Inom den regionala utvecklingen har ekonomisk tillvÀxt fÄtt en allt större roll, fler och flerregioner arbetar efter att strÀva en sÄ hög ekonomiskt tillvÀxt som möjligt. Men i och meddetta sÄ skapas en geografiskt differentierad utveckling dÀr de omrÄden som genererar tillvÀxtanses har starka utvecklingsmöjligheter medan de omrÄden som inte alls genererar likamycket riskerar att hamna efter och bli outvecklade. Detta Àr nÄgot som kan ses i VÀrmlanddÀr Karlstadsregionen utvecklas medan de svagare delarna av lÀnet, sÄ somlandsbygdsomrÄdena inte alls har lika stort fokus pÄ sig inom det regionalautvecklingsarbetet. En lösning pÄ detta kan vara att arbeta fram en inkluderande tillvÀxt dÀrdet inte bara handlar om de ekonomiska vÀrden utan Àven inkluderar sociala faktorer.Syftet med min studie Àr dÀrför att lyfta fram och belysa frÄgor som rör inkluderande tillvÀxtpÄ regional nivÄ med VÀrmland som fallstudie. Syftet Àr Àven att undersöka hur en merinkluderad tillvÀxt kan arbetas in den regionala kontexten, samt se hur det regionalaperspektivet och utvecklingsarbetet i VÀrmland kan pÄverkas av detta.

Fritidshemmet ?r en plats som ska utg? fr?n barns intressen och ge m?jlighet till inflytande. Syftet med det h?r arbetet ?r att unders?ka vilka strategier som personal p? fritidshemmet anv?nder f?r att l?ta barn ta plats och involveras i olika beslutsfattande i fritidshemmets verksamhet. Olika tillv?gag?ngss?tt kommer att unders?kas d?r barns ?sikter fr?mjas och tillvaratas f?r att skapa en inkluderande milj?. Syftet inneh?ller ?ven faktorer som p?verkar personalens arbete med deltagande och inflytande.

Examensarbetet har innefattat att utforma ett inredningsförslag till restaurangen Down Town i Eskilstuna. Förslaget har anpassats till den primÀra mÄlgruppen studenter i Äldersgruppen 18 ? 35, pÄ MÀlardalens högskola i Eskilstuna. VÄr uppdragsgivare har en vision om att restaurangen i framtiden ska bli en naturlig mötesplats, dÀr studenter till förmÄnliga priser kan Àta lunch och umgÄs. UtifrÄn en enkÀtundersökning, intervju med uppdragsgivaren, resultatet av rums analysen, inspirationsresan och litteraturstudier har vi arbetat fram ett helhetskoncept anpassat till mÄlgruppen..

Som pedagoger i grundskolan kommer vi möta elever med funktionshinder inom autismspektrumet och dÀrför vill vi utöka vÄr kunskap kring detta för att vara bÀttre förberedda inför mötet med dessa elever. Vi har undersökt skolsituationen för dessa elever för att se hur vÀl situationen stÀmmer överens med den inkluderande skola som beskrivs i bÄde skollagen och lÀroplanen. Enligt de tvÄ behandlingsmetoder vi utgÄtt frÄn, TEACCH- och LövÄs-metoden, bör mÄlet vara att dessa barn ska fÄ en likvÀrdig utbildning i en inkluderande skola. Genom att intervjua och jÀmföra olika aktörer som berör elever med detta funktionshinder, har vi fÄtt insikt i vilka resurser eleverna har tillgÄng till, hur de fördelas och grunderna till denna fördelning. VÄrt resultat Àr att det krÀvs vÀl anvÀnda resurser och en positiv instÀllning till dessa barn i en inkluderande skola.

