Syfte med detta examensarbete är att jämföra svenska och ukrainska elevers prestationer i algebra och att inhämta deras attityder till den. Vi undersökte även svenska och ukrainska styrdokument och läromedel för grund- och gymnasieskola med avseende på algebra. En kvantitativ undersökning som bestod av en enkät och ett prov genomfördes under höstterminen 2004 i Ukraina och i Sverige. Provet bestod av enkla uppgifter i inledande algebra som hämtades från svenska nationella prov och en lärobok från Sverige i Matematik A. Tre klasser ingick i undersökningen.

The purpose of my study is to determine students? attitudes to the Natural Science subject. I want to contribute to scientific discourse about different learning styles that can respond to childrens? requirements in teaching as well as to determine the student?s experience of learning styles. The studies were carried out at an upper secondary school in Stockholm (spring term 2011) for three different classes.

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

Idag går majoriteten av eleverna vidare från grundskolan till gymnasiet. Valalternativen är många och eleverna ställs inför ett beslut som kan vara svårt att ta. Studien handlar om gymnasievalet och beskriver skolan under 1900-talet samt karriärvägledningsteorier och socialpsykologiska teorier som kan appliceras på elevernas beslutsprocess.Syftet är att undersöka faktorer som påverkar eleverna i deras val för att ge ökade kunskaper och insikt till studie och yrkesvägledningens profession. I en undersökning med elever från det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet har en kvantitativ metod använts. Parallellt har även en litteraturstudie bidragit med uppgifter från tidigare forskning inom området.

För att utröna vad gymnasielärare i biologi och naturkunskap tycker om sina läroböcker, samt hur de används i undervisningen utfördes intervjuer med lärare. Lärarna arbetade på två olika skolor, en med yrkesinriktade program och en med teoretiska program. Syftet var att utreda hur de använder sig av läroboken i undervisningen och vad de tycker är viktigt att lära ut. Hälften av lärarna var positiva till de läroböcker som används i undervisningen. De som var negativa till läroböcker ansåg att de var alltför grunda och att de saknar förklaringar av naturvetenskapliga processer och skeenden.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att identifiera intressanta fenomen kring ekologiska produkters förpackningsdesign. Fenomen som kan ligga till grund för vidare forskning.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av semi- strukturerade djupintervjuer med konsumenter samt en serie butiksstudier för att samla in primärdata till detta arbete. Teoretiska perspektiv: Vi har i teorikapitlet beskrivit teorier dels från området för förpackningsdesign, och dels konsumentbeteendevetenskapen i form av teorier om motivation, self, involvement och means-end chain.Empirisk analys: Utifrån valda teorier har vi tolkat resultaten från de 15 kvalitativa djupintervjuerna. Resultaten har tolkats utifrån olika huvudteman vi funnit intressanta från intervjuerna vilka inkluderar den allmänna inställningen och kunskapen om ekologiska produkter samt förpackningens roll och påverkan.Slutsatser: Vi har genom denna studie kommit fram till att ekologiska produkters förpackningsdesign har en viktig informativ uppgift, inte främst för att sticka ut och vara lätta att hitta, utan för att kommunicera just det faktum att de är ekologiska. Vi har funnit framför allt två starka attribut som förknippas med ekologiska produkter; Medvetenhet och ekonomisk stabillitet.

Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka elevers generella inställning till ämnet historia och om det finns några skillnader mellan könen i inställning. Som sekundär fråga har huruvida föräldrarnas utbildningsnivå inverkar på elevernas inställning till ämnet undersökts. Dessa frågor är intressanta att veta mera omkring då ämnet historia verkar bli ett av de kärnämnen som läses på gymnasiet inom en snar framtid. Resultaten kan även hjälpa för att på ett bättre sätt undervisa i ämnet då elevers inställning generellt är dokumenterade. Ett stort antal verk har skrivits om både historia i skolan samt olika genus och jämställdhetsfrågor.

I den senaste PISA undersökningen från 2012 testades elevernas kunskaper i matematik, läsning och naturvetenskap hos femtonåringar runt om i landet. Sverige var det land som försämrat sina resultat mest av alla deltagande länder inom samtliga områden. Detta tyder på att något måste göras. Vi har studerat hur man kan väcka intresse för ämnena fysik och kemi inom naturvetenskapen. Detta för att öka de naturvetenskapliga kunskaperna hos eleverna i skolan.

Av ditt intryck, du inget vet, först när upplevelsen ter sig avsaktande, kan vi ställa frågan: vad är jag? Inget-ting min vän. Det beroendeuppkommandet av varat medför dess instabilitet, det finns ingen essens bara form. Alltet är en struktur, en universell struktur av dhammas. Ditt intryck och ditt frånvarande jag är opersonliga fenomen av garanterad upphörelse..

