Syftet med studien Àr att skapa ökad kunskap om pÄ vilket sÀtt arbetsmetoden PRAXIS kan vara en del av arbetet med den tidiga lÀsinlÀrningen för elever som Àr i riskzonen för lÀs- och skrivsvÄrigheter. Det undersöker jag genom att göra ett undervisningsförsök i en klass under en period. Det Àr en blandklass dÀr halva gruppen Àr förskoleklass och den andra halvan Ärskurs ett. Elevernas kunskaper testas före och efter undervisningsförsöket. Resultatet frÄn testen visade att den intensiva trÀningen i undervisningsförsöket nÄdde en viss framgÄng för den fonologiska medvetenheten hos eleverna under den hÀr perioden.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi upplever skolans stöd i lÀsning och skrivning. Sex ungdomar mellan 12 och 20 Är har intervjuats. Utsagorna har analyserats tematiskt med en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att eleverna vill att lÀrarna ska lyssna och beakta deras Äsikter gÀllande vilket stöd som de behöver, samt var, hur och nÀr detta ska ges. Eleverna upplever skilda svÄrigheter i lÀsning och skrivning, vilket Àven kan resultera i problem gÀllande de teoretiska Àmnena.

Vi har i den hÀr studien undersökt vilken instÀllning historielÀrare verksamma inom LuleÄ kommuns högstadieskolor har till arbete med lokalhistoria. Dels har vi undersökt vad lÀrare anser om ett tÀnkt arbetsomrÄde, dels har vi undersökt lÀrarnas instÀllning till lokalhistoria i ett mer allmÀnt perspektiv. VÄrt tÀnkta arbetsomrÄde innebÀr att elever i LuleÄ börjar med att forska om det egna bostadsomrÄdet, vÀver in det i LuleÄs historia, och vidare hur LuleÄ genom tekniska framsteg blev en del av Norrbottens teknologiska megasystem. Vilka problem och hinder finns för att arbeta med detta arbetsomrÄde? Resultatet visar att vissa lÀrare anser att det Àr svÄrt att finna relevant material som Àr anpassat för denna elevkategori, material som inte Àr för avancerat skrivet, samt att det krÀver mycket tid och mer arbete för lÀraren.

Dyslexi Àr en funktionsnedsÀttning som Àr svÄr att diagnostisera och som varierar kraftigt i hur individen pÄverkas. TillgÀnglig design handlar om att frÀmja anvÀndarvÀnlighet oavsett anvÀndarens förutsÀttningar och eventuella funktionsnedsÀttningar. Det finns forskning inom omrÄdena dyslexi och tillgÀnglighet, men forskning som berör bÄda omrÄdena samtidigt Àr bristfÀllig. Komplexiteten i att förstÄ och karakterisera dyslexi har lett till att ramverk för tillgÀnglighet haft svÄrigheter att anpassa sig efter dyslektikers behov. Utvecklare behöver dÀrför en djupare förstÄelse för denna anvÀndargrupp för att kunna designa ett inkluderande grÀnssnitt.

Detta examensarbete handlar om byggbranschens syn pÄ samverkansformen partnering Genom att vi har intervjuat aktörer som Àr verksamma inom olika omrÄden i byggbranschen har vi skapat ett underlag för att kunna belysa Äsikterna om samverkansformen partnering ur flera perspektiv. Vi redovisar Àven hur samverkansformen partnering pÄverkar ett projekt jÀmfört med ett projekt som styrs efter traditionella former.Idén om examensarbetet utarbetades med Lars Fredriksson pÄ NCC. För att skapa oss kunskap och en grund att stÄ pÄ började vi med att bearbeta litteratur inom omrÄdet för att pÄ sÄ sÀtt kunna författa en teoretisk referensram. Med stöd av den teoretiska referensramen utformades sedan ett formulÀr med frÄgor som vi sedan anvÀnt oss av i vÄra intervjuer. För att fÄ ut maximal effekt av intervjuerna har vi anvÀnt vi oss av en diktafon vilket inneburit att ingen information gÄtt förlorad.

Bakgrund SmĂ„ företag Ă€r en stor del av det svenska nĂ€ringslivet, och trots att de stora svenska företagen utgör enbart 0,1 procent stĂ„r de för 40 procent av omsĂ€ttningen och de anstĂ€llda i det svenska nĂ€ringslivet. Det hĂ€r innebĂ€r stor konkurrenskraft gentemot de smĂ„ och medelstora företagen. Även EU engagerar sig i att öka de smĂ„ och medelstora företagens konkurrenskraft gentemot stora aktörer pĂ„ marknaden dĂ„ de pĂ„verkar marknadens ekonomiska tillvĂ€xt, innovation, sysselsĂ€ttning och sociala interaktion. Vi kan Ă€ven se svĂ„righeter för smĂ„ företag, som exempelvis ökad konkurrens genom globalisering, frĂ„n stora aktörer, e-handelsutveckling samt tillvĂ€xthinder. DĂ„ konkurserna inom handeln har ökat ser vi det som intressant att undersöka smĂ„ företagares konkurrenskraft pĂ„ den svenska detaljhandelsmarknaden.Syfte Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera faktorer för konkurrenskraft och analysera dess betydelse, samt belysa utvecklingsmöjligheter för smĂ„företag inom detaljhandeln pĂ„ den svenska marknaden.MetodArbetet utgĂ„r frĂ„n en deduktiv ansats dĂ€r en kvalitativ datainsamling har genomförts med utgĂ„ngs punkt i sekundĂ€rdata genom en litteraturstudie.

