Den här uppsatsen tar fasta på begreppet hållbar utveckling och dess mångsidiga betydelse. Hållbar utveckling är en del av innehållet i den svenska grundskolans geografiundervisning och förmedlas till eleverna genom bland annat sponsrade och förlagsutgivna läromedel. Syfte med studien är att analysera diskurser om hållbar utveckling som de artikuleras av olika sociala aktörer i sponsrade och förlagsutgivna läromedel producerade för undervisning i ämnet geografi, årskurs 7-9.Uppsatsen rör sig mellan det läroplansteoretiska forskningsfältet och forskning om utbildning för hållbar utveckling. Uppsatsen utgår från tidigare forskning om miljöundervisning, läromedelsforskning, forskning om sponsring i skolan och motsättningar i forskningsdebatten om hållbar utveckling.Studien är en diskursanalys som tar sin utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteori. Det analyserade materialet är fyra förlagsutgivna läroböcker i geografi för årskurs 7-9 samt fyra sponsrade läromedel som behandlar hållbar utveckling och är riktade mot geografiundervisningen i årskurs 7-9.

Syftet med denna studie är att, med fokus på nyanlända elever, undersöka hur undervisningen inaturorienterande ämnen i årskurs 6 bedrivs i ett klassrum. Studien belyser detta utifrån följandefrågeställningar: arbetar lärare för att integrera svenska i naturorienterande ämnen för nyanländaelever? Vilket undervisningsmaterial använder ämneslärare, svenska som andraspråkslärare ochmodersmålslärare för nyanlända elever i naturorienterande ämnen? Är materialet anpassat förnyanlända elever? Hur ser samarbetet ut mellan lärare som kommer i kontakt med nyanlända elever? Hur är lärares syn på undervisning och undervisningsmaterial för nyanlända elever? Är läraremedvetna om språkets roll i ämnesundervisningen? För att svara på frågeställningarna användes treolika metoder baserat på klassrumsobservation, analys av undervisningsmaterial som används underobservationen samt intervju med tre av de lärare (ämneslärare, svenska som andraspråkslärare ochmodersmålslärare) som arbetar med samma nyanlända elever i årskurs 6. Resultatet och analysen avundersökningen visar att fokus på svenska som andraspråk i den naturvetenskapliga kontexten är liten. Vidare tyder resultaten på att det material som används i undervisningen är åldersadekvat men att detinte är anpassad till den nivå de nyanlända eleverna befinner sig på.

I föreliggande studie avhandlas fenomenet afterwork. Afterwork utgör en kontext som präglas av en integrering mellan arbetslivet och privatlivet, i den meningen att arbetskollegor umgås efter arbetsdagens slut under privata former. Studiens syfte är att beskriva upplevelsen av afterwork hos informanterna som samtliga är män, fyra kockar samt fem byggnadsarbetare.Krogen har historiskt utgjort en arena för män och denna studie använder ett genusperspektiv för att undersöka hur maskulinitet reproduceras inom fenomenet afterwork. För att besvara studiens frågeställningar används en fenomenologisk ansats och empirin har insamlats med intervjuer, samt en deltagande observation under en afterwork. Empirin analyseras med hjälp av Goffmans begrepp främre och bakre region, Gusfields begrepp ?work? och ?leisure?, samt Connells och Messerschmidts begrepp hegemonisk maskulinitet för att belysa reproducerandet av maskulinitet under afterwork. Resultaten visar att kontexten afterwork utgör en integrerad arena mellan arbetet och privatlivet där inget av det ena någonsin frångår det andra; afterwork utgör därav en förlängning av arbetsdagen då samtal om arbetet ofta förekommer.

