Höga flöden och dess inverkan på spårmetalltransporten är av stort samhällsintresse med klimatförändringarnas redan idag märkbara påverkan. Ökad nederbörd och därmed vattenföring kommer leda till att spårmetalltranporten i våra svenska vattendrag kommer att förändras på sikt. Stora och snabba förändringar, som exempelvis klimatförändringar med extrem nederbörd, temperaturskillnader eller snö är typer av event vilka har visat sig ha direkt eller indirekt påverkan på metallers dynamik i vatten. Även de stigande koncentrationerna av Fe och TOC i våra vattendrag, även kallat brunifiering, vilket gör våra vattendrag allt mörkare i färg, har troligen med klimatförändringarna att göra.Syftet med det här arbetet har varit att samla in analysdata om metalltransporter i sex utvalda vattendrag (Kalixälv, Råneälv, Moälven, Ljungbyån, Ätran och Pipbäcken Nedre) och försöka beskriva dess tillstånd och förändringar i vattenkemin för att se om något samband fanns mellan spårmetallerna och flödesökningar. Valet av studerade vattendrag vilka arbetet fokuserade på avgränsades för möjligheten att kunna studera dessa närmare.

Hendravirus är ett zoonotiskt virus som finns i Australien. Dess naturliga reservoar är fladdermöss. Fladdermössen kan föra över smitta till hästar och från hästar har man sett smittspridning till människor. Smittspridning från fladdermöss direkt till människa har inte observerats. Viruset upptäcktes första gången 1994.

Den vitryggiga hackspetten är idag klassad som akut hotad (CR). Arten har minskat kraftigt sedan skogsbrukets modernisering. Skogsbrukets påverkan har inneburit en minskning av andelen gammal löv- och barrskog samt död och döende ved. Vitryggens biotopkrav är stora andelar lövskog med mycket död ved. Naturvårdsverket har tagit fram ett åtgärdsprogram för att rädda arten.

Företag: LKAB Syfte: Syftet med denna rapport är att öka förståelsen över hur relationen mellan medarbetare och kvinnliga chefer ser ut i en mansdominerad organisation. Metod: Jag har valt att utföra en fallstudie på företaget LKAB, där jag har intervjuat tre stycken kvinnliga chefer och deras medarbetare för att uppnå en djupare förståelse för hur relationen ser ut. Jag har även utfört en observation vid ett möte som handlade om jämställdhet i LKAB där samtliga kvinnliga chefer vid LKAB var inbjudna. Studien är av en kvalitativ karaktär, där jag har valt att koncentrera mig på att söka djup snarare än bredd. Slutsatser: Det jag har kommit fram till är att den könsneutrala strategin används av både medarbetare och de kvinnliga cheferna.

Syftet med detta arbete är att ge en ökad förståelse för problematiken kring skiftarbete, och då främst vad gäller sömn på oregelbundna tider och hur stress påverkar kroppen. Förståelsen ska ge de personer arbetar/kommer att arbeta i skift kunskap att själva förebygga ohälsa. Faktorer som skiftarbete påverkar, t.ex. dygnsrytmen behandlas. Under nattpass försämras vår reaktionsförmåga, räkneförmåga och förmåga att lösa problem.

En stor del av personalen inom Hälso- och Sjukvården har sin arbetstid förlagd till natten. Vi vet idag att det är mycket ogynnsamt att arbeta nattetid och att det höjer risken att utveckla flera sjukdomar. Nattarbete och roterande skiftarbete stör och påverkar den naturliga dygnsrytmen i kroppen. Kan vi hjälpa kroppen att anpassa sig bättre till nattskiftsarbete med hjälp av ljusterapins effekter? Ljusterapi är, vad vi känner till idag, en säker behandling med få eller inga biverkningar.

I dagens samhälle krävs stora mängder bergmaterial för att infrastruktur och byggnationer av olika slag ska kunna utföras, samtidigt ses naturgrus som en allt mer värdefull resurs där uttagen måste minska. Det finns alltså ett stort behov av bergkross som är det naturliga ersättningsmaterialet till naturgrus och intresset för att använda reststen från blockstensbrytning har i och med det ökat.Täktverksamheten i Kalmar län har gamla anor och syftet med den här studien var att inventera och dokumentera den reststen som finns i gamla och befintliga täkter. Reststensupplagen har sedan med hjälp av uppsatta kriterier klassats efter deras olika värden. Modellen som utarbetats är också tänkt som ett hjälpmedel vid framtida reststensinventeringar.23 stycken potentiella reststenstäkter inventerades varav elva stycken visade sig vara exploaterbara. Sju stycken var av mycket stort exploateringsvärde och fyra stycken visade sig vara exploateringsvärda.

Användning av mjukvaruverktyg när reverse engineering utförs är ett måste för att få ett användbart resultat enligt Hainaut (2002). Kudrass m fl (1997) visar på brister som kan uppstå när mjukvaruverktyg används. Gemensamt för de forskare som har studerats i detta arbete är att de hävdar att företag saknar kunskap för att utföra reverse engineering med mjukvaruverktyg. Har forskarna rätt i att det saknas kunskap eller har företagen mer kunskap än vad forskarna tror? Då dessa forskare har en klar koppling till tillverkning av mjukvaruverktyg så är eventuellt inte deras påstående opartiska och därför är det intressant att se om deras påstående stämmer med verkligheten.