Undersökningen syftar till att beskriva och analysera hur de sex största revisionsbyrĂ„erna i SverigepĂ„verkats av svensk kod för bolagsstyrning. Problemformuleringen Ă€r tredelad och avser att besvarafrĂ„gor om hur revisionsbyrĂ„erna anpassat sig efter koden, hur de anskaffat kompetens om den, samtmedarbetarnas Ă„sikter om den.För att kunna besvara problemformuleringen har en abduktiv ansats anvĂ€nts och en kvalitativstudie genomförts. Empirin har samlats in genom intervjuer med en medarbetare per revisionsbyrĂ„. Ilitteraturdelen beskrivs och refereras svensk kod för bolagsstyrning. För att lĂ€saren skall kunna fĂ„ enökad förstĂ„else om kodens syfte och tillĂ€mpning har en intervju med Kodgruppens ordförande ErikÅsbrink genomförts.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Sverigedemokraternas nationalistiska ideologi, och förÀndringar i denna utifrÄn dess tre senaste parti-och principprogram frÄn 1999, 2003 och 2011. Partiet har gÄtt framÄt i varje val och nÄdde i valet 2010 över fyraprocentspÀrren och fick en plats i Sveriges parlament. Detta trots att omvÀrlden har prÀglats av globalisering, dÀr internationella samarbetsorgan fÄtt större maktbefogenheter och staterna tenderar att slutas samman i civilisationer, varpÄ nationalstaternas identitetsbÀrande roll inskrÀnkts. Studien har utgjorts av en innehÄllslig idéanalys dÀr programmen jÀmförts mot tvÄ idealtyper. Den ena har dÄ baserats pÄ Samuel P Huntingtons teori om en ny vÀrldsordning med nya kulturbaserade identifikationsmönster som strÀcker sig utanför nationalstaternas territoriella grÀnser.

NÀr det finns en skillnad mellan vad revisorn förvÀntas utföra och vad revisorn tillhandahÄller uppkommer ett förvÀntningsgap. Detta förvÀntningsgap Àr ingen ny företeelse och Ànda sedan dess uppkomst har revisionsprofessionen vidtagit olika ÄtgÀrder för att minska gapet. En ÄtgÀrd Àr den revisionsstandard som FAR införde Är 2004 som innebÀr att uppdragsbrev ska upprÀttas mellan revisor och klient inför varje revisionsuppdrag. Uppdragsbrevet tydliggör revisorns arbetsuppgifter, revisionens syfte samt vardera parts ansvar i revisionsuppdraget. Med utgÄngspunkt i teorier om förvÀntningar, agentteori samt institutionell teori, Àr syftet med uppsatsen att förklara hur införandet av uppdragsbrevet har pÄverkat förvÀntningsgapet mellan revisor och klient.

Idén om att skolbarnsomsorgen skulle samarbeta med skolan föddes för mer Àn ca 40Är sedan. Denna idé ledde senare till att skolbarnsomsorgen expanderade samtidigt som samverkan mellan de tvÄ parterna aktualiserades pÄ mitten av 70- talet. Efter att integreringen av de tvÄ verksamheterna pÄbörjats, för snart 30 Är sedan, har lÀrandet i skolan förstÀrkts medan lÀrandet pÄ fritidshemmet försvagas. Yrket som fritidspedagog har gÄtt frÄn att vara inriktat pÄ barnens fritid till att bli hjÀlplÀrare i skolan. Tanken bakom samarbetet mellan fritidshemmet och skolan var och Àr att barnen ska ha en samlad skoldag, dÀr lÀraren och fritidspedagogen arbetar tillsammans i ett arbetslag och följer barnen under hela dagen..