Tidigare forskning har visat att barn som föds för tidigt Àr en sÄrbar grupp som löper ökad risk för funktionsnedsÀttningar, kognitiva och motoriska nedsÀttningar samt beteendeavvikelser. Kunskapen Àr begrÀnsad om hur för tidigt födda ungdomar upplever sin livskvalitet och om hur vÀl de anpassat sig efter sina förutsÀttningar. Föreliggande uppsats jÀmförde livskvalitet enligt QOLI anpassat för ungdomar och psykisk hÀlsa enligt SDQ vid 18 Ärs Älder hos 105 prematurt födda ungdomar och 54 ungdomar i en matchad kontrollgrupp. Trots en lÀgre kognitiv och exekutiv funktion rapporterade de för tidigt födda ungdomarna lika god livskvalitet som kontrollgruppen. Det förelÄg skillnader i rapporterade kamratrelationer dÄ de för tidigt födda ungdomarna sa sig vara mer ensamma och upplevde sig som mindre populÀra Àn kontrollgruppen.

Syfte med denna studie Àr att belysa förskollÀrares erfarenhe ter av att arbeta inkluderande i verksamheten och Àven begreppen inkludering och exkludering och hur de kan förstÄs i en förskola. I studien undersöks det Àven hur förskollÀrare resonerar kring möjligheter och hinder i en inkluderande verksamhet. Studien utgörs av en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer dÀr samtliga pedagoger har utbildning som förskollÀrare.Resultatet visar att alla avdelningar pÄ förskolorna har barn som har olika förutsÀttningar och olika behov som behöver tillgodoses. Informanterna arbetar i grunden pÄ samma sÀtt men de anpassar verksamheten efter barnen och vilka behov de har för att de ska utvecklas pÄ bÀsta sÀtt som sjÀlvstÀndiga individer. Resultatet delger Àven informationen om hur betydelsefullt det Àr att lÄta barnen vara delaktiga, att arbeta med inkludering kontinuerligt i verksamheten och dÀrmed Àven följa upp verksamheten och Àven se till varje barns olikheter, förutsÀttningar och möjligheter.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken instÀllning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ?en skola för alla?. Undersökningen har genomförts utifrÄn ett lÀrarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger pÄ tre olika skolor; tvÄ lÀrare, tvÄ specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebÀra för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna anvÀnder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhÄller sig till en ?segregerande? respektive ?inkluderande? skola för alla.

Undervisas alla elever inom ramen för den ordinarie undervisningen? Eller Àr det kanske sÄ att den allmÀnna uppfattningen gÀllande synen pÄ de elever som Àr i behov av extra stöd Àr att de Àr ovilliga att lÀra? Hur uppfylls skolans samhÀllsuppdrag? Varför vÀljs just detta upplÀgg? Detta Àr alla starka frÄgor som kanske inte alltid Àr lÀmpliga att uttrycka just pÄ detta vis men likvÀl otroligt viktiga att lyfta för att som framtida aktiv lÀrare kunna leva upp till mitt pedagogiska uppdrag utifrÄn gÀllande styrdokument. Jag har dÀrför genom denna fallstudie, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, undersökt vilket arbete som utförs av nÄgra lÀrare i grundskolans senare Är för att kunna inkludera elever med speciella utbildningsbehov i matematik i den ordinarie undervisningsgruppen.Genom att anvÀnda mig utav deltagande observationer med pÄföljande semistrukturerade lÀrarintervjuer i en kvalitativ fallstudie kom jag fram till att ett inkluderande arbete mÄste ses ur flera dimensioner dÀr individens personliga utveckling till aktivt deltagande samhÀllsmedborgare bör vara frÀmsta prioritet. Resultatet visar att en inkluderande undervisningsmiljö inte nödvÀndigtvis Àr beroende av varje individs deltagande i den ordinarie undervisningsgruppen utan att det gemensamma arbetsklimatet pÄ hela skolan i vidare mening Àr det som avgör om en inkluderande undervisning uppnÄtts och att man av denna anledning bör stÀlla sig frÄgan om synen pÄ en inkluderande undervisning behöver omvÀrderas för att kunna uppnÄ syftet med densamma..