Abstrakt Syftet med vårt arbete var att beskriva och förstå hur miljön kan påverka utvecklingen av barns kompetenser. Vår frågeställning utgick från att studera den fysiska miljön, pedagogers förhållningssätt och barns interaktion med omgivningen. Metoden vi valt för insamlande av data är observationer av sammanlagt nio barn i tre- fyraårsåldern i olika förskolor/avdelningar på olika orter i Norrbotten. Dessa studier utfördes under cirka två timmar med huvudsyfte att observera matsituation och påklädning för utgång. Vi har beskrivit den fysiska miljön i hallen och vid maten, pedagogernas förhållningssätt och barnens interaktion med sin omgivning.

Samhällsplanering kräver hänsyn till och övervägande av samhällets olika sektorer, den sektor som uppsatsen studerar är estetik. Uppsatsen syftar till att studera betydelsen av platsers och byggnaders estetiska utformning vid samhällsplanering samt individens estetiska upplevelse av platser och byggnader. Platsers och byggnaders estetiska utformning åskådliggörs med hjälp av en granskning av Märsta centrums utveckling.       Uppsatsens syfte bemöts med en empiri bestående av två semistrukturerade intervjuer med de personer som arbetar för utvecklingen av Märsta centrum, vilket följs av 40 strukturerade intervjuer med individer som vistas i centrumet. Uppsatsens empiri knyter an till ett teoretiskt ramverk bestående av begrepp som fenomenologi och miljöpsykologi.       Uppsatsens resultat visar att samhällsplaneringen vid utvecklingen av Märsta centrum, strävar efter att skapa estetiskt tilltalande platser och byggnader genom att till exempel undvika monotoni, använda naturliga färger och förespråka grönområden. Resultat visar vidare att majoriteten av de intervjuade individerna som vistas i centrumet, anser att centrumets framtida utformning är mer estetiskt tilltalande än dess nuvarande utformning.

Improvisation är ett ämne som många både studerar och utövar men det är ofta svårt att hitta mer generella strategier för att improvisera som visar hur själva improvisationsprocessen går till. Syftet med studien är att hitta de strategier jag använder mig av när jag improviserar. Genom att analysera ett solo jag spelar och leta efter; de förutsättningar som påverkar improvisationen, strategier jag använder och förhållningssätt jag har till improvisation klargör den här studien en del av vad det innebär att improvisera fram musik. Den metod jag använt är videoinspelning där jag spelat in ett uppspel som jag anser är den naturliga miljö för mig att improvisera i. Det teoretiska perspektiv jag använt är fenomenologi.

Samodling är en odlingsmetod som kan användas för att förbättra dagens odlingssystem. Metoden innebär att två eller flera kulturer odlas tillsammans under en större del av växtsäsongen. Samodling kan användas på flera olika sätt för att förbättra odlingsförhållandena för antingen huvudgrödan eller hela odlingen. Den har en bevisad effekt på olika skadegörare och kan minska angreppen i odlingen. Samodling kan även användas för att minska ogrässpridningen, förbättra mikroklimatet, samt öka antalet maskar och naturliga fiender i odlingen.

Med ett förändrat klimat förväntas nederbörd och kraftiga skyfall öka i framtiden. Detta i kombination med en ökad urbanisering och allt fler hårdgjorda ytor i städerna leder till att befintliga dagvattensystem kommer bli överbelastade. Nederbörden förväntas öka med 10-20 procent och avrinningen med 5-25 procent under det närmaste seklet. I många städer har de naturliga avrinningsområdena försvunnit i samband med urbaniseringen och bostäder byggs på olämpliga platser med stor översvämningsrisk. Behovet av en hållbar dagvattenhantering är betydande för att undvika negativa konsekvenser i städerna framöver.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärarna använder leken som verktyg i undervisningen i skolans tidiga år. Med lek menar vi att verksamheten skall ha lekens karaktär och verksamheten skall verka under lustfyllda former. Barns emotionella utveckling påverkas i leken genom att engagemang i lek ger barn många tillfällen till att göra saker själva, att pröva gång på gång tills de känner att de behärskar något. På så vis vinner barnen en känsla av egen makt och möjlighet. I vår undersökning har vi använt oss av en metodtriangulering, vi vände oss till lärare i de tidiga åren i skolan via enkäter och intervjuer för att få deras syn på lekens betydelse.

Grishälsan inom KRAV-certifierad produktion har förändrats det senaste årtiondet och besiktningsstatistik utmärks numera av fler ledanmärkningar, lunginflammationer och leverskador orsakade av parasiter. Detta i kombination med en markant ökad smågrisdödlighet är bekymrande eftersom det strider mot den ökade välfärd som KRAV eftersträvar och konsumenterna efterfrågar. När djurvälfärd diskuteras måste man dock notera att detta är ett brett och svårbedömt begrepp som kan definieras på olika sätt. Idag talas det framför allt om tre synsätt som utgår antingen från djurets känslor, dess hälsa och funktion eller hur naturligt det lever. KRAV-grisar får genom djurhållningen utlopp för fler naturliga beteenden och därmed ökat välbefinnande men när man ska väga detta mot den ökade ohälsan blir det svårt att avgöra vad som är viktigast. Det har dock utvecklats ett antal mätsystem för djurvälfärd som inkluderar flera kriterier.