Det huvudsakliga syftet med min studie har varit att undersöka hur nÄgra pedagoger tolkar begreppet inkludering samt hur detta begrepp kan komma till uttryck i deras arbete. Data har samlats in genom fokusintervjuer med sex pedagoger frÄn tvÄ arbetslag pÄ en F-5 skola i Stockholm. FrÄgestÀllningen har handlat om pedagogernas syn pÄ inkludering, vilka tankar de hade kring inkluderande undervisning samt vilka eventuella svÄrigheter de sÄg med att arbeta inkluderande. Det framkom genom studien att det rÄdde delade meningar mellan informanterna om vad ett inkluderande arbetssÀtt var. Det ena arbetslaget hÀvdade att det innebar att alla elever skulle befinna sig i klassrummet för att kÀnna sig inkluderade medans det andra arbetslaget menade att det handlade om att eleven skulle kÀnna att den var en del av sammanhanget, oavsett var den befann sig nÄgonstans.

Denna studie har behandlat lÀrares syn pÄ inkluderande undervisning i matematik. Studien genomfördes med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med sex matematiklÀrare i Är 1-6 för att ta reda pÄ hur lÀrarna anpassar undervisningen efter elevers olika förutsÀttningar samt vad de ser för hinder och möjligheter med inkluderande undervisning. Resultatet visar att lÀrarna i studien ser olika pÄ hur man bÀst individualiserar undervisningen utifrÄn elevernas olika förutsÀttningar.  Fyra av lÀrarna anser att en organisatorisk differentiering i form av nivÄgrupperingar eller sÀrskilda undervisningsgrupper skapar större möjligheter att möta elevers olika behov, medan tvÄ av lÀrarna pratar mer om hur elevernas behov kan bli tillfredstÀllda genom pedagogisk differentiering inom klassens ram vilket innebÀr att klassrumsundervisningen anpassas för att passa samtliga elever. LÀrarna lyfter fram faktorer som de anser pÄverkar deras möjlighet till en inkluderande matematikundervisning. Dessa faktorer Àr elevernas olika förutsÀttningar, arbetssÀtt/arbetsformer, elevgrupperingar, specialundervisning, klassrumsklimat, samverkan, resurser och styrdokument.

Inom den regionala utvecklingen har ekonomisk tillvÀxt fÄtt en allt större roll, fler och flerregioner arbetar efter att strÀva en sÄ hög ekonomiskt tillvÀxt som möjligt. Men i och meddetta sÄ skapas en geografiskt differentierad utveckling dÀr de omrÄden som genererar tillvÀxtanses har starka utvecklingsmöjligheter medan de omrÄden som inte alls genererar likamycket riskerar att hamna efter och bli outvecklade. Detta Àr nÄgot som kan ses i VÀrmlanddÀr Karlstadsregionen utvecklas medan de svagare delarna av lÀnet, sÄ somlandsbygdsomrÄdena inte alls har lika stort fokus pÄ sig inom det regionalautvecklingsarbetet. En lösning pÄ detta kan vara att arbeta fram en inkluderande tillvÀxt dÀrdet inte bara handlar om de ekonomiska vÀrden utan Àven inkluderar sociala faktorer.Syftet med min studie Àr dÀrför att lyfta fram och belysa frÄgor som rör inkluderande tillvÀxtpÄ regional nivÄ med VÀrmland som fallstudie. Syftet Àr Àven att undersöka hur en merinkluderad tillvÀxt kan arbetas in den regionala kontexten, samt se hur det regionalaperspektivet och utvecklingsarbetet i VÀrmland kan pÄverkas av detta.

Detta examensarbete berör pedagogers uppfattningar om inkluderande arbetssÀtt i svensk grundskola. MÄlet med undersökningen Àr att öka kunskapen om faktorer som bidrar till en inkluderande skola och en skola för alla. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka arbetssÀtt specialpedagoger anvÀnder för att omsÀtta teorierna bakom inkludering till praktik samt hur specialpedagogiska insatser organiseras inom grundskolan för att förbÀttra möjligheterna för elever i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturgenomgÄngen belyses tidigare forskning med fokus pÄ en skola för alla, normalitet, avvikelse, differentiering, integrering, integration, segregering, inkludering, inklusion och exkludering. En historisk tillbakablick över svensk skola ges med inriktning pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd och specialundervisning.

