Sök:

Sökresultat:

919 Uppsatser om Naturligt värde - Sida 36 av 62

Monokulturella eller interkulturella sprÄkliga praktiker i förskolan? : En studie om sociala och materiella resursers betydelse för flersprÄkiga barn i förskolan

Andelen förskolebarn som vÀxer upp med ett eller flera sprÄk utöver svenska ökar i Sverige. För dessa barn Àr det viktigt att fortsÀtta utveckla sitt första sprÄk, modersmÄlet, samtidigt som de lÀr sig svenska. Forskning visar att det Àr i förskoleÄldern de bÀsta förutsÀttningarna för att utveckla tvÄsprÄkighet och lÀgga grunden till lÀs och skrivutveckling finns. För att dessa barn ska kunna lyckas som tvÄsprÄkiga individer behöver de stöd inte bara i det svenska sprÄket utan ocksÄ i sitt första sprÄk. Eftersom det inte sker nÄgon undervisning i förskolan kallas det ?stöd?, stöd i modersmÄlet eller modersmÄlsstöd istÀllet för modersmÄlsundervisning.

?Men jag Ă€r ju den dĂ€r förlorade generationen?(skratt)? - Äldres erfarenheter och upplevelser av delaktighet, datorer och IT

AnvÀndning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Àr idag ett naturligt inslag i mÄnga mÀnniskors vardag. Samtidigt uppmÀrksammas risken med digitala klyftor av flera samhÀllsinstanser. I detta sammanhang nÀmns Àldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlÀngningen kan leda till ett utanförskap frÄn den demokratiska processen pÄ grund av bristande tillgÄng till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte Àr att belysa Àldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhÀllet idag. Studien Àr inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv dÀr Älder kan förstÄs som en skapad social kategori.

Stadspolitik och Flaggskeppsbyggande

I vad som beskrivs som en globaliserad vÀrld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivÄ. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhÄlls ofta som viktiga aspekter för mÄl om hur den egna kommunen görs attraktiv, nÄgot som upplevs stÀlla krav pÄ en förÀndring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sÀllan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tÀt hög stadsmÀssig bebyggelse, nÄgot som frÀmst varit förknippat med storstÀder dÀr urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebÀr för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrÄn hur stadspolitiken kan sÀgas karaktÀriseras av mÄl och aktörer, samt utifrÄn hur sprÄket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme.

Klimatfilens och certifieringens roll vid energiberÀkningar

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka om Hagaporten III i Solna klarar Greenbuilding certifieringens krav och jĂ€mföra utförda simuleringar med 2009 Ă„rs uppmĂ€tta vĂ€rden. Syftet Ă€r Ă€ven att hitta klimatfiler som kan ge mer överensstĂ€mmande vĂ€rden av energianvĂ€ndningen, mot dagens klimatfil Bromma 77 och avgöra om Bromma 77 bör ersĂ€ttas med nya klimatfiler.Klimatfilerna som kommer att anvĂ€ndas i IDA ICE modellen för att simulera energianvĂ€ndningen Ă€r frĂ„n Stockholm 09 (Torkel Knutssongatan), Arlanda-ASHRAE samt Bromma 77. Även en egen klimatfil skapas, med en medeltemperatur frĂ„n Ă„ren 2001-2012 och anvĂ€nds i modellen. De nya berĂ€kningarna jĂ€mförs för att se om berĂ€kningarna stĂ€mmer överens med uppmĂ€tta vĂ€rden och hur simuleringarna pĂ„verkas av de olika klimatfilerna.Hagaporten III klarar GreenBuilding-certifieringens krav pĂ„ 85,5 kWh/m2 enligt BFS 2008:06. Enligt uppmĂ€tta vĂ€rden frĂ„n 2013 var energianvĂ€ndningen (efter normalĂ„rskorrigering) 67,6 kWh/m2.  UtifrĂ„n BFS 2011:26, krav som uppdaterades tre Ă„r senare gĂ€ller 67,4 kWh/m2, vilket Hagaporten III anses klara.

