lagts mer betoning pÄ bevis i matematikundervisningen. Denna kvalitativa studie undersöker hur tre gymnasielÀrare ser pÄ denna förÀndring. Teorin utgÄr frÄn filosofiska perspektiv pÄ matematikundervisning, med betoning pÄ kritik av en absolutistisk syn pÄ matematik. De tre lÀrarna uttalar sig till stor del positivt om den ökade mÀngden bevisföring i kursplanerna, men anser att mycket av undervisningen i bevisföring gÄr eleverna förbi. Slutligen drar jag slutsatsen att lÀrarna inte gÄr utanför sina egna uppfattningar om bevis och bevisföring i undervisningen, och reflekterar över dessa.

Studien behandlade lÀrobokens pÄverkan pÄ elevernas matematikrelaterade uppfattningar. Den empiriska undersökningen genomfördes med kvalitativa halvstrukturerade intervjuer av fyra elever som intervjuades vid tvÄ tillfÀllen, dels Är 2004 och dels Är 2006. Eleverna gick i Är fyra vid första intervjutillfÀllet och i Är sex vid andra intervjutillfÀllet. Resultaten ifrÄn den empiriska studien visade att lÀroboken inte har förÀndrat elevernas uppfattning till Àmnet matematik. DÀremot har lÀromedlet en stark stÀllning i matematikundervisningen.

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet var att fördjupa oss i hur utomhuspedagogik som lÀrandemiljö kan stimulera elevers lÀrande inom geometri. Verktyg som anvÀndes för dokumentation i utvecklingsarbetet var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning. Vi har planerat och genomfört sju aktiviteter i Ärskurs 2 och 3 med totalt 25 elever.  Genomfört utvecklingsarbete visar att utomhuspedagogikens lÀrandemiljö Àr ett bra komplement i matematikundervisningen. De deltagande eleverna har visat att ett lustfyllt arbetssÀtt stimulerar ett hÄllbart lÀrande. Eleverna har uppvisat ett intresse för geometri och en iver för ett fortsatt lÀrande.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om elevens egen uppfattning om deras motivation för matematikÀmnet förÀndras genom att införa fler problemlösningsuppgifter i undervisningen. Undersökningen genomfördes under vÄr praktik som var sju veckor i en grupp pÄ 17 elever i Ärskurs 9. Vi införde en problemlösningsuppgift som inledning pÄ tio matematiklektioner. Vi anvÀnde oss av enkÀt vid tvÄ olika tillfÀllen för att se om elevernas uppfattning om deras motivation förÀndrats. Resultatet visade att problemlösningsuppgifterna gjorde matematikÀmnet roligare.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur klassrumsorganisationen pÄverkar koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga i matematik- och svenskundervisningen.  FrÄgestÀllningarna har behandlat skillnader i förekomsten av koncentrerat arbete mellan Àmnenas olika moment, samt utifrÄn olika arbetsformer. Genom observationer och intervjuer har jag samlat in empirisk data som gett mig underlag för resultatet. Studiens resultat visar att koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga pÄverkas negativt av undervisning som innefattar mÄnga rörliga inslag och dÀr de lÀmnas Ät sig sjÀlva att komma igÄng med sina uppgifter. BÄde observation och intervjuresultaten visar att undervisning i halvklass i jÀmförelse med i helklass, har en god inverkan pÄ koncentrationssvaga elevers arbetsförmÄga, sÀrskilt i matematikundervisningen..

There is no further training in management in teacher education programs, which can create uncertainty among teachers in terms of management. According to the curriculum, the teacher should base it on a democratic approach, but how does it look in real life? The purpose has been to investigate how practicing teachers perceived management and their own leadership style, whether they made conscious choices and if so, whether they then had any purpose in their leadership style. Teachers' views of a good leader and how much influence students have on the teaching, enter into these issues.The survey is based on a qualitative research approach, based on interviews with four active teachers. Although observations were made they did not play any major role in this investigation.