I en inkluderande skola krÀvs att lÀraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas sÄ att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det fÄr den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen pÄverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av tvÄ lÀrare med skilda förkunskaper, dÀr den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

Ambitionen med den hÀr uppsatsen Àr att rikta blickarna mot den grupp elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i sin undervisning. Studien Àr ett försök att undersöka och tolka hur dessa elever uppfattar sitt lÀrande och sin sjÀlvbild i en inkluderande skola. Det teoretiska materialet baseras frÀmst pÄ ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, dÀr symbolisk interaktionism (Mead, 1976), stÀmplingsteori (Goffman, 2001) och social konstruktionism (Berger & Luckman, 2003: Gergen & Gergen, 2008) Àr utgÄngspunkter. Gemensamt för dessa Àr att de betraktar mÀnniskan som en social varelse och det Àr i det sociala samspelet som individens sjÀlvbild konstrueras. Studien har utgÄtt frÄn den kvalitativa forskningsprocessen och för att besvara syftets frÄgestÀllningar genomfördes Ätta stycken intervjuer med elever i Mellansverige, i en skola dÀr man valt en inkluderande organisationsform som lÀrandemiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur lÀraren och elevassistenten arbetar för att skapa inkludering, av elever som lÀser enligt sÀrskolans lÀroplan, i en ordinarie gymnasieklass. Vi har med hjÀlp av de kvalitativa forskningsmetoderna, deltagande observationer och intervjuer, samlat data för att beskriva och analysera hur det inkluderande arbetet ser ut pÄ en Waldorfskola. I studien har vi undersökt hur lÀraren och elevassistenten skapar goda möjligheter för inkludering. Vi har Àven undersökt hur lÀraren och elevassistenten arbetar vid genomgÄngar och instruktioner i klassrummet samt hur de planerar, utvÀrderar samt reflekterar kring den inkluderande skolmiljön. De slutsatser och resultat som vi har kunnat dra Àr att nÀr en skola anser att alla elevers olikheter berikar skolan sÄ Àr arbetet med inkludering inte nÄgot anstrÀngande och svÄrt utan nÄgot naturligt..

Syftet med studien Àr att undersöka och sammanstÀlla hur Ikea har anpassat sina marknadsföringsstrategier till de rÄdande marknadsförhÄllandena i Kina. Ikea som kÀnnetecknas av standardiserade marknadsföringsstrategier har i Kina anpassat dessa till de lokala marknadsförutsÀttningarna som levnadsstandard, utbildningsnivÄ, konsumtionspreferenser, kostnadsfördelar och geografiska förhÄllanden..

Min studies syfte Àr att undersöka hur tvÄ skolor har anpassat sig bÄde pÄ ett organisatoriskt plan och i sin pedagogiska praxis för att sÀkerstÀlla att undervisningen utgÄr ifrÄn varje elevs förutsÀttningar och behov. Styrdokumenten föreskriver klart och tydligt att all utbildning ska anpassas till alla elevers förutsÀttningar och behov i ett inkluderande perspektiv. FrÄgan Àr hur man gör det?För att svara pÄ studiens syfte sÄ har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med rektor och en lÀrare pÄ en kommunal skola och pÄ en friskola.Jag valde att inte anvÀnda mig av förskrivna frÄgor stÀllda till respondenterna utan anvÀnde mig av frÄgeomrÄden istÀllet. De frÄgeomrÄden som anvÀndes var hur skolan hade anpassat sig organisatoriskt samt i sin pedagogiska praxis för att sÀkerstÀlla att undervisningen anpassats utefter varje elevs individuella förutsÀttningar och behov.

Studiens syfte Àr att beskriva hur förskollÀrarna konstruerar förskolan som en inkluderande verksamhet. ForskningsfrÄgor: Hur beskriver förskollÀrarna att de förhÄller sig gentemot barnen för att undvika utanförskap? Vilka faktorer beskriver förskollÀrarna som försvÄrande respektive gynnnsamma i konstruktionen av en inkluderande verksamhet? Genomförande: VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr socialkonstruktionistisk och vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi utfört parintervjuer med totalt 6 Reggio-Emilia inspirerade förskollÀrare. Intervjuerna har transkiberats och bearbetats hermeneutiskt. Resultatet visade att en inkluderande verksamhet förutsÀtter att förskollÀrarna respekterar barnens olika tanker, kompetenser och egenskaper.

