Abstrakt Bakgrund: Äldre mĂ€nniskor anvĂ€nder allt mer lĂ€kemedel. Risken för biverkningar och interaktioner ökar och benĂ€genheten att följa ordinationen minskar ju fler mediciner en person anvĂ€nder. Undersökningar visar att patientens attityd har stor betydelse nĂ€r det gĂ€ller att följa ordinerad behandling. Syfte: Att belysa Ă€ldre mĂ€nniskors attityder till och erfarenheter av lĂ€kemedel i glesbygd i Norrlands inland. Metod: För studien valdes en kvalitativ forskningsmetod.

AnvÀndningen av trÄdlöst nÀtverk blev under början av 2000-talet mycket populÀrt bland privatpersoner, genom dess mobila fördelar, Tekniken medförde mÄnga fördelar, men ocksÄ mÄnga nackdelar och frÄgan var hur mÄnga som verkligen hade blivit uppmÀrksammade pÄ eller kÀnde till dessa och dÀrefter valt att skydda sina trÄdlösa nÀtverk.Det frÀmsta syftet med denna uppsats var dÀrmed att undersöka pÄ vilken nivÄ sÀkerhetsmedvetandet lÄg i samhÀllet vid anvÀndning av trÄdlöst nÀtverk vid gÀllande tidpunkt. Vidare handlade det ocksÄ om att reda ut gÀllande rÀttslÀge , vid handlingar mot eller via ett trÄdlöst nÀtverk, och mÀta hur utbredd sÀkerhetsanvÀndningen var bland trÄdlösa hemmanÀtverk. För att besvara detta utgick vi frÄn ett positivistiskt och deduktivt synsÀtt, med kvalitativa intervjuer för att reda ut gÀllande rÀttslÀge, pejling av trÄdlöst nÀtverk för att mÀta sÀkerhetslÀget och kvantitativa enkÀtintervjuer, för att fÄ fram typer av sÀkerhetsmedvetande, bland anvÀndare av trÄdlöst hemmanÀtverk. InnehÄllet i alla intervjuer baserades pÄ faststÀlld fakta kring trÄdlöst nÀtverk, risker med tekniken, riskförebyggande sÀkerhetsrutiner och Svensk lag.Vi konstaterade slutligen att gÀllande rÀttslÀge för nÀrvarande var förÄldrat och inte anpassat att hantera de risker som trÄdlöst nÀtverk hade medfört. Vidare visade resultatet pÄ ökad sÀkerhetsanvÀndning bland trÄdlösa nÀtverk i samhÀllet, och att det överlag var yngre anvÀndare som stod för denna ökning.

Reumatoid Artrit Àr en kronisk systemsjukdom som bland annat drabbar leder, skelett och muskler. KÀnnetecknande symptom innefattar svullnad och vÀrk i mindre leder pÄ grund av en nedbrytning av ledernas brosk och omgivande vÀvnader. HÀnderna Àr bland de första drabbade kroppsdelarna, med nedsatt funktion och försÀmrad livskvalitet hos patienten som följd. VÀldigt fÄ alternativ Àr tillgÀngliga idag för att bedöma resultatet av en behandling. Dessutom, trots att sjukdomens pÄverkan pÄ lederna Àr vÀldokumenterad finns det begrÀnsade vetenskapliga data angÄende musklernas tillstÄnd.

Uppsatsens titel: Elefanten & kassakon pÄ Internet. En kvalitativ studie om hur företag kan nÄ den stora kohorten 50-plus genom marknadskommunikation pÄ Internet. Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer fÄ förstÄelse för hur 50-plussare, d.v.s. personer i Äldrarna 50-65 Är, uppfattar och reagerar pÄ marknadskommunikation pÄ Internet. PÄ sÄ vis vill vi kunna pÄvisa hur företag kan bedriva marknadskommunikation pÄ Internet för att nÄ dagens 50-plussare.