Att anvÀnda datorer i matematikundervisningen kan huvudsakligen ha tvÄ olika syften. Antingen kan syftet vara att eleverna ska lÀra sig anvÀnda datorer och tekniska hjÀlpmedel (vilket ingÄr i flera av gymnasieskolans kursplaner) eller sÄ anvÀnds datorer och tekniska hjÀlpmedel som ett hjÀlpmedel i sjÀlva undervisningen sÄ att eleverna kan lÀra sig matematiken pÄ ett bÀttre sÀtt. Den senare aspekten har undersökts i detta arbete. Fem lÀrare har berÀttat hur de tar datorn till hjÀlp för att eleverna skall ta till sig matematiken pÄ ett bÀttre och effektivare sÀtt och tvÄ olika anvÀndningssÀtt har hÀr kunnat identifieras. Det första sÀttet Àr att lÀraren anvÀnder datorn som ett hjÀlpmedel vid genomgÄngar, dÄ lÀraren anvÀnder datorn och eleverna tittar pÄ en storbild och ser vad lÀraren gör, som en föredrags-hÄllare anvÀnder en overhead eller PowerPoint.

Efter att ha lÀst Riesbecks avhandling, Interaktion och problemlösning ? Att kommunicera om och med matematik, fann vi av intresse att undersöka lÀrarens betydelse för en meningsfull muntlig matematisk kommunikation som ger eleverna en matematisk förstÄelse. UtifrÄn klassrumsobservationer och lÀrarintervjuer i skolÄr 2 och 3 ville vi ta reda pÄ hur kommunikationen ser ut i klassrummet och Àven hur lÀraren förhÄller sig till denna. VÄrt resultat visar att lÀraren har en avgörande roll för den muntliga kommunikationen, vilket ocksÄ de intervjuade lÀrarna Àr medvetna om. DÀremot kom vi fram till att det lÀrarna framhöll som viktigt i kommunikationen, praktiserade de inte alltid i undervisningen dÄ de dominerade kommunikationen..

Syftet med studien Àr att fÄ inblick i hur elever i Ärskurs fem upplever matematiklÀxorna och om det finns faktorer som pÄverkar instÀllningen positivt. Det empiriska underlaget bestÄr av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebÀr bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod för att skaffa dataunderlag. Det kvantitativa underlaget bestÄr av en enkÀtundersökning som 47 elever besvarat och ett kvalitativt underlag bestÄende av 11 intervjuer med utvalda elever. Resultatet visar att matematiklÀxan uppfattas positivt av övervÀgande del. Slutsatser Àr att matematiklÀxan verkar vara ett flitigt anvÀnt arbetsÀtt i matematikundervisningen men den behöver individanpassas i större utstrÀckning, framför allt för elever med negativ instÀllning..

I vÄr studie Àr syftet att undersöka hur matematikens begreppsbildning pÄverkas av sprÄk ochkulturella skillnader för elever med svenska som andrasprÄk. Undersökningen syftar till att ta reda pÄvad pedagogerna anser om detta och hur de arbetar med det i undervisningen. För att ta reda pÄ vadpedagogerna anser och hur de arbetar valde vi att göra en strukturerad intervju med pedagoger i Àmnetmatematik och svenska som andrasprÄk. I resultatet av vÄr undersökning har vi kommit fram till attsprÄket och kulturen har stor inverkan pÄ begreppsbildningen i matematikundervisningen. I resultatetkom det bland annat fram att tidigare erfarenheter, metaforer och verklighetsanknutna uppgifter kanorsaka problem för elever med svenska som andrasprÄk..

 Syftet med denna studie Àr undersöka om det förekommer nÄgon koppling mellan lÀrares per-sonliga förhÄllningssÀtt och elevers utövande av reellt inflytande i matematikundervisningen. I litteraturgenomgÄngen anvÀnds tidigare forskning och studier som gjorts inom elevinflytande samt en progression av hur det reella elevinflytandet fÄtt del i styrdokumenten.Intervjuer kombineras med deltagande observationer i syfte att fÄ större insikt i de personliga förhÄllningssÀtten gentemot reellt elevinflytande.Huvudresultaten visar att lÀrarnas förhÄllningssÀtt Àr positiva dock problematiseras applice-ringen av reellt elevinflytande i praktiken, pÄ grund av kursplanemÄlen..