Improvisation - konsten att spela vad jag vill
En studie om improvisationsstrategier
Improvisation är ett ämne som många både studerar och utövar men det är ofta svårt att hitta mer generella strategier för att improvisera som visar hur själva improvisationsprocessen går till. Syftet med studien är att hitta de strategier jag använder mig av när jag improviserar. Genom att analysera ett solo jag spelar och leta efter; de förutsättningar som påverkar improvisationen, strategier jag använder och förhållningssätt jag har till improvisation klargör den här studien en del av vad det innebär att improvisera fram musik. Den metod jag använt är videoinspelning där jag spelat in ett uppspel som jag anser är den naturliga miljö för mig att improvisera i. Det teoretiska perspektiv jag använt är fenomenologi. Resultaten visar att en improvisation är ett resultat av att en improvisatörs estetiska val av toner byggs ihop till olika mönster. Dessa mönster kommer från idéer som är grundade i improvisatörens förkunskaper, ens kunskapsbas. För att maximera användandet av denna kunskapsbas framkommer det i studien att jag som improvisatör har kunskap om stilen ifråga samt har förmågan att använda mitt instrumentalgehör i kombination med mina tekniska färdigheter. Därigenom frambringar jag toner och fraser på mitt instrument utifrån de idéer jag hör i huvudet. Denna studie presenterar användbara begrepp för att diskutera den process som är improvisation utifrån ett jazz/fusion-perspektiv.