Inom queerteorin och den intersektionella forskningen söker forskning pÄvisa de normsystem som verkar inom olika diskurser. Genom en normkritisk analysmetod som bygger pÄ queerteori och intersektionalitet och med stöd av den kritiska diskursanalysens perspektiv undersöker denna uppsats hur sexualitet och könsidentitet framstÀlls i lÀroböcker för samhÀllskunskapens a-kurs pÄ gymnasiet. Problemformuleringen bygger vidare pÄ Skolverkets omfattande studie frÄn 2006 och resultaten jÀmförs med Skolverkets resultat, för att se om det skett nÄgon förÀndring i beskrivningen. Resultatet i föreliggande studie visar pÄ en viss förskjutning till ett mer inkluderande och synliggörande förhÄllningssÀtt i nÄgra av de studerade lÀroböckerna men att frÀmst transperspektivet och ett mer genomgÄende normkritiskt perspektiv Ànnu saknas i lÀroböckerna. Genom detta resultat pÄvisas att de intentioner som finns i de styrdokument som reglerar skolans verksamhet inte Àr helt genomförda i de studerade lÀroböckerna.

Kravet pÄ att kunna lÀsa och skriva Àr stort, bÄde i skolan och i samhÀllet i övrigt. Att lÀra sig lÀsa och skriva Àr en komplicerad process som upplevs mer eller mindre svÄr nÀr vi tillÀgnar oss fÀrdigheten. För en del mÀnniskor förblir det svÄrt med skriftsprÄket. FrÄn vetenskapligt hÄll Àr synen olika pÄ vad svÄrigheten egentligen utgörs av. Ligger hindret hos en person eller i relationen med dennes omgivning? Jag har intresserat mig för vilken vetenskaplig syn en offentliga diskurs bygger pÄ.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur l?rare i idrott och h?lsa planerar undervisningen i elevgrupper d?r eleverna har varierande idrottsbakgrunder, samt vilka faktorer de upplever p?verkar deras m?jligheter att skapa en likv?rdig och inkluderande l?randemilj?. Studien besvarar f?ljande forskningsfr?gor: Hur beskriver l?rare att de planerar undervisningen f?r att inkludera elever med varierad idrottsbakgrund?? och ?Vilka faktorer upplever l?rarna p?verkar deras planering och deras m?jligheter att skapa en likv?rdig undervisning? Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n Banduras teori om self-efficacy samt S?derlund et al. (2024) om l?rares tilltro till sin f?rm?ga i relation till inkluderande undervisning.

Ett uppdaterat och nutida sommarkollo som Àr anpassat för dagens standard och sÀtt att leva. PÄ en övergiven pojkkoloni pÄ Barnens ö i Roslagen skapas ett detta nya sommarkollo i samspel med landskapet..

I en va?rld av smartphones och la?splattor i ha?nder pa? folk i alla a?ldrar a?r kraven pa? webbplatser ho?gre a?n de var fo?r sju a?r sedan. Trots detta a?r det ma?nga som inte anpassat sin webbplats fo?r att ackommodera fo?r det. Denna studie riktar sig till att o?ka anva?ndarupplevelsen pa? den mobila webbplatsen fo?r Karlstad Golfklubb.!Problemet som studien har avsett att lo?sa, a?r bristen pa? anva?ndarva?nlighee och fo?rho?jda upplevelser hos golfare pa? mobilanpassade webbplatser.

Denna studie beskriver nÄgra förstelÀrares uppfattning om sÀrskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. FrÀmst har jag valt att analysera hur lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik. Jag har ocksÄ studerat hur lÀrarna fördelar ansvaret för elevens lÀrarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utlÀsas i lÀrarnas tal.  Jag har anvÀnt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgÄtt frÄn teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

Syfte: Syftet Àr att skapa förstÄelse för hur offentliga sjukvÄrdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende pÄ kund- och ekonomiperspektiv.Metod: Studien har genomförts utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsÀtt. Data har samlats in frÄn ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjÀlp av tidigare forskning.Resultat & slutsats: Balanced Scorecard Àr begrÀnsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv Àr lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet Àr begrÀnsat eftersom sjukvÄrden inte kan pÄverka budget.

Mot bakgrund av globaliseringen, vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i vÄra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lÀrande inom det bildpedagogiska fÀltet. Sverige ligger efter lÀnder som Storbritannien, USA och Canada dÀr forskning och utveckling inom bildÀmnen med mÄngkultur, mÄngfald och identitet i fokus pÄgÄtt under lÀngre tid. DÄ den forskning pÄ omrÄdet som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmÀnhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt pÄ bildÀmnet.UtifrÄn en fÀltstudie i tvÄ mÄngkulturella skolor undersöks pÄ vilka sÀtt ett interkulturellt perspektiv kan anvÀndas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. FÀltstudien bearbetas och diskuteras utifrÄn teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel pÄ interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar bÄde likheter och skillnader mellan de tvÄ skolorna men illustrerar framförallt hur mÄngkulturalitet kan vara olika.