Jaktstigen

Upprinnelsen till detta examensarbete Àr att LuleÄ Kommun har problem med obehörig trafik vid Sunderbyns avfallsupplag. Sunderbyns skytteklubb samt nÄgra privata markÀgare har ett servitut som ger dem rÀtt att trafikera vÀgen över avfallsupplaget i Sunderbyn. LuleÄ Kommun vill upphÀva servitutet i syfte att separera obehörig trafik frÄn avfallsupplaget. Vi har studerat olika möjligheter och problem i omrÄdet samt vÀgt in sakÀgarnas intressen, för att Ästadkomma ett bra underlag för att lösa problemet. Efter att ha jÀmfört nÄgra alternativa lösningar har vi beslutat oss för att projektera det förslag som vi kallar VÀstra alternativet.

Tomten kommer inte till oss för vi Àr araber

Abstract Hedén Lena & Larsson Ida (2009) ?Tomten kommer inte till oss för vi Àr araber? Sex muslimska familjer förmedlar sina tankar om kristna och arabiska högtider. Examensarbetet handlar om hur sex arabisktalande familjer uppfattar sitt firande vid svenska högtider och hur skolan bemöter deras muslimska högtider. De frÄgor som arbetet utgÄtt ifrÄn var: Hur upplever muslimska förÀldrar och barn sina religiösa traditioner i förhÄllande till svenska religiösa traditioner? Hur upplever sex muslimska familjer att deras egen kultur tas till vara skolan/förskolan? Vad finns det för likheter/olikheter i de muslimska familjernas sÀtt att fira? De tvÄ metoder som anvÀndes var skriftliga intervjufrÄgor till förÀldrarna och kvalitativa intervjuer med barnen. All information och kommunikation mellan författarna och familjerna var pÄ svenska och arabiska för att tydligt fÄ del av familjernas erfarenheter och uppfattningar.

Insektspatogena svampar för biologisk bekÀmpning av bladlöss i strÄsÀd : möjligheter och hinder

Att insektspatogena svampar har potential som biologisk bekÀmpning av bladlöss rÄder det ingen tvekan om. Försök runt om i vÀrlden visar pÄ att svamparna, under rÀtt omstÀndigheter, kan utveckla epizootier och slÄ ut stora delar av bladlössens populationer. Det stora problemet med dessa svampar Àr att dÄ de naturligt infekterar och dödar bladluspopulationer kan skada pÄ grödan redan ha skett. Den sena infektionen kan bero pÄ flera faktorer. Svamparna behöver en hög luftfuktighet för sin sporulering och för att konidierna ska kunna gro. Det finns kommersiella svamppreparat som anvÀnds inom biologisk bekÀmpning av bladlöss.

Tre skolors arbete med mat och hÀlsa - Hur kommer arbetet till uttryck i undervisningen och i hela skolans verksamhet?

Barnens uppvÀxtÄr Àr en tid i livet som kÀnnetecknas av snabba förÀndringar i bÄde kropp och beteende. I Sverige har andelen överviktiga skolbarn fördubblats frÄn 1980- talets mitt till 2000- 2001. Vanor som har betydelse för hÀlsan resten av livet grundlÀggs i unga Är. Om barn vÀljer en hÀlsosam livsstil beror pÄ omgivningen, som till exempel skolan. Barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan, vilket medför att skolan har en central roll i det hÀlsofrÀmjande arbetet.

Ett underlag för utformandet IT-baserade förslagslÄdor

En kvalitetsförbÀttrande metod som senaste Ären blivit vanlig inom HÀlso- och sjukvÄrd Àr Lean Healthcare - en verksamhetsfilosof som gÄr ut pÄ att eliminera slöseri och skapa vÀrde för patienterna. I takt med att informationssystem och informationsteknik (IT) har utvecklats har informationsförsörjning fÄtt en allt viktigare roll i vÄrdprocessen. Tidigare undersökningar visar dock att vÄrdpersonalen upplever att det finns mÄnga brister kopplade till informationssystem och IT. En explorativ fallstudie genomfördes dÀr kvalitativ data samlades in med hjÀlp av intervjuer, dokumentstudier samt observation. Syftet var att beskriva hur informationsförsörjningen pÄverkats i ett kliniskt mikrosystem och i en vÄrdprocess som infört Lean.

