Under de senaste hundra Ären har skolan förÀndrats frÄn att ha varit en skola för vissa till att bli en skola för alla. I och med denna förÀndring har synen pÄ elever förÀndrats, det inkluderande perspektivet ersatte det föregÄende som var segregerande. Det inkluderande perspektivet innebÀr att eleven i största möjliga utstrÀckning ska fÄ sin undervisning individualiserad i sin ursprungliga miljö. Sociala effekter anses som mycket viktiga för barn och ungdomars lÀrande och utveckling. Vi kan se att utvecklingen har skett, frÄgan för oss blir dÄ: Varför? Detta leder oss till rapportens syfte.

Sammanfattning Malmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mÄngfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan Àr vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, dÀr var och en har rÀtt till lÀrande och delaktighet. DÀremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att frÀmja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor i en kommun dÀr man profilerat sig med ett inkluderande arbetssÀtt. TvÄ pedagoger och tvÄ specialpedagoger intervjuades.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur specialpedagoger i en kommuns F-6 verksamhet beskriver det förbyggande arbetet för en inkluderande lÀrandemiljö. Fokus i studien har varit specialpedagogernas roll och arbetsuppgifter och hur deras beskrivningar av ett förebyggande arbete kan bidra till en inkluderande lÀrandemiljö. Teori: Studien har tagit sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr elever utvecklas i samspel med andra och blir delaktiga i kunskaper och fÀrdigheter. Det handlar om att skapa framgÄngsrika lÀrandemiljöer som prÀglas av interaktion och samspel emellan elever, lÀrare- elev, samt mellan lÀrarna. Ett av de viktigaste utvecklingsomrÄdena Àr att göra eleverna delaktiga i deras lÀrandeprocess.Metod: Studien Àr kvalitativ och vi har valt att anvÀnda oss av vinjettmetoden för att samla in vÄr empiri.

The aim for this essay is to adress questions concering ethnic and cultural experiences and in what way it affects our experience of being in different landscapes. By studying how ethnic experiences are expressed in the landscape and the ongoing process of interaction between them, this essay sets out to discuss the significance of cultural aspects in the landscape. The perspective of this essay is that both landscape and ethnicity can be viewed as something constructed which is shaped and maintained by ongoing interactions in the landscape.While examples are taken from different parts of the western world, the main focus is to study how these experiences take place and are being negotiatiated in a particular landscape, an allotment area outside Malmö, Sweden.In the first part it is shown how the landscape can be read as a landscape of powerrelations and how these relations are related to ethnic experiences.In the next chapter the discussion concerns whether we can talk about different ?ethnic landscapes?. Research suggest that the use and perception of the landscape differs among ethnic groups.

Intresset för typografi har ökat markant under de senaste Ären. Medvetenheten om att ha ett typsnitt som Àr anpassat för just sitt eget företag Àr stor. Men typsnitt kan göra sÄ mycket mer Àn att bara marknadsföra ett varutmÀrke eller att skirva en text. I det hÀr arbetet kommer du fÄ följa en process i framtagandet av ett förslag pÄ ett nytt typsnitt anpassat för dyslektiker. Med inriktning pÄ svenska dyslektiker har jag med hjÀlp av olika yrkesomrÄden försökt skapa en design som underlÀttar lÀsningen för dyslektiker.

Syftet med studien Àr att belysa hur matematiklÀrare och speciallÀrare skapar en inkluderande undervisning i matematik för elever i matematiksvÄrigheter i Är 7-9 i enlighet med skolans styrdokument. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om inkludering, gynnsamma arbetssÀtt i matematikundervisningen och vanligt förekommande anpassningar för elever i matematiksvÄrigheter. Studien har en fenomenografisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre matematiklÀrare och fem speciallÀrare. Resultatet visar att matematiklÀrarnas och special-lÀrarnas uppfattning om inkludering skiljer sig frÄn hur inkludering beskrivs i styrdokumenten. Viktiga faktorer för att skapa en inkluderande undervisning för elever i matematiksvÄrigheter som lyftes fram var i enlighet med tidigare forskning: skolans organisation, samarbete mellan olika professioner och mÄlinriktat lÀrande.