Syftet med föreliggande undersökning var att identifiera faktorer som bidrog till kÀnslan av "yrkesstolthet" hos anstÀllda vid FörsÀkringskassan Dalarna inkluderande personalens tillfredsstÀllelse med yrkesrollen. Sammanlagt 163 personer, 123 kvinnor och 40 mÀn, frÄn 25 till 66 Är (X= 49,8 Är) deltog i undersökningen. Denna genomfördes med hjÀlp av General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic) inkluderande 123 frÄgor samt 9 frÄgor gÀllande yrkesrollen. FrÄgorna besvarades vÀsentligen med hjÀlp av en 5-gradig skala av Likert-typ. Huvudresultatet utrÀknades med hjÀlp av Cronbachs Alpha, Principal Component Analysis och multipel regressionsanalys.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelser av ledarskapsbeteenden inom judo. För att besvara syftet intervjuades fyra judoaktiva i Äldrarna 16-19 Är (m=17.8, sd=1.5 ) och fem judotrÀnare som var mellan 39-66 Är gamla (m= 47.0, sd= 10.9). Det skapades tvÄ semistrukturerade intervjuguider baserat pÄ den multidimensionella ledarskapsmodellen och LSS. FrÄgorna som stÀlldes var utifrÄn tre olika situationer; vardaglig trÀning, trÀningslÀger respektive tÀvling. Resultatet som framkom var att ledarskapsbeteende föredrogs samt upplevdes olikt beroende pÄ individerna och situationen.

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

Syftet Àr att undersöka hur en KME-pedagog kan integrera de estetiska sprÄken med ett teoretiskt skolÀmne som i detta fall Àr svenska. VÄr problemstÀllning lyder: Hur kan man arbeta KME-pedagogiskt med LTG-metoden vid lÀs- och skrivinlÀrning pÄ ett socialt inkluderande sÀtt? Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ undersökningsmetod dÄ vi har nÀrmat oss vÄr problemstÀllning. VÄrt undersökningsresultat baseras pÄ empirisk datainsamling med skriftliga intervjuer via e-mail som sedan analyserats. Vi har analyserat vÄr empiri med den kvalitativa datasammanfattningsmetoden vÀsentypsmetoden.

Syftet med föreliggande undersökning var att identifiera faktorer som bidrog till kÀnslan av "yrkesstolthet" hos anstÀllda vid FörsÀkringskassan Dalarna inkluderande personalens tillfredsstÀllelse med yrkesrollen. Sammanlagt 163 personer, 123 kvinnor och 40 mÀn, frÄn 25 till 66 Är (X= 49,8 Är) deltog i undersökningen. Denna genomfördes med hjÀlp av General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic) inkluderande 123 frÄgor samt 9 frÄgor gÀllande yrkesrollen. FrÄgorna besvarades vÀsentligen med hjÀlp av en 5-gradig skala av Likert-typ. Huvudresultatet utrÀknades med hjÀlp av Cronbachs Alpha, Principal Component Analysis och multipel regressionsanalys.

Syftet med föreliggande undersökning var att identifiera faktorer som bidrog till kÀnslan av "yrkesstolthet" hos anstÀllda vid FörsÀkringskassan Dalarna inkluderande personalens tillfredsstÀllelse med yrkesrollen. Sammanlagt 163 personer, 123 kvinnor och 40 mÀn, frÄn 25 till 66 Är (X= 49,8 Är) deltog i undersökningen. Denna genomfördes med hjÀlp av General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic) inkluderande 123 frÄgor samt 9 frÄgor gÀllande yrkesrollen. FrÄgorna besvarades vÀsentligen med hjÀlp av en 5-gradig skala av Likert-typ. Huvudresultatet utrÀknades med hjÀlp av Cronbachs Alpha, Principal Component Analysis och multipel regressionsanalys.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer och/eller förutsÀttningar rektorer uppfattar som avgörande för att kunna frÀmja den samhÀlleliga integreringstanken i skolverksamheten och utveckla förutsÀttningarna för en inkluderande skola. En fördjupad förstÄelse kan vara av betydelse för att hitta bra och anvÀndbara arbets- och ledarformer. Det handlar om att lyfta fram vilka förhÄllanden och/eller faktorer, som rektorer uppfattar frÀmjande eller inte. Skolans styrdokument sÀger bland annat att utbildningen i skolan ska vara likvÀrdig och att rektor ska garantera elevernas rÀttsÀkerhet. Att garantera elevernas rÀttsÀkerhet handlar för rektor om att se till att alla eleverna i grundskolan oavsett funktionshinder eller inte fÄr de rÀttigheter som Àr faststÀllda i skolans styrdokument.