Ett uppdaterat och nutida sommarkollo som Àr anpassat för dagens standard och sÀtt att leva. PÄ en övergiven pojkkoloni pÄ Barnens ö i Roslagen skapas ett detta nya sommarkollo i samspel med landskapet..

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare som arbetar med att integrera och inkludera elever med autismspektrumdiagnoser uppfattar detta fenomen. Mina frÄgestÀllningar behandlar hur skolverksamheter arbetar för att stödja elever med autismspektrumdiagnoser och hur lÀrare anpassar sin pedagogik till elever i behov av sÀrskilt stöd. Slutligen redovisas vad nÄgra lÀrare anser om att integrera och inkludera elever med autismspektrumstörning i vanlig klass.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen. Detta bygger pÄ att elever med autismspektrumstörningar uppvisar svÄrigheter i lÀrandet och sociala begrÀnsningar. Som metod har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen.

Denna undersökning handlar om inkludering av elever med AST i grundskolan. Syftet med studienĂ€r att jĂ€mföra den beskrivning som Autism- och Aspergerförbundet och Skolinspektionen ger avbegreppet inkludering, vad de anser behövas för att elever med AST ska kunna inkluderas igrundskolan samt hur de skildrar att denna grupp har det i grundskolan idag. UtifrĂ„n detta syfte hartre forskningsfrĂ„gor formats.Detta Ă€r en kvalitativ undersökning som utgĂ„tt frĂ„n ett induktivt förhĂ„llningssĂ€tt. Det Ă€r i förstahand en litteraturstudie, som studerat och jĂ€mfört dokument frĂ„n Autism- och Aspergerförbundetrespektive Skolinspektionen. Även tvĂ„ intervjuer med företrĂ€dare för ovan nĂ€mnda parter gjordes.Analysen genomfördes under inflytande av idĂ©- och ideologianalys.Studien visar att Autism- och Aspergerförbundet respektive Skolinspektionen definierar begreppetinkludering pĂ„ skilda sĂ€tt, dĂ€r de förra anser att individen bör fĂ„ utrymme att bestĂ€mma över sinegen situation medan de senare anser att samma inkluderande ideal bör omfatta alla.

Detta examensarbete utreder en ny typ av spjÀllhus som optimerats för dragracing. SpjÀllhuset styr luftflödet till förbrÀnningsmotorn och regleras av gashandtaget. Konceptet Àr utvecklat av Emtes IngenjörsbyrÄ och i examensarbetet ingÄr att konstruera ett spjÀllhus med det nya konceptet för motorcykelmodellen Suzuki Hayabusa. Det standardmonterade spjÀllhuset Àr anpassat för gatubruk och ett brett effektregister. För dragracing Àr den maximala effekten avgörande och det standard monterade spjÀllhuset Àr en flaskhals vid WOT (Wide Open Throttle).För konceptet saknas dock fullstÀndiga lösningar för diverse funktioner.

Syfte: Syftet Àr att skapa förstÄelse för hur offentliga sjukvÄrdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende pÄ kund- och ekonomiperspektiv.Metod: Studien har genomförts utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsÀtt. Data har samlats in frÄn ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjÀlp av tidigare forskning.Resultat & slutsats: Balanced Scorecard Àr begrÀnsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv Àr lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet Àr begrÀnsat eftersom sjukvÄrden inte kan pÄverka budget.

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

Mot bakgrund av globaliseringen, vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i vÄra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lÀrande inom det bildpedagogiska fÀltet. Sverige ligger efter lÀnder som Storbritannien, USA och Canada dÀr forskning och utveckling inom bildÀmnen med mÄngkultur, mÄngfald och identitet i fokus pÄgÄtt under lÀngre tid. DÄ den forskning pÄ omrÄdet som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmÀnhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt pÄ bildÀmnet.UtifrÄn en fÀltstudie i tvÄ mÄngkulturella skolor undersöks pÄ vilka sÀtt ett interkulturellt perspektiv kan anvÀndas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. FÀltstudien bearbetas och diskuteras utifrÄn teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel pÄ interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar bÄde likheter och skillnader mellan de tvÄ skolorna men illustrerar framförallt hur mÄngkulturalitet kan vara olika.