FrÄn och med 1 januari, 2005 skall samtliga börsnoterade fastighetsbolag som innehar förvaltningsfastigheter, vÀrdera dessa till verkligt vÀrde. TillÀmpningen innebÀr att bolagen i sin koncernredovisning skall redovisa det verkliga vÀrdet i resultatrÀkningen. I moderbolagets samt dotterbolagets resultatredovisning anvÀnds den historiska anskaffningskostnaden samt avskrivningar. Syftet med införandet av IAS 40 Àr att framförallt underlÀtta för investerare nÀr det gÀller jÀmförandet av de olika bolagen.VÄrt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ vilka förÀndringar införandet av IAS 40 har Ästadkommit i Ärsredovisningarna samt hur RevisorskÄren ser pÄ IAS 40. Vi upptÀckte att soliditeten, det egna kapitalet samt fastigheternas vÀrde ökade markant.

Social a?ngeststo?rning (SAD) a?r ett a?ngestsyndrom som orsakar stor funktionsnedsa?ttning och fo?rsa?mrad livskvalitet. I fo?religgande studie presenteras fo?rklaringsmodeller till SAD med fokus pa? temperamentsforskning och reinforcement sensitivity theory (RST). Syftet var att genom explorativ faktoranalys identifiera latenta variabler i fra?geformula?ret ?Hur man var som barn? (HMVSB), som administrerats i en klinisk population (n= 100) och i en kontrollgrupp (n= 246).

In Based upon disciplinary foundation... ? A study on teachers? prerequisite for continuing pro- fessional development (CPD) I have examined the prerequisites that teachers in Nacka have for CPD, due to the new school law that states that all teaching must be based upon disciplinary foundation and proven experience. According to a recently published governmental report, as well as international research, not only structural aspects like time and financial compensation are crucial to whether teachers continue their development. Encouragement from the principal and colleagues are also a contributing factor; and not to mention those factors combined.There is a world wide shared consensus among educational researchers claiming that one very important piece in creating a successful school is having a well-educated and updated staff.

Lindrig kognitiv sto?rning (eng. mild cognitive impairment, MCI) a?r en term som bo?rjade anva?ndas pa? 1990-talet fo?r att bena?mna personer med kognitiva tillsta?nd i gra?nsomra?det mellan normalt fungerande och demens. Syftet med MCI-forskningen a?r att identifiera individer med demenssjukdom i ett mycket tidigt skede av sjukdomen fo?r att i framtiden kunna sa?tta in behandling tidigare a?n idag.

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom elevhÀlsan pÄ tre skolor samt en specialenhet inom barn och ungdomspsykiatrin förhÄller sig till sociala perspektiv hos barn och ungdomar dÀr det finns misstanke om ADHD samt hur ser möjligheterna och förutsÀttningar för ett sÄdant förhÄllningssÀtt. Hur ser elevhÀlsan och BUP pÄ orsaksförklaringar för denna mÄlgrupp dÀr misstanke om ADHD föreligger.Studien har en kvalitativ forskningsansats och Àr baserad pÄ sju semistrukturerade intervjuer med socionomer och psykologer inom elevhÀlsan och BUP. Analysen av resultatet har skett med nysinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att de professionella ansÄg att det var av stor vikt att granska de sociala perspektiven vid misstanke om ADHD. De intervjuade kunde i sina respektive verksamheter urskilja en rad orsaksförklaringar i barn och ungdomars sociala miljö hos dem med ett beteende likt ADHD, utöver en neuropsykiatrisk förklaringsmodell.

VÄrt syfte Àr att undersöka motivet till att en socialarbetare vÀljer att ta med hÀsten som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar pÄ genom intervjuer med sex stycken utövare av hÀstunderstött socialt arbete (HUSA). VÄr tanke var att försöka förstÄ varför man vÀljer att tillföra hÀsten i ett redan komplext omrÄde. Det vi ville fÄ reda pÄ var vilka faktorer som Àr avgörande för valet att arbeta med hÀst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och PÄverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? VÄrt datamaterial vi fÄtt ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrÄn den tidigare forskningen men ocksÄ genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men ocksÄ evidensbaserad praktik.

Syftet med undersökningen var att beskriva nÄgra elevers upplevelser av grundskoletiden samt att pÄ basis av skolans styrdokument och olika teoretiska perspektiv pÄ studiens resultat fÄ en djupare förstÄelse med avseende pÄ fem problemomrÄden: stöd och hjÀlp, elevinflytande, mobbning, elevernas syn pÄ praktiska respektive teoretiska Àmnen samt stress. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av intervjuer med ungdomar frÄn tre Norrbottenskommuner, ett Är efter avslutad grundskola. Studien utgÄr frÄn ett hermeneutiskt perspektiv med ett litet inslag av kritisk tolkning. Avsikten var att hitta det unika i varje persons upplevelse. Resultatet visade att eleverna hade mÄnga olika upplevelser.