Syftet med denna studie är att beskriva hur personalen på ett särskilt boende som drivs på entreprenad upplever trivsel, delaktighet och arbetsmiljö i sitt dagliga arbete. Vi valde att undersöka ett särskilt boende som ligger i Mellansverige och valde sedan en kvalitativ forskningsmetod. Våra frågeställningar är: Hur upplever personalen sin arbetsmiljö på ett äldreboende som drivs på entreprenad? Vad påverkar upplevelsen av trivsel på arbetsplatsen? Upplever personalen sig delaktig i sitt arbete?Intervjuer genomfördes med sex respondenter och frågorna var av öppen karaktär. Frågorna var indelade i tre områden, delaktighet och inflytande, trivsel och sammanhållning och arbetsmiljö.

Syftet med vår uppsats är att undersöka lärares uppfattningar av på vilket sätt rörelse har någon påverkan på lärandet i matematik. Vårt empiriska material har vi fått fram genom kvalitativa intervjuer med sju lärare, som arbetar på tre olika skolor, om deras uppfattningar. Alla intervjuer spelades in på band och blev därefter transkriberade. Transkriberingarna har sedan legat till grund för vår analys och vårt resultat. Många av våra intervjudeltagare menar att rörelsen är viktig för att elevernas motorik ska utvecklas.

Att arbeta som socialsekreterare kan innebära frustration och hur de anställda hanterar denna kan påverka deras arbete med klienterna. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur chefer inom en klientnära verksamhet resonerar och agerar för att hjälpa de anställda att hantera känslor som kan uppkomma i arbetet. Ett delsyfte har också varit att utröna hur dessa eventuella åtgärder värderas bland de som arbetar nära klienterna. Metoden som användes var kvalitativ ? materialet bestod av djupintervjuer med enhetschefer på socialförvaltningar samt socialsekreterare.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera danslärare och danspedagogers uppfattningar kring begreppen improvisation, dansteknik och lärande inom dans i grundskolan. Dessa begrepp är på förhand skapade och används i dansundervisning, analys och tydliggörande av dessa begrepp är studiens syfte. Bakgrunden förankrar begreppen improvisation, dansteknik och lärande med litteratur och forskning om dansundervisning i skolan. Vidare presenteras styrdokumenten, Lpo 94 samt konceptet ?Dans i skolan?.

Stressrelaterade symptom har blivit vanligare bland ungdomar i Sverige och klassrumsenkäter har visat att fler och fler barn och ungdomar lider av psykiska och psykosomatiska problem. Ungdomar upplever framförallt stress i samband med skolan. Många unga upplever en stor osäkerhet inför framtiden. Syftet med studien var att kartlägga vilka områden kvinnor respektive män i årskurs tre i gymnasiet upplever som stressframkallande samt undersöka om de under det senaste året gjort förändringar i sitt aktivitetsmönster. Ett frågeformulär som bestod av det australiensiska instrumentet Adolescent Stress Questionnaire [ASQ] samt tre egenkonstruerade frågor angående elevernas aktivitetsutförande under det senaste året besvarades av 40 elever i två naturvetenskapliga klasser på en gymnasieskola i sydöstra Sverige.

Översättning av kokböcker innebär översättning av kulturspecifika begrepp och företeelser. För att närmare undersöka olika översättningsmöjligheter av just sådana begrepp översatte jag delar av kokboken Nigella Express: Good Fast Food av den engelska kocken Nigella Lawson. Valet av författare medförde att stilistiskt intressanta översättningsfrågor, som stilfigurer och personlig stil, också kunde undersökas.Efter att ha översatt själv jämförde jag min översättning med den befintliga, svenska översättningen av kokboken, Nigella Express: gott och snabbt (översättning av Erland Törngren och Kerstin Törngren Lind). I den delen av undersökningen utgick jag från de områden där jag stött på problem: stilfigurer, personlig stil, översättningsmöjligheter av cook samt kulturella skillnader inom matlagningsområdet.Resultatet av studien är att Nigellas speciella stil inte går att normalisera, som vissa teoretiker anser, eftersom den är avgörande för boken som helhet. Därför bör den översättas så att samma effekt skapas.