De flesta företag och myndigheter behandlar olika typer av Àrenden, och ett Àrende involverar ofta flera personer innan det Àr fÀrdigbehandlat. Ju större organisation, desto större risk för kommunikationsproblem. Om kommunikationen sker frÄn mun till mun leder det lÀtt till missuppfattningar. Om inte Àrendet dokumenteras riktigt, Àr det lÀtt att information om specifika Àrenden tappas bort. Vi stÀllde oss frÄgan ifall kvalitén pÄ den interna Àrendehanteringsprocessen ökar om man anvÀnder sig av ett anpassat Àrendehanteringssystem nÀr det gÀller informationshanteringen.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett komplext Ă€mne nĂ€r det gĂ€ller att bedriva en inkluderande undervisning dĂ€r alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingĂ„. Problematiken ligger i att Àmnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett utpekande Ă€mne dĂ€r du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis fĂ„r eleven en direkt feedback pĂ„ sin kompetens vilket kan vara kĂ€nsligt för alla berörda parter.Vikten av att lĂ€rare Ă€ndĂ„ arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse dĂ„ skolorna skall vara anpassade till alla och dĂ€r denna debatt stĂ€ndigt Ă€r aktuell. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka huruvida lĂ€rare inom Idrott och hĂ€sla pĂ„ grundskolenivĂ„, Ă„rskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Syfte:Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare skattar faktorer, som i forskning visat sig betydelsefulla, för att kunna uppnÄ en fungerande inkluderande undervisning. Dessa faktorer har betydelse för alla elevers lÀrande och utveckling, men i föreliggande studie diskuteras dessa sÀrskilt utifrÄn elever i behov av sÀrskilt stöd.Teori:Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv dÀr samspel med andra ses som en förutsÀttning för lÀrande och utveckling. Det relationella perspektivet framkommer dÄ elevers svÄrigheter inte ses som individburna utan uppstÄr i mötet med undervisningskontexten.Metod:Studien har genomförts som en fallstudie i en kommun dÀr empirin samlats in genom en enkÀt till samtliga grundskollÀrare. Resultat:Det som undersökts Àr lÀrares skattning av framgÄngsfaktorerna skolledningens stöd, specialpedagogiskt stöd, arbetslagets funktion, kompetens/kompetensutveckling och elevens möjligheter. Studien visar att det som vÀrderas högst Àr tid.

Denna studie behandlar textillÀrares och elevassistenters syn pÄ sitt arbete med inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd. Tre textillÀrare och tre elevassistenter har intervjuats om vad det innebÀr att assistera en elev, vilka faktorer de ser som viktiga för inkluderande undervisning, vilken betydelse elevassistenten har samt vilka effekter inkluderande undervisning kan fÄ.Studiens resultat har belysts ur ett relationellt perspektiv vilket innebÀr att mÀnniskors egenskaper skapas i möten med andra och dÀrmed varierar beroende pÄ kontext. I studien framkommer hur viktig relationen mellan elev och lÀrare/elevassistent Àr för att inkluderingen ska bli meningsfull och eleven ska dra nytta av undervisningen.Resultatet av studien visar att textillÀrarna Àr positiva till inkludering sÄ lÀnge elevgrupperna inte Àr alltför stora alternativt att det finns tillgÄng till elevassistent. De ser Àven att elever kan pÄverkas negativt i viss mÄn av inkludering. TextillÀrarna anser att elevassistenten Àr en betydande resurs i klassrummet och menar att denna i och med sin relation till eleven har kunskaper om eleven och dess behov, vilket kan öka inkluderingen.

Studiens övergripande syfte Àr att fördjupa förstÄelsen av specialpedagogers upplevelser och erfarenheter av en skola för alla och inkludering. Studiens syfte Àr ocksÄ att fördjupa förstÄelsen av de möjligheter och svÄrigheter som kan finnas i specialpedagogers yrkesroll med utgÄngspunkt i att de befinner sig i spÀnningsfÀltet mellan att bidra till inkluderande och exkluderande ÄtgÀrder.     Vid insamlingen av empirin anvÀndes den kvalitativa semi- strukturerade forskningsintervjun. För att fÄ svar pÄ studiens syfte genomfördes sju intervjuer med specialpedagoger verksamma i grundskolan. I tolkningen av resultatet Àr studien  hermeneutiskt inspirerad.