Mia och Klara- karaktären Tabita Karlsson är den ideala White trash-stereotypen. Hon är en deltidisarbetslös ensamstående mamma med tre barn med tre olika män. Hon är sexuellt promiskuös, röker och dricker alkohol i tid och otid, pratar dialekt och bor på landet. Ovårdad och odisciplinerad, sedeslös, vulgär och agerar helt utan tanke på vad som anses passande av den rådande medelklassnormen. Med Tabita Karlsson som material presenteras de diskurser vilka utgör White trash-stereotypen med hjälp av diskursanalys enligt Laclau och Mouffe.

Studiens syfte är att studera hur lärare i år 7-9 ser på det faktum att no-undervisningen i de lägre åren ökat. Jag har främst intresserat mig av att studera effekterna av NTA-projektet, som utförligt beskrivs i arbetet. Jag är även nyfiken på hur samarbetet mellan lärarna i de olika åren fungerar samt hur lärarna ser på elevernas inställningar och attityder till de naturvetenskapliga ämnena. Jag redovisar olika teoretiska perspektiv för lärandet och ger exempel på lärandeteorier i no-undervisningen. Jag presenterar även forskning om naturvetenskaplig undervisning i de lägre åldrarna.

I Sverige har det under de senaste åren florerat en intensiv debatt i det offentliga samtalet, angående närvaron av tiggande EU-migranter från Östeuropa i svenska städer. Konflikten påvisar att fenomenet tiggeri är något som upplevs som väldigt ovanligt och nytt i Sverige. Syftet med den här studien var därför att utföra en diskursanalys kring hur invånare i Stockholm förstod fenomenet tiggeri under våren 2014. Genom att utföra fenomenologiska livsvärldsintervjuer med 30 stockholmare ? en heterogen sampel ? identifierades flera övergripande diskurser, då tiggeriet i Stockholm definierades som ett rumsligt fenomen som har överskridit normativa gränsdragningar på den urbana platsen.

Syftet med denna studie är att, med fokus på nyanlända elever, undersöka hur undervisningen inaturorienterande ämnen i årskurs 6 bedrivs i ett klassrum. Studien belyser detta utifrån följandefrågeställningar: arbetar lärare för att integrera svenska i naturorienterande ämnen för nyanländaelever? Vilket undervisningsmaterial använder ämneslärare, svenska som andraspråkslärare ochmodersmålslärare för nyanlända elever i naturorienterande ämnen? Är materialet anpassat förnyanlända elever? Hur ser samarbetet ut mellan lärare som kommer i kontakt med nyanlända elever? Hur är lärares syn på undervisning och undervisningsmaterial för nyanlända elever? Är läraremedvetna om språkets roll i ämnesundervisningen? För att svara på frågeställningarna användes treolika metoder baserat på klassrumsobservation, analys av undervisningsmaterial som används underobservationen samt intervju med tre av de lärare (ämneslärare, svenska som andraspråkslärare ochmodersmålslärare) som arbetar med samma nyanlända elever i årskurs 6. Resultatet och analysen avundersökningen visar att fokus på svenska som andraspråk i den naturvetenskapliga kontexten är liten. Vidare tyder resultaten på att det material som används i undervisningen är åldersadekvat men att detinte är anpassad till den nivå de nyanlända eleverna befinner sig på.

BakgrundAtt barn lär sig i samspel med andra barn är något som ett flertal teoretiker påtalat i sina studier i flera år. Det sociala samspelet tillför mycket i barns utveckling, de tränar sig på att samarbeta samt att lära sig förstå andras behov och önskemål. I en samling lär sig barnen enligt Rubenstein Reich (1996) även att träna den språkliga medvetenheten, vilket de kan göra genom sånger och lekar. Vårt urval av relevant litteratur med fokus mot förskolans samling som fenomen, har varit ett underlag och viktig ram i vår undersökning. Detta har gett oss en djupare förståelse för vårt empiriska material när vi bearbetat vår analys och resultat.SyfteSyftet med vår undersökning är att vi vill studera pedagogers uppfattning av samlingen som ett pedagogiskt verktyg.MetodVårt empiriska material består av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare på tre olika verksamheter i en mellanstor kommun i Västra Götaland.ResultatVi har utifrån våra semistrukturerade intervjuer kategoriserat fyra kategorier.

Populärkulturella fenomen når ut till ett stort antal människor och representationen av olikasaker blir således viktig eftersom det kan avspegla hur människor uppfattarolika ting. Syftet med min uppsats är att undersöka representationen av de trekvinnliga karaktärerna, Jules, Ellie och Laurie, i tv-serien Cougar Town. De teoretiska begreppsom står till grund för min analys är bland annat, representation somdefinieras i boken Genus, medier ochmasskultur skriven av Linda Fagerström och Maria Nilson och som AnjaHirdman också behandlar i sin avhandling Tilltalandebilder. Vidare har jag använt mig av begreppet postfeminism som både Karen Boyle (Massmedia and Society, 2005)och Karen Ross (Gendered Media, 2010) skriver om i sina böcker.För att undersökarepresentationen av de olika kvinnliga karaktärerna i tv-serien använder jagmig av Keith Selby och Ron Cowderys bok Howto study television. I deras bok finns olika steg att gå igenom för attkritiskt granska television, jag har vidare valt att fokusera på den narrativaoch konstruktionsanalysen med fokus på mise-enscène och den icke verbala kommunikationen samt klädkoderna.

