Mot bakgrund av globaliseringen, vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och den visuella kulturen som kommit att spela allt större roll i vÄra vardagliga liv synliggör studien vikten av att utveckla interkulturella metoder för lÀrande inom det bildpedagogiska fÀltet. Sverige ligger efter lÀnder som Storbritannien, USA och Canada dÀr forskning och utveckling inom bildÀmnen med mÄngkultur, mÄngfald och identitet i fokus pÄgÄtt under lÀngre tid. DÄ den forskning pÄ omrÄdet som finns i Sverige mestadels behandlar interkulturell pedagogik i allmÀnhet undersöker studien hur interkulturell pedagogik kan appliceras specifikt pÄ bildÀmnet.UtifrÄn en fÀltstudie i tvÄ mÄngkulturella skolor undersöks pÄ vilka sÀtt ett interkulturellt perspektiv kan anvÀndas i bildundervisning och hur man kan skapa inkluderande bildundervisning genom interkulturell pedagogik. FÀltstudien bearbetas och diskuteras utifrÄn teorier om interkulturell pedagogik, kritisk pedagogik, visuell kultur och identitetsskapande. Resultatet av undersökningen ger flera exempel pÄ interkulturell och inkluderande bildundervisning, som man skulle kunna arbeta vidare med.Studien visar bÄde likheter och skillnader mellan de tvÄ skolorna men illustrerar framförallt hur mÄngkulturalitet kan vara olika.

Denna uppsats unders?ker hur inf?randet av metrobussar (Bus Rapid Transit, BRT) kan f?r?ndra motortrafikledernas roll inom G?teborgsregionens kollektivtrafiksystem, omfattande G?teborg, M?lndal och Partille (GMP). Syftet ?r att belysa planerares perspektiv p? metrobussarnas potential att fr?mja en h?llbar transportinfrastruktur. I en tid d?r h?llbara transportalternativ blir allt viktigare, utforskar studien hur metrobussar kan integreras i regionens befintliga system.

Föreliggande studie behandlar hur lÀrandet sker med hjÀlp av digitala lÀromedel i skolan. Rektorerna, lÀrarnas och elevernas syn stÄr i fokus för arbetet. BÄde internationella och nationella studier har pÄvisat digitala lÀromedels effekter pÄ lÀrandet. Syftet med studien Àr att ge förstÄelsen av hur digitala lÀromedel pÄverkar lÀrandet samt att belysa digitala lÀromedels positiva och negativa sidor. Studiens empiri bestÄr av tolv intervjuer och tre obervationer genomförda med rektorer, SO-lÀrare och elever inom tre grundskolor i en liten stad i södra Sverige.

Organisationer i dagens samhÀlle mÄste stÀndigt utvecklas för att kunna vara konkurrenskraftiga och i takt med strÀvandet efter effektivitet har det skapats ett större fokus pÄ medarbetarnas vÀlmÄende. I samspelet inom en organisation sÄ skapas det en kultur med normer och vÀrderingar som styr strukturer och processer och i denna kultur blir organisationens syn pÄ medarbetarna tydlig. VÄrt syfte var att undersöka hur en organisation hanterar mÄngfald och hur det uppfattas av medarbetarna samt hur den befintliga kulturen pÄverkar medarbetarnas attityder till förÀndringar. Vi har undersökt hur medarbetarna inom organisationen ser pÄ mÄngfald och vad de har för uppfattningar kring en ökad mÄngfald pÄ arbetsplatsen och för att fÄ svar pÄ detta har vi gjort en kvalitativ undersökning med intervjuer. Vi har anvÀnt oss av teorier som berör medarbetarskap, organisationer, organisationskulturer, förÀndringsprocesser och maktstrukturer för att kunna tolka vÄrt resultat.