 I dagens skola finns det elever med Aspergers syndrom som Àr integrerade. För dessa elever krÀvs ett annat tankesÀtt hos de verksamma lÀrarna. Eftersom Aspergers eleverna har svÄrigheter med motoriken, det sociala samspelet och behöver en tydlig struktur för att kunna kÀnna sig inkluderade krÀvs det att lÀrarna i Idrott och HÀlsa tÀnker utefter dessa elever i sin planering.VÄrt huvudsyfte med studien Àr att studera hur lÀrarna i Idrott och hÀlsa arbetar för att skapa en inkluderande idrottsundervisning för elever med Asperger syndrom. Ett delsyfte Àr att studera hur skolmiljön Àr anpassad utefter elever med Aspergers. Det visar sig i olika tidigare studier att lÀrarna ute pÄ skolorna bör arbeta pÄ vissa sÀtt för att elever med Aspergers syndrom skall kÀnna sig inkluderande.

SammanfattningAlla barn i förskolan har rÀtt till en stimulerande sprÄkutveckling, att kunna uttrycka kÀnslor, behov och kÀnna delaktighet i det sociala samspelet. Syften med denna studie Àr att ge en övergripande bild över hur teckenanvÀndning i förskolan kan stimulera barns sprÄkutveckling oavsett svÄrigheter och vad pedagogerna har för instÀllningen till metoden ur ett sociokulturellt inkluderande perspektiv. Tidigare forskning visar att det finns positiva effekter av att anvÀnda sig av tecken som ett komplement för att förstÀrka talsprÄket, speciellt för sprÄksvaga barn. Det har framför allt fÄtt konsekvenser för begreppsutvecklingen och ordförstÄelsen som innefattas i förskolans styrdokument. TillvÀgagÄngssÀttet i studien var kvantitativ metod i form av en digital enkÀtundersökning som skickades ut till förskolor runt om i landet.

Enligt bÄde nationella och internationella undersökningar faller Sverige efter i resultaten de senaste Ären. I den senaste undersökningen, PISA 2009, var Sveriges utveckling tredje sÀmst i undersökningen. Just PISA-undersökningen Àr till stora delar baserad pÄ problemlösning och förstÄelse, med utgÄngspunkt av detta har jag lagt fokus pÄ att utveckla inkludering och förstÄelse i matematikundervisningen. För att förbereda mig inför arbetet har jag gjort en litteraturgenomgÄng dÀr jag gÄtt igenom forskning inom matematik men Àven inkludering, kommunikation. Jag har Àven tagit del av flera rapporter frÄn skolverket. Jag mÀrkte dock tidigt att forskningen inom just öppna frÄgor Àr nÀst intill obetydlig.

Sammanfattning Malmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mÄngfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan Àr vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, dÀr var och en har rÀtt till lÀrande och delaktighet. DÀremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att frÀmja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor i en kommun dÀr man profilerat sig med ett inkluderande arbetssÀtt. TvÄ pedagoger och tvÄ specialpedagoger intervjuades.

Äldreomsorg och Ă€ldreboenden i Chile finns idag i liten utstrĂ€ckning och Ă€r dĂ„ privat finansierad, dĂ„ omsorg av Ă€ldre i Chile tidigare frĂ€mst har lösts med hjĂ€lp av familjen. Chiles förĂ€ndrade ekonomiska, demografiska samt politiska situation har nu gjort att den chilenska staten tagit intresse i olika alternativ av Ă€ldreomsorg. Denna uppsats syfte var att skapa en kostnadskalkylering för en svensk modell av Ă€ldreboende anpassat till förhĂ„llanden och har skrivits pĂ„ uppdrag frĂ„n kommun i Santiago, Chile. Kostnadskalkylen skall anvĂ€ndas som ett underlag för ett förslag om en uppstart av en chilensk Ă€ldreomsorgsverksamhet som skall utarbetas och lĂ€mnas till uppdragsgivaren. Metodologiskt sett har ett kvalitativt angreppssĂ€tt med intervjuer anvĂ€nts för att insamla data om kostnader frĂ„n svenska Ă€ldreboenden samt information om prisnivĂ„er i Chile.