BakgrundUnder 90-talet har den svenska hÀlso- och sjukvÄrden upplevt stora tekniska framsteg samtidigt som den ekonomiska utvecklingen inte har varit lika ljus. För att förbÀttra situationen infördes organisatoriska reformer samt modeller med det övergripande syftet att öka effektiviteten. VÄr studie behandlar en annan av dessa modeller, balanserat styrkort. Att anvÀnda balanserat styrkort som Àr en metod frÄn den privata sektorn inom hÀlso- och sjukvÄrden innebÀr svÄrigheter vad gÀller det övergripande resultatmÄlet och definition av vem som Àr kund. Till dessa kommer det allmÀnna problemet med hÀlso- och sjukvÄrdens komplexa karaktÀristik dÀr verksamheten utförs av professionella och styrs övergripande av politiker.SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka hur balanserat styrkort anvÀnds inom hÀlso- och sjukvÄrden samt specificera och utvÀrdera vad som krÀvs för att kunna styra effektivt med styrkortet inom hÀlso- och sjukvÄrden.MetodFör att uppnÄ uppsatsens syfte har en fallstudie med tvÄ undersökningsobjekt inom den svenska hÀlso- och sjukvÄrden anvÀnts.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att identifiera de verktyg som ett svenskt industriföretag kan anvÀnda sig av inom konceptet Lean. Rapporten ska Àven ge en beskrivande bild av hur ett svenskt företag kan utveckla de olika verktygen för att anpassa dem i sin verksamhet. PÄ grund av allt mer ökad konkurrens i lÀkemedelsbranschen har Sweden Operation valt att implementera Lean i sin verksamhet. Detta vÀljer de att för att skapa en effektiv produktion med minskade resurser och ökad kvalitet. Metod: Uppsatsen bygger pÄ en deduktiv ansats dÀr individuella intervjuer har genomförts dels med de medarbetare som arbetar dagligen med konceptet dels med de som sedan konceptets införande pÄ olika nivÄer i organisation har varit involverade i implementeringen av Lean. Resultat & slutsats: Fabriken som vi studerade i uppsatsen har förÀndrat sin organisation genom att tillÀmpa Lean. Ledningen hade tagit grundkonceptet och anpassat de delar man ansett vÀrdefulla för sin organisation.

AnvÀndandet av IT i vÄrden kan vara en kraftfull resurs för att sÀkerstÀlla vÄrdkvalitet och patientsÀkerhet, till exempel genom att tillhandahÄlla rÀtt information om patienten pÄ rÀtt plats vid rÀtt tidpunkt. Detta stÀller stora krav pÄ de IT-system som ska stödja det vÄrdande arbetet, representera informationsmÀngden, och samtidigt möjliggöra överföring av information. En omvÀlvande förÀndringsprocess pÄgÄr inom vÄrden dÀr dokumentation och administration sker med hjÀlp av datorer istÀllet för med manuell pappershantering. Trots att alla parter ? vÄrdgivare, landsting och systemleverantör - Àr överens om det övergripande mÄlet att gÄ mot "en patient, en journal", har förÀndringsprocessen visat sig vara svÄr.En fallstudie har genomförts dÀr fokus legat pÄ arbetet i dess helhet samt hur detta arbete stöds av IT-systemet Cosmic.

I dagens högteknologiska samhÀlle kryllar hemmen av datorer i olika former. Fler och fler anvÀnder en smartphone dagligen och inser kanske inte vilken datorkraft som finns inuti det de hÄller i handen. I detta arbete presenteras tillÀmpning av signalbehandlingsteknik (DSP) som har potentialen att pÄ ett effektivt sÀtt sÀnka kostnaden för tillverkning av högtalare genom att kombinera dessa med ett filter som kontinuerligt kompenserar för högtalarens tillkortakommanden och skavanker i ljudÄtergivning med hjÀlp av en dator.I detta arbete vÀljs komponenter och konstruktioner för högtalare inte bara efter prestanda. En avvÀgning görs mellan Ä ena sidan vad som gör högtalaren sÄ billig som möjligt att bygga, och Ä andra sidan vilka av konstruktionens prestanda som Àr möjliga att optimera i efterhand med DSP. DÀrefter anvÀnds digital signalbehandling för att kompensera de brister som finns och pÄ sÄ sÀtt Äterskapa den ljudkvalitet som förvÀntas av högtalaren.I denna rapport beskrivs arbetet med en prototyp som Àr framtagen enkom för anvÀndning tillsammans med DSP.

Truppgymnastik (eng. teamgymnastics) Àr en mycket populÀr form av gymnastik vars ursprung finns i Skandinavien. Idag finns det runt 20,000 tÀvlingslicensierade trupp-gymnaster i Sverige. Fot/fotled Àr de kroppsdelar som Àr mest utsatta för skador inom idrotten. Syftet var att undersöka skadeincidens och skadetillfÀlle av fotledsdistorsioner de tre mÄnaderna innan och under en svensk juniortÀvling 2011 i kvinnlig truppgymnastik.

Sveriges yta tĂ€cks idag av nĂ€rmare 60 % skog, varav större delen utnyttjas för skogsbruk. Hur skogsbruk ska bedrivas Ă€r omdiskuterat, och alternativa metoder till det dominerande trakthyggesbruket har utvecklats. Vissa av dessa metoder, t.ex. LĂŒbeckmodellen, utgĂ„r frĂ„n naturliga förutsĂ€ttningar för att producera en skog som lĂ€mpar sig pĂ„ en given plats.Syftet med denna studie Ă€r att utveckla en modell som med enkla GIS-data översiktligt kan prediktera naturliga skogstyper utifrĂ„n andra variabler Ă€n befintlig skog, dĂ„ den skog som finns idag ofta Ă€r planterad och dĂ€rför inte alltid avslöjar en plats naturliga skogstyp. Förhoppningen Ă€r att modellen ska kunna vara anvĂ€ndbar vid skötsel av och omstĂ€llning till naturlig skog.Studien baserades pĂ„ skogsomrĂ„den vars vegetation antogs vara naturlig (naturreservat, nyckelbiotoper o.dyl.) i Askersunds kommun, Örebro lĂ€n.