Syftet med studien var att synliggöra skolpolitikers uppfattningar om enskola för alla. TvÄ skilda synsÀtt pÄ elever och elevers svÄrigheter belysesinom den specialpedagogiska forskningen; individuellt/kategoriskt perspektivoch socialt/relationellt perspektiv. Dessa synsÀtt Àr varandras motsatseravseende om det Àr eleven eller skolans organisation och undervisning somses som problembÀrare. De bÄda synsÀtten fÄr konsekvenser för denspecialpedagogiska organiseringen. Det traditionella sÀttet att möta elevenssvÄrigheter i skolan har varit specialundervisning, dÀr sÀrskild trÀning,speciella ÄtgÀrder och kategorisering/sÀrskiljning av elever varitframtrÀdande.

Syftet med det sjÀlvstÀndiga arbetet Àr att beskriva vilka insatser och vilket stöd pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ som pÄverkar elever med funktionsnedsÀttning i en inkluderad verksamhet. Det Àr elevernas uppfattning om vilka möjligheter och hinder de upplever i gymnasieskolan som studeras och en beskrivning av deras organisation.Studien Àr en fallstudie gjord pÄ ett mindre gymnasium. Emperin bestÄr av semistruktuerade intervjer med sex elever med funktionsnedsÀttning. Studien begrÀnsas till funktionsnedsÀttningar som benÀmns autismspektrumtillstÄnd och intellektuell funktionsnedsÀttning. Dessutom har klassrumsobservationer utförts och samtal med lÀrare för att beskriva den inkluderande organisationen.Resultatet visar att det Àr möjligt att samverka mellan gymnasieskolan och gymnasiesÀrskolan om verksamheten organiseras ur ett relationellt perspektiv.

Problem: En problematik i sjukvÄrden Àr att psykosociala problem sÀllan eller aldrig fÄngas upp av vÄrdpersonalen, att vara ung Àr en riskfaktor för att drabbas av psykosociala problem. Det Àr dÀrför av vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om den psykosociala pÄverkan som unga kvinnor med bröstcancer upplever. Syftet: var att belysa unga kvinnors upplevelser av sin bröstcancer ur ett kosocialt perspektiv, relaterat till omvÄrdnad.Metod: En litteraturstudie, dÀr 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som svarade mot studiens syfte anvÀndes. Resultat och konklusion: Bröstcancern pÄverkade kvinnans relationer med de anhöriga bÄde positivt och negativt. De kroppsliga förÀndringar som uppstod till följd av bröstcancern skapade funderingar kring reproduktion, sexualitet och femininitet. De unga kvinnorna upplevde brist  pÄ anpassad information och anpassat stöd, de upplevde Àven att de förlorade sin identitet. RÀdslan för att dö eller Äterinsjukna prÀglade kvinnornas liv.

Genom att studera olika kommunikationsprotokoll kunna svara pÄ vad det Àr som gör att ett visst protokoll Àr bÀst anpassat för att anvÀndas mellan mobila enheter och IoT-enheter.I arbetet anvÀndes en kvalitativ litteraturstudie för att ge en grundlig teoretisk bakgrund samt en experimentell studie dÀr ett par teorier undersökts ifall de stÀmmer med resultaten ifrÄn verkligheten. De fem faktorerna kompatibilitet, batteritid, frekvens, rÀckvidd och tillförlitlighet undersöktes hos kommunikationsprotokollen Bluetooth Low Energy (BLE), NÀrfÀltskommunikation (NFC) och Wi-Fi. Dessa tre valdes eftersom de stöds av nyare mobila plattformar idag. Kommunikations-protokollen analyserades sedan gentemot olika anvÀndningsomrÄden inom IoT, eftersom pÄstÄendet vad som Àr bÀst anpassat beror pÄ vad situationen krÀver för egenskaper.En systemutvecklare som ska vÀlja kommunikationsprotokoll till en IoT-tillÀmpning och lÀser denna rapport bör sjÀlv jÀmföra de olika protokollen mot varandra inom de fem faktorerna för att kunna avgöra vilket protokoll som passar bÀst inom dennes situation. I arbetet utfördes endast experimentella studier pÄ BLE pÄ grund av begrÀnsningar inom utrustningen.