Feedbacks vÀrde pÄ arbetsplatsen : En studie om feedback, dess effekter, möjligheter och strategier inom en kommunal verksamhet.

SammanfattningUtifrÄn en uppmÀrksammad efterfrÄgan av mer feedback i en kommuns medarbetarenkÀt syftar uppsatsen till att undersöka hur man som enhetschef inom en statlig verksamhet kan hitta handlingsutrymme och strategier för att framgÄngsrikt implementera feedback som nÄgonting naturligt pÄ arbetsplatsen. För att kunna ge svar pÄ syftet har uppsatsen utgÄtt frÄn tidigare forskning i form av aktuell litteratur samt intervjuer av tvÄ doktorander med fördjupad kunskap inom omrÄdet feedback eller ledarskap. Fyra narrativa intervjuer genomförde Àven med enhetschefer inom LSS som ansÄg sig arbeta framgÄngsrikt med feedback. Tidigare forskning analyserades tillsammans med enhetschefernas uppfattningar dÀr sedan gemensamma faktorer för ett lyckat arbete med feedback tematiserades, samtidigt som olikheter och effekter analyserades. Uppsatsens resultat kopplades ihop med teorierna KASAM och Behovsteorin.

En helhetssyn med barnens tankar som utgÄngspunkt : En studie om hur pedagoger arbetar med lÀrande för hÄllbar utveckling i förskolan

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med lÀrande frö hÄllbar utveckling i förskolan, utifrÄn intervjuer med pedagoger i förskolor som fÄtt utmÀrkelsen Grön Flagg. DÄ Grön Flagg har olika temaomrÄden innefattar syftet Àven att ta reda pÄ olika likheter och skillnader mellan deolika temaomrÄdena.Intervjuerna gjordes med pedagoger pÄ tre förskolor som arbetar med olika temaomrÄden. UtifrÄn ljudupptagningar frÄn intervjuerna gjorde jag analyser av svaren med fokus pÄ arbetssÀtt, barns delaktighet, eventuella negativa sidor eller hinder och likheter och skillnader. den första analysen visade pÄ en fokusering av fem delmÄl som Àr de mÄl som pedagogerna skriver tillsammans med hur de ska uppnÄ mÄlen dÄ de skickar sin ansökan om Grön Flagg till stiftelsenHÄll Sverige rent. Det Àr dessa fem delmÄl som Àr grunden för arbetet med lÀrande för hÄllbar utveckling inom Grön Flagg och jag valde dÀrför att fokusera pÄ de fem delmÄlen i resultatredovisningen.Resultatdelen presenterar varje förskola för sig utifrÄn arbetssÀtt, barnens delaktighet, hinder eller negativa sidor med arbetet och en sammanfattning av arbetet vid förskolan.

Det rÀcker ju med att jag kollar mig i spegeln sÄ vet jag : En studie om identitetsskapande bland ungdomar med utlÀndsk bakgrund

SammanfattningUtifrÄn en uppmÀrksammad efterfrÄgan av mer feedback i en kommuns medarbetarenkÀt syftar uppsatsen till att undersöka hur man som enhetschef inom en statlig verksamhet kan hitta handlingsutrymme och strategier för att framgÄngsrikt implementera feedback som nÄgonting naturligt pÄ arbetsplatsen. För att kunna ge svar pÄ syftet har uppsatsen utgÄtt frÄn tidigare forskning i form av aktuell litteratur samt intervjuer av tvÄ doktorander med fördjupad kunskap inom omrÄdet feedback eller ledarskap. Fyra narrativa intervjuer genomförde Àven med enhetschefer inom LSS som ansÄg sig arbeta framgÄngsrikt med feedback. Tidigare forskning analyserades tillsammans med enhetschefernas uppfattningar dÀr sedan gemensamma faktorer för ett lyckat arbete med feedback tematiserades, samtidigt som olikheter och effekter analyserades. Uppsatsens resultat kopplades ihop med teorierna KASAM och Behovsteorin.