AbstractMaterial collected or created through observations, discussions and interviews with a group of students studying theatre in the fist year of upper secondary school formed the base for this paper. The students that took part in the observations showed a variety of motivations for the studies in theatre, but the major aim was to obtain qualifications for further studies at university. Special focus was put on a student with dyslexia attending the course in theatre from the perspective to strengthen general learning abilities. The training and teaching in acting skills as performed in the theatre studio provided the arena for the observations. The aim was to investigate if an interactive process as defined by Lev Vygotskij and the acting method created by Constantin Stanislavski would create social and artistic development among the students in the study.

Problem:Som en följd av flertalet omtalade företagsskandaler infördes nya direktiv för bolagsstyrning runt om i vÀrlden. Efter att Àven Sverige drabbades av bolagsstyrningsskandaler samt efter pÄtryckningar frÄn EU infördes Är 2005 ?Svensk kod för bolagsstyrning?. DÄ Koden nyligen implementerades i det svenska nÀringslivet befinner den sig fortfarande i ett tidigt stadium vilket innebÀr att den Àr under stÀndig granskning och utveckling. Det medför eventuellt att företagen Ànnu inte har anpassat sig efter Kodens direktiv.Syfte:VÄrt syfte med denna uppsats Àr att studera hur svenska börsnoterade företag uppfyller Kodens direktiv angÄende innehÄllet i Ärsredovisningens bolagsstyrningsrapport.Metod:Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr primÀrdata studerades i form av bolagsstyrningsrapporter frÄn de granskade företagens Ärsredovisningar.

Kraven pÄ att företag skall arbeta med att minska sin miljöpÄverkan har blivit hÄrdare frÄn samhÀllets sida. Ett verktyg för smÄföretag som vill jobba systematiskt med miljöfrÄgor Àr miljödiplom, dÀr Stockholms stads miljödiplom Àr ett av dessa. Stockholms stads miljödiplom Àr uppbyggt i tre nivÄer och det tar ett Är att genomföra varje nivÄ.Syftet med denna studie Àr att studera vilka konsekvenser och förÀndringar som sker nÀr företag diplomerar sig med Stockholms stads miljödiplom. Detta kommer att analyseras utifrÄn organisationsteori med tonvikt pÄ förÀndringar. För att svara pÄ syftet har diplomeringsansvariga för sex företag, fördelade pÄ tvÄ per nivÄ i miljödiplomet, intervjuats om sitt arbete med miljödiplomeringen samt hur miljöarbetet pÄverkat den dagliga verksamheten inom företaget.Resultat och slutsatser visade att kundkrav var den frÀmsta faktorn till varför företagen diplomerade sig med miljödiplomet.

Studiens syfte Àr att utifrÄn en kritisk ansats beskriva och skapa förstÄelse för hur pedagoger och förskolechefer uppfattar och definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur de utifrÄn detta utformat verksamheten. De forskningsfrÄgor som varit aktuella för vÄr studie Àr: Hur beskriver pedagoger och förskolechefer ett barn i behov av sÀrskilt stöd? Hur utformar pedagoger verksamheten för att tillgodose generella behov i relation till specifika behov? VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr dels ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÄ mÀnniskan Àr aktiv i processen att skapa den sociala verkligheten och dÀr det sker en interaktion mellan samhÀlle och mÀnniskan, dels ett sociokulturellt perspektiv dÄ allt vi lÀr oss, sker i sociala sammanhang i en interaktion med andra mÀnniskor. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi utfört enskilda intervjuer med fyra förskollÀrare och tvÄ förskolechefer. Resultatet visade att de har en stor förstÄelse för barns olikheter och de ser till allas lika vÀrde och ser inga hinder utan möjligheter till barns delaktighet i förskolans verksamhet.

Syfte Syftet Àr att ta reda pÄ vilken undervisningsmiljö för lÀs- och skrivstödinsatser som elever i Är 7 önskar. Detta för att inte miljön ska hindra elevernas möjligheter att tillgodogöra sig det lÀs- och skrivstöd de behöver. Förhoppningen Àr att denna kunskap kan bli en del i att skolan bÀttre kan anpassa, motivera och skapa förutsÀttningar för eleverna att nÄ mÄlen. Centrala frÄgestÀllningar Àr:? Hur önskar eleverna i studien möjligheten att fÄ sitt lÀs- och skrivstöd inkluderat, exkluderat eller helt utanför svenskÀmnets lektionstid?? Finns det tydliga likheter eller skillnader i hur elever som berörts av stöd under sin skoltid önskar stödundervisningsmiljö mot de som inte berörts?Metod För att uppnÄ syftet med studien valdes enkÀt som datainsamlingsmetod.