Tillgänglighet för dyslektiker i mobila gränssnitt
Dyslexi är en funktionsnedsättning som är svår att diagnostisera och som varierar kraftigt i hur individen påverkas. Tillgänglig design handlar om att främja användarvänlighet oavsett användarens förutsättningar och eventuella funktionsnedsättningar. Det finns forskning inom områdena dyslexi och tillgänglighet, men forskning som berör båda områdena samtidigt är bristfällig. Komplexiteten i att förstå och karakterisera dyslexi har lett till att ramverk för tillgänglighet haft svårigheter att anpassa sig efter dyslektikers behov. Utvecklare behöver därför en djupare förståelse för denna användargrupp för att kunna designa ett inkluderande gränssnitt. Tidigare forskning kring dyslexi och mobila gränssnitt ansågs bristfällig. En identifierad kunskapslucka gällande tillgänglighet och dyslexi samt dyslexi och mobila gränssnitt ledde oss till att undersöka hur dyslektikers behov kan beaktas när ett mobilt gränssnitt ska designas. Vårt forskningsområde berör områdena tillgänglighet, dyslektikers behov och mobila gränssnitt. I studien undersöks hur teorier och empiri inom dessa områden kan användas gemensamt för att skapa ett mer tillgängligt mobilt gränssnitt. Vidare ansåg vi att problemområdet var intressant och viktigt eftersom det berör en relativt stor mängd användare med en funktionsnedsättning som kommit något i skymundan vid designandet av digitala gränssnitt. Inledningsvis genomfördes en ingående litteraturstudie som sedan låg till grund för intervjuer med dyslektiker. Utifrån den insamlade användardatan från intervjuerna samt litteraturstudien utformades ett förslag på hur dyslektikers behov kunde beaktas i ett mobilt gränssnitt, i form av en prototyp. Det finns många varierande behov som måste tillfredsställas hos dyslektiker för att de ska kunna interagera med ett mobilt gränssnitt på ett bra sätt. Vi har identifierat några av behoven och prototypen ger ett förslag på hur dessa behov kan tas i beaktande vid utvecklandet av en mobilapplikation. Det krävs dock ytterligare forskning för att fler behov ska kunna identifieras samt för att vårt resultat ska kunna valideras.