Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trÀdde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bÀttre levnadsvillkor genom att de fick rÀtt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsÀttning kan se mycket olika ut. Det har uppmÀrksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

MÀnniskor rör sig idag i allt större utstrÀckning mellan olika vÄrdenheter. För att patienter ska erhÄlla en god, tillgÀnglig, sÀker och effektiv vÄrd krÀvs det dÀrför att olika vÄrdenheter samarbetar (Nationell IT-strategi, s. 4, 2008). Jönköpings lÀns landsting driver tillsammans med universitetet, JIBS, ett forskningsprojekt som bygger pÄ kommunikation och samarbete mellan patienter, nÀrstÄende och vÄrdpersonal. Ett omrÄde i projektet handlar om att effektivisera behandlingen av patienter med förmaksflimmer genom ett bÀttre samarbete mellan olika vÄrdenheter.

SammanfattningDetta examensarbete har haft till syfte att ta fram nya metoder för automatiseradtestning och validering av information som skickas över CAN (Controller-Area-Network)i en tung Lastbil. SignalinnehÄllet realiseras i flertalet komplexa och distribueradesystem. En implementering har gjorts dÀr loggad CAN-trafikdata frÄn en HIL (HardwareIn the Loop) miljö automatiskt analyserats och testats.Testen har genomförts pÄ tvÄ nivÄer: funktionell och ickefunktionell. DÀr denickefunktionella delen har testat tidkrav pÄ meddelanden med kompensation förtÀndningsstörningar. Dessutom har signalinnehÄllet testats för att finna ogiltigafelflaggor.

I dagens samhÀlle har barngruppernas storlek och dÀrmed belastningen pÄ förskolepersonalen ökat. Studier visar att det idag finns cirka 10 % barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. Oftast Àr vÄrdnadshavare inte medvetna om att deras barn har speciella behov men det finns en möjlighet att fÄnga upp dessa barn redan i förskolan. Studier har visat att tidiga interventioner ger en markant skillnad pÄ dessa barns totala utveckling. Syftet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt förskolepersonal i en kommun sÀger sig uppmÀrksamma och hantera barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning i förskolan samt hur förskolorna involverar vÄrdnadshavarna.

ADHD Àr en vanligt förekommande neuropsykiatrisk störning bland barn, vilka uppvisar beteende som överaktivitet, uppmÀrksamhetsstörning och impulsivitet. För förÀldrarna kan detta innebÀra svÄrigheter att hantera barnens beteende och sÀtta begrÀnsningar. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelse frÄn sitt dagliga liv med barn med ADHD problematik. Metoden som anvÀnts var en litteraturstudie som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och baseras pÄ sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien. I resultatet framkom: FörÀldrarnas uppfostringsförsök, FörÀldrarnas relation, Ett minskat kontaktnÀt, Behov av stöd och hjÀlp, Hopp och förtvivlan samt Kulturkrock och rollförvÀntningar.

This thesis studied which factors affect political participation among people with physical disabilities in Sweden.? The aim of the study was to test how Civic Voluntarism Model should explain the low political participation among people with physical disabilities in Sweden, through deep interviews.? Following research questions has been studied in the thesis:? How can the Civic Voluntarism Model, based on the time, communicative skills and economic resources, explain the low political participation of people with physical disabilities in Sweden??Which other factors, linked to accessibility, discrimination and legislation, are needed to further explain and understand the barriers to political engagement and participation for people with physical disabilities?? Results about treatment, clearer legislation, economic possibilities and inclusion was central. It became important to considered that where is differences in which capabilities where are to political participation. The CVM could partly explain the low political participation among people with physical disabilities. It needs to be complete with external factors; accessibility, discrimination and legalization, to make more inclusive explanations.? .

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Vi har gjort en studie kring lÀsning och skrivande som mestadels har inriktats pÄ barns tankar kring skriftsprÄkets funktions- samt formaspekt. Syftet har varit att undersöka vad barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter har för tankar kring meningen med att vara lÀs- och skrivkunnig. HuvudfrÄgorna har kretsat kring varför man bör kunna lÀsa och skriva, samt hur man ska gÄ till vÀga nÀr man lÀser och skriver. Insamling av data gjordes i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med barn som har ospecificerade lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har intervjuat sammanlagt sex barn i Ärskurs tvÄ.

Syftet med denna uppsats har varit att i en litteraturstudie ge en allmÀn beskrivning av Tourettes syndrom och övriga ticstillstÄnd, samt att granska förhÄllandena för barn med TS och tics i skolan och vilka förslag som i litteraturen ges pÄ anpassad skolgÄng för dessa barn. Studien Àr en kunskapsöversikt med följande frÄgestÀllningar: Hur beskrivs Tourettes syndrom och tics i vald litteratur? Vilka problem kan ses hos barn med Tourettes syndrom och tics i skolan enligt vald litteratur? samt Vilka förslag ges i vald litteratur pÄ anpassad skolgÄng eller pedagogiska insatser för barn med Tourettes syndrom eller ticsbesvÀr? Dessa frÄgestÀllningar har utgjort kategorier i struktureringen av materialet via meningskategorisering. Tourettes syndrom Àr en neuropsykiatrisk störning vars bakomliggande orsaker troligtvis Àr Àrftlighet. Syndromet förekommer hos ungefÀr en halv procent av alla skolbarn som dÄ besvÀras av en kombination av motoriska och vokala tics.

Neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar Àr idag lÀttare att diagnostisera och det Àr vanligare att barn och ungdomar i skolan vet om att de lever med en diagnos som till exempel Attention deficit hyperactivity disorder (mer kÀnt som ADHD), eller Aspergers syndrom. Trots att dessa diagnoser blir allt vanligare, finns det ett ökat behov för kunskapen om dem.Syftet med denna uppsats var att studera barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar, och framförallt studera deras liv i skolmiljö. Att fÄ mer förstÄelse för hur barn och ungdomar har upplevt skolan och relationen till sina lÀrare, men Àven hur de upplevt de hinder och möjligheter deras neuropsykiatriska funktionsnedsÀttning medfört var i fokus. Metoden i denna studie var semistrukturerade intervjuer med 6 ungdomar, deras förÀldrar och lÀrare. FrÄgorna har handlat om hur ungdomarna sett pÄ diagnosen, livet med den och Àven hur de klarat av skolgÄngen med sin funktionsnedsÀttning.

Syftet med min studie Àr att beskriva arbetsgivares upplevelser och erfarenheter, av arbetet med att integrera anstÀllda med funktionsnedsÀttning i verksamheten. Arbetsgivarna har tagit emot arbetstagare med funktionsnedsÀttning och nedsatt arbetsförmÄga, via sÄ kallad övergÄng frÄn Samhall AB. MÀnniskor med funktionsnedsÀttning har svÄrare att nÄ, fÄ och behÄlla arbete och exkluderas frÄn arbetsmarknaden, vilket regeringen har som ambition att förbÀttra. SamhÀllet ska prÀglas av mÄngfald och allas lika rÀttigheter. Detta innebÀr bland annat allas rÀtt till arbete för en fortsatt vÀlfÀrd.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trÀdde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bÀttre levnadsvillkor genom att de fick rÀtt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsÀttning kan se mycket olika ut. Det har uppmÀrksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).