Denna studie syftar till att kartlägga och analysera den svenska dagspressens nyhetsrapporteringar om belöningssystem under åren 2007, 2009 och 2011.Ett flertal akademiska skrifter hävdar, ofta utan större belägg, att belöningssystem är ett fenomen vitt kritiserat i media. Vår studie ämnar inte motbevisa detta utan har för avsikt att underlätta för fortsatta studier om belöningssystem genom att göra en fullständig kartläggning av medias rapportering under de valda årtalen.I synnerhet i samband med finanskrisen har företag, särskilt banker, anklagats för att ha undermåliga belöningssystem. Syftet med de för studien valda årtalen är därför att fånga eventuella förändringar i medierapporteringens mönster till följd av finanskrisen.För att skapa en struktur i dagspressens rapporteringar har en kvantitativ innehållsanalys genomförts, där ett antal hypoteser fungerat som utgångspunkt för de variabler materialet ställts mot.Undersökningen har en deduktiv ansats där hypoteserna formulerats baserat på teoretiska resonemang. Vilka kriterier som bör uppfyllas för att en händelse ska publiceras som en nyhet har varit utgångspunkten för den teoretiska referensramen. Teorin om nyhetskriterier har sedan kopplats samman med resonemang relevanta för både belöningssystem och finanskrisen.Slutsatser som dras utifrån resultatet är att belöningssystem är ett i media väl omdiskuterat och kritiserat fenomen.

Problem/Bakgrund: Det neurotiska tillståndet och upplevelsen av det är ett psykologiskt fenomen, men upphovet och konstruktionen är en sociologisk orsak. Även om upplevelsen är psykologisk så får vi inte förbise att det är miljön i interaktion med människan som ger upphov till problemet. Genom kulturutvecklingen blir detta problem framstående, därför är det viktigt för sociologin att bearbeta det genom att förstå dess orsak.Syfte: Denna teoretiska uppsats har till syfte att med psykoanalytisk teori, sociologiskt förklara uppkomsten av neurotiska tillstånd. Jag har använt psykoanalytisk personlighetsstruktur som i interaktionen med kulturen visar hur neurotism växer fram. Objektrelationernas betydelse för personlighetsstrukturen kommer att framhållas och hur personlighetsstrukturens uppbyggnad är intressant i kulturella sammanhang.

Av ditt intryck, du inget vet, först när upplevelsen ter sig avsaktande, kan vi ställa frågan: vad är jag? Inget-ting min vän. Det beroendeuppkommandet av varat medför dess instabilitet, det finns ingen essens bara form. Alltet är en struktur, en universell struktur av dhammas. Ditt intryck och ditt frånvarande jag är opersonliga fenomen av garanterad upphörelse..

Elever på gymnasiet har ibland problem att förstå abstrakta fysikaliska fenomen. Visuella hjälpmedel skulle underlätta förståelsen. Det finns också ett behov av interaktiva webbplatser eller program som testar elevernas kunskap. Jag har gjort en webbplats <belfrage.info.se> som en utvald testgrupp, representativ för målgruppen, fått testa. Gruppen har också fått föreslå förbättringar.

I en studie av Granklint EnochsonElevers föreställningar om kroppens organ och kroppens hälsa utifrån ett skolsammanhang (2008) når hälften av eleverna i årskurs nio upp till målen för biologi om matspjälkningen. Samtidigt visar en statistisk undersökning att 90 procent av eleverna når målen för biologi i de nationella proven. Har eleverna mer kunskap än de visar? Syftet med denna studie är att tillsätta artefakter i form av ord och se om elever kan visa mer kunskap om matspjälkningsprocessen med hjälp av dem.Den teoretiska bakgrunden vilar i Vygotskijs teori om det medierade lärandet. Där artefakter (hjälpmedel) ses som en bro mellan människans tankevärld och försök att förstå sig på omvärlden.75 elever i årskurs sex från tre olika kommuner har deltagit i studien.

Studiens syfte är att undersöka hur Gaste som fenomen uppfattas av de aktiva där, samt samspelet mellan lärande, individer och kulturen där. Med hjälp av det som Vygotskij kallade sociokulturellt perspektiv, belyser vi hur dessa kategorier samspelar och skapas genom varandra. Genom kvalitativa intervjuer av de aktiva på platsen belyser studien hur de ser på Gastes kultur och de lärosituationer som uppstår på platsen. Studien synliggör hur viktiga de informella lärandesituationer som uppstår till vardags är för utveckling och lärande, både på kollektiv och individuell nivå..