Lekens betydelse vid inlärning
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärarna använder leken som verktyg i undervisningen i skolans tidiga år. Med lek menar vi att verksamheten skall ha lekens karaktär och verksamheten skall verka under lustfyllda former. Barns emotionella utveckling påverkas i leken genom att engagemang i lek ger barn många tillfällen till att göra saker själva, att pröva gång på gång tills de känner att de behärskar något. På så vis vinner barnen en känsla av egen makt och möjlighet. I vår undersökning har vi använt oss av en metodtriangulering, vi vände oss till lärare i de tidiga åren i skolan via enkäter och intervjuer för att få deras syn på lekens betydelse. Vi har även använt oss av våra egna erfarenheter som pedagoger i förskola och skola och litteraturstudier samt läroplaner. Vår slutsats i arbetet är att lekens betydelse i undervisningen är viktig. Nu är det dags, kanske redan för sent för lärarna att ta itu med och förespråka en undervisning som under de första skolåren som sätter barn och deras utvecklingspsykologiska behov i centrum och att vi som pedagoger verkligen tar ställning för leken som en viktig process i samband med barns inlärning. Leken bör accepteras och erkännas i sin roll i barns inlärning. Lek är barnets sätt att lära sig och genom att försumma eller ignorera lekens roll som ett hjälpmedel i undervisningen förnekas barnet sitt naturliga sätt att ge respons på omgivningen och även på livet självt.