SammanfattningI utvecklingen av den encylindriga forsknings-diselmotorn Hatz 1H30 pĂ„ TechnischeUniversitĂ€t MĂŒnchen har tidigare en ottoinsprutare anvĂ€nts i kombination med ettcommon rail-system som en temporĂ€r lösning. Ett common rail-system ger möjlighetenatt separera regleringen av insprutningen frĂ„n de mekaniska komponenterna av motorn.En common rail-insprutare gör det möjligt att göra flera insprut varje arbetscykel ochtillhandahĂ„ller möjligheten att elektroniskt variera timingen av insprutningen.Efter att en marknadsundersökning har gjorts bland huvudtillverkarna av injektorerinköptes en Bosch CRI2 injektor frĂ„n en BMW M47N-motor. Det förra cylinderhuvudetvar anpassat för en ottoinjektor och var dĂ€rför tvunget att designas om. En konstruktiongjordes för att fĂ€sta injektorn och för att försluta förbrĂ€nningskammaren.För att styra injektorn behövs ett flertal signaler för att utvĂ€rdera vevaxelpositionen ochbetĂ€mma insprutstimingen. Behandlingen av dessa signaler och mjukvaran för styrningvar först testade med en AFT PROtroniC motorstyrenhet för sig sjĂ€lv i en provrigg meden signalgenerator.

I denna uppsats har vi studerat invandrade akademikers erfarenheter av svenskt arbetsliv med bakgrund i den senaste tidens skriverier i medierna om att invandrade akademiker i det svenska samhĂ€llet ofta stĂ„r utan arbete, eller Ă€r överkvalificerade för sina arbetsuppgifter. Vi har i denna studie valt att rikta in oss pĂ„ de invandrade akademiker som vĂ€l har kommit in pĂ„ den svenska arbetsmarknaden. Finns det en anpassningsprocess till det svenska arbetslivet, och hur ser i sĂ„dant fall denna anpassning ut? Uppsatsen bygger pĂ„ tio kvalitativa intervjuer. Åtta av intervjuerna Ă€r gjorda med invandrade akademiker, i huvudsak frĂ„n Iran, och tvĂ„ med företrĂ€dare för arbetsmarknadspolitiska projekt.

Dagens utveckling inom distansutbildning har lett till att det blir allt viktigare att vÀlja en lÀrplattform som Àr anpassat till företagets eller organisationens verksamhet. Nya effektiva utbildningsmetoder som komplement till den traditionella utbildningen möjliggörs av den nya tekniken dÀr e-learning har en framtrÀdande roll. E-learning gör att lÀrandet inte lÀngre Àr beroende av ett fysiskt klassrum och en specifik tidpunkt utan utbildningen blir mer flexibel, interaktiv samt fokuserar mer pÄ sjÀlva pÄ lÀrandet.Syftet med denna uppsats har varit att kartlÀgga hur ett LMS bör vara utformat vad det gÀller design, funktion och anvÀndbarhetsfaktorer för att underlÀtta val av lÀrplattform (LMS). Studien har visat att det designmÀssigt Àr lÀmpligt att följa vedertagna författares riktlinjer ? oavsett om det gÀller LMS eller design av en funktion i ett LMS.

I uppsatsen undersöks Svenska kyrkans bekÀnnelseskrifter samt tio konfirmandböcker som Àr utgivna mellan Ären 1942 och 2007. Syftet med uppsatsen Àr att, med utgÄngspunkt i Svenska kyrkans bekÀnnelseskrifter, undersöka hur material som under modern tid varit och Àr vanligt förekommande i Svenska kyrkans konfirmandarbete presenterar dopet, dvs. vad som sÀgs och hur det sÀgs, samt om och i sÄ fall hur detta material Äterspeglar bekÀnnelseskrifternas presentation av dopet.Uppsatsen behandlar frÄgorna om hur dopet presenteras i bekÀnnelseskrifterna respektive konfirmandböckerna, om det finns samstÀmmighet mellan dessa samt om det gÄr att se nÄgon förÀndring i samstÀmmigheten över tid. Konfirmandböcker jÀmförs dels gentemot bekÀnnelseskrifterna och dels gentemot varandra.Undersökningen visar att det finns en spÀnnvidd i de konfirmandmaterial som undersökts och den kan ses som ett uttryck för varje tids försök att svara pÄ frÄgan hur kyrkan gör sitt budskap relevant för tidens konfirmander. Undersökningen visar Àven att bekÀnnelseskrifternas funktion som nÄgot som varje tids teologiska reflektion kan ta avstamp i Àr tydlig.

Strategiprocessen Àr en viktig fas för en organisation och Àr underlag för de strategiska mÄl, styrmÄtt och handlingsplaner som styr den dagliga verksamheten. För de organisationer som vÀljer att arbeta med styrkortsmodellen ger den strategiska planen underlag till strategiska mÄl i strategikartan som i sin tur leder till styrmÄtt i styrkort och vidare till individuella handlingsplaner. Tidigare forskning visar att styrkortsmodellen passar bÀst vid vÀrdebaserad styrning och Àr ett strategiskt beslut dÀr hela organisationen bör förberedas och involveras. Strategikartan Àr en grafisk modell som enkelt kommunicerar strategiska mÄl och samband mellan perspektiven i styrkortet samt för att minimera risker och optimera organisationen. En av de större utmaningarna för att lyckas med strategiformulering och styrkort Àr att hela organisationen involveras i processen och att styrkortet integreras i affÀrssystem och rapportering.