Ämnet idrott och hĂ€lsa ger utmĂ€rkta möjligheter för elever med en funktionsnedsĂ€ttning att vara fysiskt aktiv och leka tillsammans med sina kamrater, trots det verkar deltagandet inte vara en sjĂ€lvklarhet i dagens skola. Syftet med denna studie Ă€r dĂ€rför att undersöka nĂ„gra idrottslĂ€rares reflektioner och erfarenheter kring ett inkluderande arbetssĂ€tt i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. DĂ„ studien handlar om mĂ€nskliga uppfattningar och erfarenheter har vi inspirerats av ett fenomenologiskt synsĂ€tt och anvĂ€nde dĂ€rför intervju som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med sex idrottslĂ€rare i ett lĂ€n i mellersta Sverige. Resultatet visade att trots att pedagogerna Ă€r positiva till inkludering sĂ„ tror de att det Ă€r en lĂ„ng vĂ€g att gĂ„ innan vi kan ha en skola för alla.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra gymnasieskolor i en kommun organiserar specialundervisning. FrÄgestÀllningarna Àr följande:Hur ser de fyra gymnasieskolorna pÄ specialundervisning?Hur nÄr skolorna elever i behov av sÀrskilt stöd?Vilka elever har i praktiken rÀtt till specialundervisning?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes intervjuer med de personer som ensamt eller tillsammans med andra ansvarade för specialundervisningen pÄ de gymnasieskolor som valdes ut.Trots att tidigare forskning pÄstÄr att inkluderande specialundervisning Àr det bÀsta sÄ bedrivs idag i stort sett enbart segregerande specialundervisning pÄ hÄltimmar och andra lediga tider.Gymnasieskolorna har i stort sett samma syn pÄ specialundervisning, emellertid Àr skillnaderna i deras sÀtt att upptÀcka elever i behov av stöd stora. Vissa skolor genomför tester under första terminen av gymnasiet för att upptÀcka elever i behov av stöd, medan andra skolor lÄter tiden utvisa var eleven ligger i sin utveckling.I teorin har enligt skolorna alla elever rÀtt till specialundervisning, dock fokuseras det frÀmst i praktiken pÄ de elever med nÄgon slags svÄrighet. För elever som Àr sÀrbegÄvade inom ett eller flera Àmnen finns inga uppdrag inom specialundervisningen pÄ de undersökta skolorna..

Arbetet handlar om inkludering och beskriver en kommuns strategi för att förÀndra sin verksamhet frÄn en exkluderad sÀrskola till att alla elever erbjuds plats pÄ sin hemskola..

Abstract Titel: Inkludering i förskolan - Pedagogers tankar om möjligheter och svĂ„righeter Inclusion in pre-school ? Teachers? thoughts about actabilities and difficulties. Författare: Petra Bauer och Petra Johansson Typ av arbete: C-uppsats 15 högskolepoĂ€ng Handledare: Kristian Lutz, Examinator: Marie Leijon Kurs: förberedande kurs i specialpedagogik, Malmö högskola Datum: 29 mars, 2011 Syfte Vi vill med vĂ„r undersökning fĂ„ en bild av pĂ„ vilket sĂ€tt pedagoger i förskolan arbetar mot en ?förskola för alla? . Hur lyckas man skapa inkluderande miljöer? Är förskolan anpassad för att möta alla barn? Inkludering, exkludering utesluter det ena begreppet det andra eller gĂ„r det att kombinera dem? Metod Vi valde att lĂ„ta vĂ„r studie anta ett kvalitativt perspektiv med en hermeneutisk inriktning. Vi anvĂ€nde oss av kvalitativa intervjuer och enkĂ€ter.