Pensioneringen Àr för individen förknippad med olika förÀndringar som till exempel intrÀdet till ett nytt livsstadium, nya sociala roller, Àndrad ekonomi och Àndrad livsstil. Pensioneringen har tidigare betraktats ur ett elÀndesperspektiv och fokus har legat pÄ att pensioneringen inneburit ?chock? och ?trauma? för individens livskvalitet och vÀlbefinnande men de empiriska resultat som har framkommit har inte visat detsamma. NÄgra enkla samband mellan arbete och pensionering har ej hittats utan pensioneringen bör snarare ses som en process. Detta examensarbete syftar till att undersöka vad pensioneringen innebÀr för individens livskvalitet och vÀlbefinnande i termer av roll- och aktivitetsförÀndring och till att identifiera faktorer som bidrar till god anpassning till livet efter arbetslivet.

Ben Hamida, H & Haleemi, H. FörstÀrkning av egenvÄrds förmÄga hos patienter med diabetes typ 2 avseende kost och motion. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad 2012.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad som skapar en god och inkluderande atmosfÀr sett utifrÄn ett pedagog- och barns perspektiv. Ett av mÄlen med studien Àr att kunna förmedla kunskap och ge lÀsaren en ökad förstÄelse för hur den psykiska miljön i förskolan pÄverkar barnen i förskoleverksamheten. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa enkÀter som delats ut till pedagoger och barnintervjuer med barn i Äldrarna fem-sex Är har genomförts. Det gjordes för att kunna redovisa och jÀmföra pedagogernas perspektiv med barnens syn gÀllande atmosfÀren i förskolan. Undersökningen kommer att analyseras utifrÄn teorier och begreppen barns perspektiv, barnperspektiv och atmosfÀr. Pedagogernas uppfattningar utifrÄn enkÀtundersökningen skiljde sig men stÀmde ocksÄ överens med barnens förestÀllningar.

NyanlÀnda elevers erfarenheter i en svensk skola ? en kvalitativ studie Newly Arrived Students' Experiences in a Swedish School - a Qualitative StudyDen senaste tiden har antalet flyktingar frÄn Syrien och Irak ökat drastiskt i Sverige pÄ grund av oroligheterna som förekommer i dessa lÀnder. Detta bidrar till att den svenska skolan har fÄtt ta emot mÄnga nyanlÀnda elever. Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva de nyanlÀnda elevernas erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Mer detaljerat beskrivs de nyanlÀnda elevernas upplevelser av mötet med det svenska sprÄket, undervisningen samt mottagandet i den svenska skolan.

Bakgrund: FörÀndringar i vÄr livsstil har lett till att diabetes typ 2 har blivit en global epidemi. Att försöka förÀndra beteendet och motivera patienter med diabetes typ 2 till egenvÄrd Àr en central del av diabetesvÄrden. Syfte: Beskriva olika tillvÀgagÄngssÀtt för sjuksköterskan att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförÀndringar. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 13 artiklar har gjorts. Artiklarna hittades via databaserna CINAHL och PubMed samt via manuell sökning varpÄ de analyserades och kvalitetsgranskades.

Mycket hÀnder i Norra Sorgenfri. Det hÀr arbetet syftar till att sÀtta omvandlingen under lupp och att granska möjligheterna för ett inkluderande stadsliv i omrÄdet. Vissa forskare hÀvdar att Malmö segregeras och att fler malmöbor lever i en marginalposition. Avsikterna med omvandlingen Àr goda och det verkar pÄ planer och program som att stadsdelen kan bli ett omrÄde för hela Malmö. Det Àr dock viktigt att diskutera hur omrÄdet skulle kunna fungera som mötesplats och boendemiljö.

Denna rapport f?rklarar och j?mf?r implementering av ekologiskt h?llbara initiativ inom tv? tillverkningsf?retag, AB Somas Instrument och Rexcell AB. Genomf?randet av uppsatsen grundades i en kvalitativ forskningsmetod tillsammans med semikonstruerade intervjuer f?r att samla in data. B?da f?retagen verkar inom tillverkningsindustrin d?r Somas tillverkar ventiler medans Rexcell tillverkar papper. Rapporten utforskar de tv? f?retagens h?llbarhetsstrategier, olika utmaningar som uppst?r under initiativtagande och i vilken utstr?ckning de har n?tt sina m?l f?r ekologisk h?llbarhet.