GodEl - En marknadsundersökning för en ljusare framtid

Nya regler för den svenska elmarknaden trÀdde i kraft den 1 januari 1996 och den innehöll regler som skulle innefatta konkurrens i elproduktion och handel med el. Transport av el i nÀtet betraktas dock som ett naturligt monopol och kom dÀrmed att undantas konkurrensutsÀttning. Syftet med avregleringen 1996 var att skapa valfrihet för el-anvÀndarna och öka effektiviteten i produktions och försÀljningsledet. ?Konkurrensen inom elhandeln skulle skapa förutsÀttningar för en ökad pris och kostnadspress inom elförsörjningen?.

Ledare ? varför just du? En studie om naturligt ledarskap och ledarskapsutveckling

Återkommande ekonomiska kriser, den globala utvecklingen samt expansion av organisationer tilldiversifierade marknader stĂ€ller nya krav pĂ„ ett internationellt ledarskap med kunskap angĂ„endekulturella skillnader. Det ledare gör över hela vĂ€rlden Ă€r ungefĂ€r detsamma men dess utförandeskiljer sig Ă„t mellan olika lĂ€nder vilket kan leda till att missförstĂ„nd och konflikter uppstĂ„r, ettstörre fokus pĂ„ kulturell kunskapsinhĂ€mtning kan leda till ökad effektivitet och underlĂ€ttabemötande av kriser. Den nationella kulturen har inflytande över aktiviteter, processer ochindividers beteende i organisationer, de verktyg som Ă€r effektiva i en kultur kan visa sig oversamma i en annan miljö. Österrike Ă€r det land i Europa som lĂ€nge dominerats av enbolagsform dĂ€r familjĂ€gande Ă€r centralt, till skillnad frĂ„n övriga lĂ€nder organisationer i storutsrĂ€ckning utgörs av större enheter, idag gĂ„r dock landet mot ett mer prestationsinriktatföretagande med ökat fokus pĂ„ effektivisering, konsekvensen av denna utveckling Ă€r att det stĂ€lls andra krav pĂ„ ledarskapet.Lutz Ă€r en österrikisk möbelorganisation som nyligen expanderat till Sverige som det förstalandet pĂ„ den nordeuropeiska marknaden, expansion till nya marknader krĂ€ver förstĂ„else förtvĂ€rkulturella möten dĂ€rför behandlar denna studie skillnaderna i ledarskapsutförande mellanSverige och Österrike. Syftet Ă€r att genom en fallstudie identifiera skillnaderna i avseende pĂ„ fem dimensioner som Ă€r centrala för ledarskapet; ledarskapsrollen, effektivt ledarskap, konflikter och konflikthanterande samt beslutsfattande och kommunikation.

Varför Web 2.0? : Modell fo?r praktisk utveckling av organisationers kommunikation, na?tverkande och samarbete

Utvecklingen av webben har sedan den skapades 1989 ga?tt fra?n att besta? av statiska webbsidor till att bli mer interagerande med dess anva?ndare. Denna utveckling, som kallas Web 2.0, har pa? ett naturligt sa?tt letat sig in i fo?retagssammanhang.Denna studie bo?rjade ursprungligen som ett uppdrag a?t myndigheten Trafikverket. Studiens syfte har varit att pa? ett praktiskt sa?tt underso?ka mo?jligheterna att utveckla organisationers inom- och interorganisatoriska kommunikation, na?tverkande och samarbete med hja?lp av Web 2.0- tekniker.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->