De sto?rsta affa?rsjuridiska advokatbyra?erna i Sverige har genomga?tt stora fo?ra?ndringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll a?r i fo?ra?ndring. Byra?erna har blivit mer professionella i strukturen, men dess a?gandeform har la?nge fo?rblivit ofo?ra?ndrad. A?gandeformen besta?r av ett dela?garskap vilket inneba?r att advokatbyra?n a?gs av ett antal advokater som a?ven a?r ansta?llda pa? samma byra?.

Bostadspriser anses ofta spegla konjunkturla?get. Det inneba?r att priser normalt sett sjunker vid la?gkonjunktur. Den svenska bostadsmarknaden har sedan mitten av 1990-talet sett o?kande priser, och det finns ingen indikation pa? en nedga?ng eller stabilisering trots den globala finanskrisen som utbro?t a?r 2007 och den da?refter fo?ljande la?gkonjunkturen.

The employment structure consists of different sectors, whose share of the total employment rate is all part of an economic structural conversion according to this thesis applied theoretical approach. A structural conversion, which consist of recurring crises, such as the financial crises in the early 1990s. This crisis and its effect on the Swedish economy is well-documented, while the shortage regarding the effect on a smaller scale, in a local and regional context, provides this thesis purpose. More specifically, a comparison between the two neighbouring towns of Malm? and Lund, will constitute the local contexts in this research.

Upphandling av skötselentreprenader Àr idag vanligt förekommande i parkförvaltningar, bostadsföretag och blir vanligare inom kyrkogÄrdsförvaltningar. Som bestÀllare har man oftast satt upp ett mÄl för skötseln. För att bestÀllaren ska fÄ det förvÀntade resultatet Àr det viktigt att formulera upphandlingen pÄ rÀtt sÀtt ? att göra handlingarna tydliga och relevanta. SvÄrigheten ligger i hur man som bestÀllare ska formulera sina mÄl sÄ att man vet vad man fÄr och att resultatet blir som man hade tÀnkt sig. Syftet med mitt arbete har varit att jÀmföra tre genomförda upphandlingar för att se hur kvalitén har beskrivits och följts upp. Vid en jÀmförelse har jag inte kunnat se nÄgra uppenbara skillnader i kvalitén beroende pÄ om man anvÀnder AF-AMA eller AFF, det Àr dÀrför upp till det enskilda fallet att bedöma vilket man ska anvÀnda. För att beskriva skötselinsatserna anvÀnds kombinerade funktions- och arbetsbeskrivningar eller frekvensbeskrivning med nÄgra fÄ detaljbeskrivningar. NÀr det gÀller uppföljningen av arbetet utför bestÀllaren kontroll genom stickprov. Det finns inga klara direktiv i handlingarna för hur och vad man mÀter vid stickprovskontrollerna.

SammanfattningInom forskning talas det om att socialarbetare och bistÄndshandlÀggare i storstadskommuner har en hög arbetsbelastning med mycket arbetsuppgifter. Det nÀmns ingenting om hur arbetsbelastningen Àr bland socialarbetare och bistÄndshandlÀggare i mindre kommuner. Syftet med denna studie var att undersöka hur bistÄndshandlÀggare i en svensk glesbygdskommun upplever sin arbetsbelastning samt vilka konsekvenser de upplever att arbetsbelastningen kan ge i klientbemötandet. Detta för att exemplifiera hur bistÄndshandlÀggare i glesbygdskommuner kan uppleva sin arbetsbelastning. Studien utgÄr frÄn fem kvalitativa intervjuer dÀr bistÄndshandlÀggarnas egna upplevelser av sin arbetsbelastning Àr i fokus.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom akutsjukv?rd st?lls frekvent inf?r m?ten med patienter som genomlidit trauma. Detta s?tter sjuksk?terskorna i risk f?r att drabbas av empatitr?tthet. Empatitr?tthet ?r ett vanligt f?rekommande problem inom just akutsjukv?rd.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

BakgrundAttention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) hos vuxna a?r en neuropsykiatrisk diagnos som ofta bemo?ts med misstro trots att tre till fyra procent av den vuxna befolkningen i Sverige bera?knas leva med diagnosen. ADHD pa?verkar ma?nga aspekter av det dagliga livet och kan problematisera sociala relationer, utbildning, arbetsliv, ekonomi och ha?lsa. Fo?rsta?else fo?r individens funktionella fo?rma?ga a?r ett no?dva?ndigt verktyg fo?r sjuksko?terskan i omva?rdnadsarbetet.

I denna studie undersöks vilka metoder och uppfattningar musiklÀrare som undervisar elever med funktionshinder och flertillÀggshandikapp sÄ som ADHD, autism och Downs syndrom pÄ trÀnings- och sÀrskolan har och anvÀnder sig av i sitt dagliga arbete. Studien fokuserar pÄ undervisningen i kurserna musik och estetiskverksamhet (hÀr har bara musik studerats, ej dans, drama, bild eller slöjd). Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex undervisande lÀrare frÄn fyra skolor, samtliga inom sÀr- och trÀningsskolans verksamhet. De intervjuade lÀrarna Àr alla specialpedagoger med förskoleutbildning. Tre av informanterna ansvarar för musikundervisningen pÄ sin respektive skola.

Kritisk design a?r ett forsknings- och innovationsomra?de under utveckling. Teorin har anva?nts inom ma?nga designrelaterade omra?den och a?mnar fa? konsumenterna att bli mer kritiska na?r det kommer till hur deras vardagliga liv styrs av olika fo?resta?llningar, va?rderingar, ideologier och behavioristiska mo?nster som finns info?rlivade i design (Dunne & Raby, 2001). Eftersom kritisk design a?r en teori som stra?var efter att fo?ra?ndra i praktiken ligger utmaningen idag i att skapa praktiska exempel som visar hur utfo?randet kan ga? till, vilket a?r en no?dva?ndighet fo?r att teorin ska kunna utvecklas (Bardzell et al., 2012).Denna studie a?mnar vara metodutvecklande genom att skapa en uppsa?ttning verktyg utifra?n utvalda delar (teoretiska metoder och perspektiv) ur kritisk design.

Arbetet undersöker det straffrÀttsliga rekvisitet ?tillÄtelse? enligt förslaget om en ny, samtyckesbaserad bestÀmmelse (sexuellt övergrepp) i Brottsbalken 6:3. En förutsÀttning för att en individ ska kunna ge en tillÄtelse som gör gÀrningen straffri Àr att denna har förmÄga och tillfÀlle att göra detta, dvs. sjÀlvbestÀmmande. Inom straffrÀtten Àr sjÀlvbestÀmmande ideologiskt preciserat utifrÄn en idé om mÀnniskan som en fri individ, vilket fÄr konsekvenser för bedömningen av rekvisitet ?tillÄtelse?.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om kriminalv?rdares upplevelser av sin arbetssituation och de utmaningar och stressorer de m?tte i sitt arbete. F?r det andra var syftet att unders?ka vilka strategier som anv?ndes av kriminalv?rdare f?r att ta sig an dessa utmaningar och stressorer. Empirin f?r studien bestod av sex semistrukturerade intervjuer med kriminalv?rdare som arbetar p? ett h?kte i Sverige.Vi anv?nde oss av en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Studiens resultat visade att stress relaterad till personalbrist och h?g personaloms?ttning var central i kriminalv?rdares arbete.