Syftet med den här uppsatsen är att se om hyllplacering i vertikalled är en faktor som påverkar en konsuments prisuppfattning av varan i fråga. I denna kvantitativa studie så undersöks detta fenomen på kaffeförpackningar och diskmedel. För att undersöka detta så genomfördes en enkät-undersökning på 100 personer som fick svara på bakgrundsfrågor om bland annat sina köpvanor, samt skatta pris och lyx-faktorn på 3 bilder och totalt 45 produkter. Undersökningen visade mycket men inte att hyllplaceringen hade någon betydande inverkan på prisuppfattningen..

SammanfattningEftersom det blev förbjudet att köpa sexuella tjänster i Sverige har denna uppsats, med hjälp av diskursanalys, undersökt hur rätten framställer sexköp som fenomen, sexköpare och även säljare av sexuella tjänster. Domar från olika svenska tingsrätter har analyserats, avseende vilka ord som används i framställningen av fenomenet. Socialkonstruktivistiska teorier har använts för att förstå hur konstruktionen sker av kön, prostitution som fenomen och hur offer samt gärningsman konstrueras. Då prostitution kan sägas vara en del i hur genus konstrueras i samhället idag har dikotomin mellan könen, samt mannen som norm, blivit en central del i uppsatsen. De gråzoner som finns i genuskontraktet kan tänkas utnyttjas av både män och kvinnor, där män låter sig köpa kvinnor, men kvinnor också med mer eller mindre frivillighet låter sig köpas.

Arbetet är en litteraturstudie över fyra olika teorier om klasser, nämligen Marx, Weber, Erikson och Goldthorpe samt Wrights teori om klasser. Teorierna beskrevs, jämfördes med varandra samt utvärderades utifrån deras förmåga att nå upp till den vetenskapsteoretiska läran falsifikationismens ideal. För att förklara materialet användes diskursanalys där avsikten var att se hur senare texter om klass byggde på tidigare ? d.v.s. diskursiva praktiker.

Introduktion. Många personer med långvarig smärta upplever en minskad livskvalité. Som blivande sjuksköterskor kommer vi i vår yrkesroll att träffa många patienter med långvarig smärta och det är därför nödvändigt för oss att ha kunskap om patienternas upplevelser av att leva med långvarig smärta. Bakgrund. Många personer är idag drabbade av långvarig smärta.

Abstract The purpose of this work is to investigate children?s perception of Swedish birds. Through qualitative questions there were twelve children interviewed. I showed the pictures for the children of different animals that we discussed but with focus on birds. The children could partly distinguish which of the pictures that represented birds and who did not.

Stressrelaterade symptom har blivit vanligare bland ungdomar i Sverige och klassrumsenkäter har visat att fler och fler barn och ungdomar lider av psykiska och psykosomatiska problem. Ungdomar upplever framförallt stress i samband med skolan. Många unga upplever en stor osäkerhet inför framtiden. Syftet med studien var att kartlägga vilka områden kvinnor respektive män i årskurs tre i gymnasiet upplever som stressframkallande samt undersöka om de under det senaste året gjort förändringar i sitt aktivitetsmönster. Ett frågeformulär som bestod av det australiensiska instrumentet Adolescent Stress Questionnaire [ASQ] samt tre egenkonstruerade frågor angående elevernas aktivitetsutförande under det senaste året besvarades av 40 elever i två naturvetenskapliga klasser på en gymnasieskola i sydöstra Sverige.

De svenska städerna har genomgått en omvandling gällande synen på kollektivtrafik. För hundra år sedan var spårvägen det vanligaste kollektiva färdsättet. Sedan dess har städerna genomgått stora förändringar men det intressanta är att allt fler städer väljer att gå tillbaka till spårvägstrafik. Detta fenomen ville jag undersöka lite närmare och resultatet är dettta kandidatarbete med Malmö som föremål för fallstudien.

Syftet med denna undersökning var dels att undersöka kopplingar mellan olika kunskaper och handlingar som kan kopplas till utnyttjandet av jordens ekologiska kapacitet. Dels att undersöka om det fanns ett naturvetenskapligt ämnesfokus då det gäller undervisning för hållbar utveckling. Målgruppen var verksamma gymnasielärare inom ämneskategorierna naturorienterade ämnen, samhällsorienterade ämnen och språk.I undersökningen användes enkäter med flervals frågor rörande matvanor, boende och transporter dessa utgjorde underlag till ett ekologiskt fotavtryck. I enkäten undersöktes också var läraren upplevde att undervisning för hållbar utveckling hade sitt fokus på skolan. Resultaten pekar mot att det fanns ett tydligt fokus på naturvetenskapliga ämnen då det gäller undervisning för hållbar utveckling på de två skolorna.

Morgondagen har ett behov av fler naturvetare som har insikt om och kan ta ställning till de miljöfrågor som rör bland annat klimatpåverkan, samtidigt som barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar. Detta har fått utbildningssektorn att reagera och rikta uppmärksamheten till att barn redan i förskoleåldern ska få undervisning i naturvetenskap. Att verksamheten i förskolan skall arbeta med naturvetenskap står skrivit i Lpfö 98, men hur och i vilket omfång är tolkningsbart. Det är alltså upp till varje pedagog på förskolan att bestämma. Syftet med vår studie har varit att studera hur naturvetenskap kan ingå i förskolors verksamhet samt synliggöra vilka faktorer som påverka förskollärarnas aktiva val gällande undervisning med naturvetenskap.