Denna studie undersöker hur fotosyntesen behandlas i olika lĂ€romedel frĂ„n högstadiet och gymnasiet i Ă€mnet biologi. Även den förĂ€ndring som skett över tiden har studerats. Studien berör dĂ€rför lĂ€roböcker frĂ„n 1970-talet fram till 2000-talet. Undersökningen har genomförts med hjĂ€lp av studier av en serie högstadieböcker och en serie gymnasieböcker, genomgĂ„ng av kursplaner och lĂ€roplaner, samt intervju med en lĂ€rare frĂ„n gymnasiet. Syftet med att intervjua lĂ€raren var att fĂ„ en inblick i hur denne upplever lĂ€robokens presentation av fotosyntesen.

Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra naturvetenskap och teknik mer pÄ förskolorna. Arbetet har resulterat i ett praktiskt anvÀndbart arbetsmaterial för förskolan, UpptÀck och Utforska Naturvetenskap och Teknik med KrÄkis ? ett arbetsmaterial för förskolan. Det Àr ett Ärstidsrelaterat arbetsmaterial som innehÄller experiment kopplat till fysik, kemi, natur och teknik dÀr olika fenomen behandlas. Arbetsmaterialet Àr framtaget genom inlÀst litteratur och har utvÀrderats med materialtest pÄ flera förskolor, samt genom en enkÀtundersökning och observationer.

Under mina Är i skÄdespelaryrket har jag utvecklat ett allt starkare intresse för dramat mellan raderna i ett teatermanus. Jag vill fÄ syn pÄ hur och vad jag gör nÀr jag arbetar och samarbetar. Min bakgrund som naturvetare har pÄverkat mitt sÀtt att se pÄ vÀrlden: Àven konstnÀrligt Àr jag starkt inspirerad av ett naturvetenskapligt perspektiv .Jag har formulerat en skÄdespelarmetod som jag kallar sjÀlvarkeologi och redogör för dess bestÄndsdelar genom att lÄna dramaturgin hos en teaterhÀndelse: ett lÀsdrama. RollkaraktÀrerna representeras av de grundvalar pÄ vilka strategin vilar. Mina personliga drivkrafter och erfarenheter som tillsammans lett fram till behovet av en metod representerar pjÀsens grundkonflikt.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Laborationer Àr ett naturvetenskapligt arbetssÀtt, som ger tillfÀlle för eleverna att förstÄ hur den naturliga vÀrlden fungerar. Laborationer kan vara styrda eller öppna och de kan ha olika frihetsgrader. Det finns olika nyanser av frihetsgrader som tillÄter antingen att lÀraren eller eleverna planerar laborationerna. Forskning visar att i öppna laborationer upplever eleverna att de lÀr sig mer, men i utbyte mot högre krav pÄ samarbete och motivation. I vissa laborationer utmanas inteelevernas kunskaper, dÄ de bara följer instruktionerna.

Denna uppsats behandlar fysiklaborationer pÄ gymnasienivÄ och huruvida lÀrarens syfte med en sÄdan sammanfaller med vad eleverna registrerar som viktigt. Uppsatsen i sig kan sÀgas vara av kvalitativ natur med ett kvantitativt inslag. Undersökningen gjordes pÄ ett naturvetenskapligt program vid en gymnasieskola i norra Sverige. De berörda eleverna observerades, intervjuades och fick svara pÄ en enkÀt medan lÀraren endast intervjuades. UtifrÄn resultaten av dessa drogs slutsatsen att lÀrarens förutbestÀmda mÄl uppfylldes i hög grad av eleverna med avseende pÄ faktakunskaper och den inledande kvalitativa förstÄelsen.

I studien redovisas elevers kunskapsutveckling rörande tvÄ grundlÀggande naturvetenskapliga fenomen, kolets och vattnets kretslopp, i ett storylinearbete. Avsikten med undersökningen har varit att prova storylinemetodens potential att frÀmja naturvetenskapligt lÀrande samtidigt som övergripande perspektiv förmedlas i undervisningen. Studien utgÄr frÄn en konflikt mellan gÀllande styrdokument, nationella resultat i naturvetenskapliga skolÀmnen, och ett uttalat önskemÄl om att skolan skall bedriva miljöundervisning enligt en viss miljöundervisningstradition, s.k. utbildning för hÄllbar utveckling. Tidigare forskning om storylinemetoden Àr begrÀnsad, men har visat att övergripande perspektiv kan förmedlas genom undervisning med denna metod.