Aspergers syndrom Ă€r en neuropsykiatrisk funktionsnedsĂ€ttning. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilka svĂ„righeter personer med Aspergers syndrom stöter pĂ„ i samband med att fĂ„ och behĂ„lla ett arbete. Även att undersöka vilket socialt stöd de fĂ„r för att överbrygga dessa svĂ„righeter och vilket stöd som saknas. För att undersöka detta sĂ„ har tvĂ„ intervjuer gjorts med personer som sjĂ€lva har Asperger syndrom. Det har Ă€ven genomförts intervjuer med tre personer som arbetar med att ge personer med Aspergers syndrom stöd i att fĂ„ och behĂ„lla ett arbete.

Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.

I denna rapport kommer du som lÀsare kunna ta del av en redogörelse över det arbete som den undertecknade gruppen har utfört i kursen KPP305, Examensarbete produktutveckling, 30hp. Detta arbete har sin grund frÄn en tidigare lÀst kurs, pÄ MÀlardalens Högskola, som gick under namnet Industridesign 2. Under denna kurs utdelades en uppgift som bestod i att ?möjliggöra musicerande för funktionshindrade?, och gruppen tog dÀrmed fram ett visuellt koncept över ett fotanpassat instrument för mÀnniskor med rörelsehinder i överkroppen. Detta examensarbete kan ses som en fortsÀttning pÄ den just nÀmnda uppgiften.Under hela projektet har gruppen haft en nÀra dialog tillsammans med mÀnniskor som befinner sig inom berörande branscher sÄsom instrumentbyggare, reumatiker, funktionshindrade med flera.

Studiens syfte ?r att belysa olika akt?rers bidrag i framtagandet av ?ndringar i skollagen (SFS 2010:800), som tr?dde i kraft den 2 juni 2023, om de specialpedagogiska yrkesrollerna och de eventuella konsekvenser som f?r?ndringarna kan komma att medf?ra. Fr?gest?llningarna lyder: Vilka akt?rer har p?verkat regeringens f?rslag till nya skrivningar om den specialpedagogiska kompetensen i elevh?lsan? Vilka sk?l till och synpunkter p? de nya skrivningarna framf?rs i propositionen? Vilka konsekvenser kan de nya formuleringarna i skollagen inneb?ra f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna? Tidigare forskning pekar p? att de specialpedagogiska yrkesrollerna fram till nu har haft legitimitetsproblematik och att en f?rst?rkning av yrkesrollerna l?nge har varit efterfr?gad (G?ransson m.fl., 2015; Malmqvist, 2015). Framtagandet av de nya skrivningarna och deras eventuella konsekvenser f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna belyses med en kritisk realistisk ansats, analytisk dualism och ett teoretiskt ramverk f?r skolans styrning, professioner och specialpedagogiska perspektiv.

Syftet med denna studie har varit att fÄ inblick i vuxna individers upplevelser av vÀnskap och socialt samspel inom ramen för gemensamt boende. I uppsatsen presenteras och besvaras tre frÄgestÀllningar, vilka lyder: Hur upplever individerna vÀnskap och socialt samspel pÄ sitt gemensamma boende? Vilken funktion fyller det sociala samspelet och vÀnskapen i deras vardagliga liv och i deras framsteg? och Hur kan individernas upplevelser förstÄs utifrÄn begreppen hÀlsa, meningsfullhet och social jÀmförelse? Tio intervjupersoner rekryterades frÄn tre olika boenden; ett hem för vÄrd och boende för individer med missbruksproblematik, ett hem för vÄrd och boende för familjer, samt ett stödboende som frÀmst riktar sig till individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. En av intervjupersonerna avböjde i sista stund vilket gjorde att vi slutligen hade nio informanter till studien. Dessa informanters upplevelser har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, som spelats in och dÀrefter transkriberats.

Bakgrund: Aspergers syndrom Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning inom autismspektrat dÀr typiska drag Àr svÄrigheter att kommunicera och interagera socialt, en fallenhet för specialintressen och en tendens att skapa enformiga beteendemönster och ritualer. Det finns ingen bot mot Aspergers syndrom, men det gÄr att göra tillvaron mer hanterbar med adekvata ÄtgÀrder. Som teoretisk referensram anvÀndes Dahlbergs m.fl. teori om livsvÀrlden. Syfte: Att beskriva upplevelser och erfarenheter i tillvaron hos vuxna som lever med Aspergers syndrom samt deras uttryck för adekvata stödÄtgÀrder.

Syfte: Syftet var att granska det vetenskapliga underlaget och analysera om det fanns effekter av bl?b?rsintag p? plasmaglukos (P-glukos), systoliskt blodtryck (SBP) och diastoliskt blodtryck (DBP) hos vuxna med normala niv?er av P-glukos, SBP och DBP. Metod: En systematisk litteraturs?kning gjordes i databaserna PubMed och Scopus d?r randomiserade kontrollerade studier efters?ktes. Inkluderad population var individer med normala P-glukosniv?er och blodtrycksniv?er samt utan funktionsneds?ttning eller diagnostiserad sjukdom. Interventionen var f?rska, alternativt frysta bl?b?r eller frystorkat bl?b?rspulver.