Företags sociala ansvar och hållbarhetsarbete har under de senaste 50 åren debatterats inom företagsekonomin, en benämning som används är CSR, Corporate Social Responsibility. Som teoretiskt begrepp har det kritiserats för att sakna entydighet eller en klar definition och det har lett till att vad olika företag praktiskt implementerar kallas CSR fastän de aktiviteter som utförs kan vara av väldigt olika karaktär. Nyinstitutionell teori förklarar det med att specifika företag översätter teoretiska idéer inom sin egen kontext, och därav följer olikheterna. Ekonomerna Porter och Kramer myntade 2011 ett nytt begrepp kallat CSV, Creating Shared Value, med tanken att minska de problem som funnits inom CSR. CSV har till stor del baserats på företaget Nestlés arbete, dock har Nestlé själva inte kallat det för CSV tidigare.

Med mitt examensarbete vill jag göra en jämförande litteraturstudie mellan den kommunala skolans grundsyn och Montessoripedagogikens grundsyn inom ämnet matematik. Hur lär man ut matematik inom de två skolformerna? Vilka likheter och vilka skillnader finns? Min litteraturstudie omfattar bl.a. Lpo 94, styrdokument, svensk matematikdidaktisk forskning, samt åtskilliga böcker om Maria Montessori och hennes pedagogik. Undersökningen gäller matematiken i skolans år 1-3.

Syftet med denna uppsats är att se hur migrationsverkets dokument förhåller sig till personer som söker asyl i Sverige på grund av könsidentitet eller sexuell läggning. Våra frågeställningar är: vilka begrepp framstår som viktiga i vår empiri och hur används dem? Hur förhåller sig migrationsverket till heteronormativitet i de dokument som vi analyserar? Presenteras det en ideal person som söker asyl på grund av könsidentitet eller sexuell läggning i dokumenten? För att få svar på våra frågeställningar så har vi använt oss av kritisk diskursanalys som metod och queerteori och makt som teoretisk tolkningsram.Våra huvudresultat i uppsatsen är att migrationsverket använder sig av trovärdighet och öppenhet utifrån en bestämd uppfattning kring vad dessa begrepp ska innebära. Detta leder i sin tur till gränsdragningar och en heteronormativ uppfattning gällande den asylsökande. I och med att man har en tydlig bild av vad som ska ingå i trovärdighet och öppenhet så sker det automatiskt ett osynliggörande av människor som inte uppfyller de rätta kriterierna..

Hälsa är ett omfattande begrepp som främst kan tolkas ur två olika perspektiv, salutogent där fokuset ligger på att frambringa hälsa och patogent där fokuset ligger på den fysiska kroppen och sjukdom. I skolämnet har begreppet idag en central roll där begreppet i ämnet delats in i olika diskurser. Genom kvalitativa intervjuer med lärare samt en kvantitativ enkätundersökning med elever på två olika skolor har syftet att utreda vad lärare respektive elever har för förhållningssätt gentemot hälsa svarats på utifrån perspektiven och diskurserna. Arbetet berör hur dessa förhållningssätt förhåller sig till varandra samt om det föreligger någon regional skillnad mellan de olika skolorna. Studien visar på att elever och deras undervisande lärare i stor grad har en liknande syn på hälsa och att det finns regionala skillnader.

Diabetes är en av våra stora folksjukdomar. Av Sveriges befolkning är 3-4 procent diabetiker. Av de patienter som får diabetes är ca 90 procente typ 2 diabetiker. I de skandinaviska länderna är 10-15 procent av de som får diabetes över 65 år. En av de viktigaste sakerna för att må bra i sin sjukdom är att sköta sin egenvård som att hantera sin sjukdom med kost, motion och medicinering.

Syftet med denna studie är att beskriva fyra lärares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till läsning i sin undervisning och vilka begrepp som de använder när de beskriver metoden. Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad på ett sociokulturellt perspektiv har använts i analysen av denna studie. Begrepp som lärarna använt sig av i studien är bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glädje, kreativitet och kommunikation.