Inertia beskrivs i litteraturen som ett organisatoriskt förÀndringsmotstÄnd och förklaras ofta vara orsaken till att organisationsförÀndringar misslyckas. Uppsatsen syftar till att genom litteraturstudie öka förstÄelsen för vad inertia Àr för nÄgot, vad organisationsförÀndring innebÀr samt hur dessa tvÄ faktorer pÄverkar lÀrandet i organisationen.Resultatet av denna litteraturstudie Àr att inertia konstateras vara en del av det som utgör organisationskulturen samt att inertia som begrepp i sig Àr olÀmpligt eftersom detta Àr i grunden naturvetenskapligt. Avslutningsvis konstateras att det som betecknas som inertia skulle kunna vara sÄvÀl ett hinder som en möjlighet för lÀrande i organisationen. Detta beroende pÄ vilket synsÀtt man har pÄ organisationer och organisationsförÀndringar. Sandberg & Targama (1998) konstateras föresprÄka ett synsÀtt som skulle kunna vara till stor nytta för organisationer inför förÀndringar dÄ lÀrande bör ske.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ och undersöka barns förestÀllningar och intresse för vÀder. Det viktigaste med vÄrt arbete var inte att lÀra barnen nya saker om vÀder utan mer att barnen skulle fÄ positiva erfarenheter med att arbeta med naturvetenskap. För att kÀnna oss förbereda ville vi skriva en del i arbetet om de olika omrÄdena vi valt: vind, Äska, regn, sol och moln. I undersökningen har vi anvÀnt oss utav kvalitativ metod, dÀr bÄde barn och pedagoger har blivit intervjuade. Barnen fick frÄgor om vÀder och pedagogerna fick frÄgor om tematiskt arbete, naturvetenskapligt arbete och miljöns betydelse för lÀrande Vi valde att arbeta tematiskt fem veckor pÄ tvÄ olika förskolor med naturen som nÀrhet.

Diskussioner om anvÀndandet av embryonala stamceller Àr exempel pÄ ett omrÄde dÀr naturvetenskapliga teorier möter en diskussion i samhÀllshÀllsdebatten. VÀrderingar med t ex etiska utgÄngspunkter pÄverkar hur naturvetenskaplig forskning bedrivs och hur resultaten frÄn denna forskning tillÀmpas. NÀr sÄdana frÄgor, samhÀllsfrÄgor med naturvetenskapligt innehÄll, SNI (socioscientific issues, SSI), tas upp i undervisningen Àr det angelÀget att belysa att det i samhÀllsdebatten förekommer en diskussion dÀr företrÀdare för stÄndpunkter för fram olika argument i frÄgan. Ett sÀtt att möta detta behov Àr att designa en undervisningssekvens som innehÄller en rollspelsdiskussion kring en dagordning. Ytterligare bidrag till utvecklingen av argument kan anvÀndandet av skrivramar ge.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Syftet med studien Àr att undersöka hur vardagliga situationer kan nyttjas för naturvetenskapligt lÀrande i förskolan. Den har genomförts med hjÀlp av observationer av samtal. Det observerade naturvetenskapliga innehÄllet har genererat en ?lokal teori?, (Grounded Theory), med fokus pÄ anvÀnda ord och omnÀmnda begrepp. Resultatet visar att barnen har en uppfattning om flera naturvetenskapliga begrepp och generellt ett rikt ordförrÄd för samtal om naturvetenskapliga fenomen.

InstÀllningen till naturvetenskapliga beskrivningar av elektronen hos gymnasieelever i Ärskurs tre pÄ naturvetenskapligt program har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Elevernas instÀllningar motsvarar en vetenskapsteori som diskuteras i ljuset av andra vetenskapsteorier. Enligt undersökningen kan mÄnga elevers vetenskapsteori tillskrivas samhÀllets vetenskapsteori, som karaktÀriseras av en pragmatisk och tillÀmpningsorienterad syn pÄ naturvetenskaplig kunskap, samt av skepsis inför naturvetenskapliga beskrivningar som inte följer ett ?vardagligt? förnuft, vilket troligen gÀller allmÀnt för modern fysik. En sÄdan vetenskapsteori leder till vissa problem för eleverna nÀr de skall lÀra undervisningsstoffet i fysik.

Syftet med studien Àr att undersöka hur vardagliga situationer kan nyttjas för naturvetenskapligt lÀrande i förskolan. Den har genomförts med hjÀlp av observationer av samtal. Det observerade naturvetenskapliga innehÄllet har genererat en ?lokal teori?, (Grounded Theory), med fokus pÄ anvÀnda ord och omnÀmnda begrepp. Resultatet visar att barnen har en uppfattning om flera naturvetenskapliga begrepp och generellt ett rikt ordförrÄd för samtal om naturvetenskapliga fenomen.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur verksamma förskollÀrare tolkar denaturvetenskapliga delarna i den reviderade lÀroplanen. Speciellt fokus ligger pÄ begreppen?kemiska processer? och ?fysikaliska fenomen?. Studien har Àven för avsikt att utreda omförskollÀrare kÀnner sig förtrogna med det naturvetenskapliga innehÄllet i uppdraget. För attundersöka syftet har 11 kvalitativa intervjuer med verksamma förskollÀrare genomförts.Urvalet har gjorts utifrÄn att försöka fÄ sÄ stor spridning pÄ intervjuobjekten som möjligt.Resultatet har redovisats i anslutning till teman som rör frÄgestÀllningarna för studien.De slutsatser som framkommer frÄn resultatet Àr att naturvetenskapen i förskolan kan tolkassom en typ av naturfostran.